I allas blickfång

Så kom den då, Slate. Det är den senaste i raden av magasin som publiceras på world wide web, men med två mycket viktiga undantag: dels finns enorma mängder pengar bakom tidningen - pengar från Microsoft - och dels är den ansvarige utgivaren så känd att till och med svenskar vet vem det är. Liberalen Michael Kinsley plockades från CNN:s program Crossfire, där han käbblade politik mot förre presidentkadidaten, ärkereaktionären Pat Buchanan.

Efter månader av högprofilerad, kaxig marknadsföring, där Kinsley har sågat alla andra nätpublikationer vid fotknölarna, såg så nummer ett av detta magasin dagens ljus 24/6 1996. Än så länge är det gratis, men från november hoppas Kinsley och Microsoft att Slate ska kunna bli en självbärande betaltidning.

Receptet för denna framgång är text, text, text och en gnutta ljud och bilder. Varje vecka försöker man till exempel presentera en dikt, uppläst av poeten själv. Först ut var ingen mindre än nobelpristagaren Seamus Heany själv, som bjöd på en nyskriven sak.Slate, om än underhållande, är med andra ord ingen ödmjuk, lågprofilerad bekantskap.

Datorgrafik och essäer
Innehållsmässigt satsar man på ungefär samma nisch som den svenska månadstidningen Moderna Tider. Essäer och politiska reportage blandas med korta nyheter från andra tidningar. Man har en sektion med datorgrafisk konst och en TV-krönikör som försöker spåra trender i tiden - första numrets trend var att TV-serier inte alls längre är som de var på Dallas' tid.

Samtidigt nöjer sig Slate inte med att bara presentera nyheter och tankar för läsekretsen. Man vill bli ett debattforum för alla engagerade, och arbetar därför med ett separat diskussionstorg i anslutning till tidningen.

Som återkommande, regelbunden publikation är Slate en något förvirrande bekantskap. Trots att den säger sig vara en veckotidning kommer nya artiklar och reportage ut lite då och då under veckan. Samtidigt trycks en "best-of" version en gång i månaden, medan andra delar dyker upp återpublicerade i Time Magazine. Att tala om vissa nummer ev Slate går alltså inte. Som lojal och intresserad netizen (den engelska termen för internets invånare, jämför citizen) får man helt enkelt besöka tidningen en gång om dagen och snubbla över eventuella nyheter. Och det är naturligtvis denna dagliga kontakt, detta beroende, Slate försöker skapa inför betalversionen i höst.

Nyp saltet
Slate är naturligtvis inte först, störst och vackrast; de är bara oerhört bra på att sälja sig.

Andra magasin har levt och överlevt på nätet ett bra tag nu, och deras sorg idag är att tvingas leva i skuggan av nykomlingen med massor av pengar och namnkunniga medarbetare. Slate blir inte nödvändigtvis en bättre tidning än något av doldismagasinen - tidningarna som tvingas leva i skymundan och samtidigt måste brottas med de problem som kantar vägen för de engagerade men oetablerade och kontaktlösa.

Vad som gör Slate intressant är just att den satsar enormt från början. Den har resurser att på sikt kunna konkurrera ut tryckta kollegor i samma nisch. Den har alla kontakter som krävs för att överleva.

Därför - oavsett vad man tycker om den oheliga(?) alliansen mellan Michael Kinsley och Bill Gates - kräver Slate uppmärksamhet från dem som är intresserade av sin nutid: den är redan med och påverkar hur samhället ser ut.

Några adresser:
http://www.slate.com (Adressen till Slate, denna nya, uppmärksammade nätpublikation.)

http://www.hotwired.com/frontdoor/ (HotWired, en av de etablerade nättidningar som försöker möta Slate.)

http://pathfinder.com (Nå Time-Warners publikationer som Time Magazine, People, Entertainment etc.)

http://www.yahoo.com/Entertainment/Magazines/ En enorm mängd magazin, sorterade efter ämne - för den som vill botanisera själv.)

http://popularmechanics.com/ (Letar du efter en bilguide? Eller ett klipp från nya biofilmer? Popular Mechanics är din plats!)

http://www.tcp.com/~prime8/Orbit/ (Märklig bekantskap som täcker internet ganska vackert.)

http://www.gold.net/flames/pl.html (Ett försök att bedriva en nättidning, Flames, med blick på den europeiska politiska världen.)

http://www.riotiym.com/index2.html (Ett magasin som försöker väcka uppmärksamhet med sin attityd - känns det igen?)
blog comments powered by Disqus