Världen bortom sladden blir större för varje dag. Hela tiden läggs nya bidrag till den redan stora högen hemsidor och händelser i internet.

I begynnelsen - ni vet då för något år sedan - var alla mottagare. Det räckte att delta i internethysterin som betraktare, passiv åskådare.

Idag, när det kommersiella internet hunnit bli två år, befinner sig kulan i ett annat fack i livets roulettehjul. Det räcker inte längre att bara flukta. Det som tidigare var spännande på håll är idag vardag för allt fler. Epost, till exempel, är inte längre exotiskt. Hela fundamentet för mänsklig kommunikation håller på att byggas om och bytas ut, vilket har borgat för nästa fas i utvecklingen: deltagandet i stället för passivt betraktande.

Egen hemsida är plötsligt också vardag. Man har en plattform för sina intressen och åsikter - åsikter som kanske inte ryms någon annanstans. Inte minst i Sverige är detta tydligt. Varje dag kommer nya bidrag till den redan högst brokiga skaran hemsidor - av högst skiftande kvalitet.

Kungliga Biblioteket i Stockholm har insett att utvecklingen håller på att rusa ifrån dem och alla andra som känner ett samhällsansvar för hur information sprids, under dessa de sista åren av det andra årtusendet efter Kristus. I ett försök att dokumentera nybyggandet och de första skraltiga hyddorna till hemsidor - bland annat för framtida forskares skull - har KB bestämt sig för att spara alla svenska hemsidor på nätet.

Detta beslut kommer samtidigt som tillflödet av nya svenska hemsidor på nätet är större än någonsin.

Ponera att...
Säg att man lyckas. Säg att KB förmår samla på sig alla svenska hemsidor, åtminstone under en viss tidsperiod; vad kommer framtidens forskare att kunna behandla i sina avhandlingar om hundra år?

Vill man skumma lite på ytan i denna svenska flod av nätbundna nybyggare är bästa stället att börja på den svenska universitetsvärlden. Där finns en dagligt uppdaterad lista över nya svenska hemsidor. Listan är inte fullständig, men ger ändå en fingervisning om hur fort det går. Bara i måndags kom ett sjuttiotal nya svenska adresser in. Med den takten tar det visserligen 350 år innan alla svenskar har var sin hemsida - det medger jag motvilligt - men sjuttio om dagen gör ändå drygt 25000 på ett år.

Bland dessa helt nya alster varvas pärlor med präktiga måndagsexemplar. En hastig titt visar att världen består av en mängd fantaster som plötsligt har upptäckt en ny plattform att propagera ifrån. Bara under denna enda måndag hittar man tips om hur man odlar fuchsior, den "största samlingen av bilder på moderna trafikflygplan på nätet" och en sida som bör värma Lars Vilks' hjärta: Nimis och Arx finns numera i internet.

Mitt ibland dessa fantaster finns den vanliga uppsjön med reklam för banker och budcentraler och andra lycksökare som vill åt våra pengar.

Ta en chans att ikläda dig rollen av framtidens mediaforskare. Se idag vad de kommer att se på om hundra år, men gör det online - live, i direktsändning. Om inte annat stöter man kanske på den där andra kufen som delar ens skumma intresse för näsdroppar :-).

Adresser
http://www.sunet.se/sweden/main-sv.html (En förteckning över svenska hemsidor på internet, sorterad ämnesvis.)

http://www.sunet.se/sweden/vadnytt.html (Nya adresser i Sverige - en lång lista med nytt varje dag.)

http://www.algonet.se/~stalberg/mstihome.htm (Hemsida för den travintresserade.)

http://www.blommogram.se/1/bestallning.html (För den som vill blommografera från internet.)

http://www.itsyd.telia.com/wilmertown/ (En skånsk central på nätet - tidtabeller och sportnyheter varvas med mat- och drycktips.)

http://www.aim.se/art/Nimis_Arx/ (Lars Vilks plattform i landet internet - läs om hans nya stat Ladonia.)

http://www.universum.se/meatinfo/ (Köttinformation med recept och nyheter om kött - något inför grillsäsongen, kanske?)

http://www.du.se/~d95jth/schafer.html (Allt man kan vilja veta om schäfrar - eller i alla fall ett ambitiöst försök...)

http://www.meterfilm.se/realworld/ (Besök lägenheten i The Real World, anmäl dig själv, läs resumen från förra besöket i verkligheten på TV - en sida för personer som vill ha surrogatliv via TV.)

För gemene man blir Internet och world wide web lätt en företeelse att associera med utgifter. Telefonräkningen ökar, man börjar kanske snabbt önska sig en ny dator och samtidigt försöker program i ständigt nya versioner göra sig oumbärliga.

Dessutom hemsöks nätet just nu av den kanske första kommersiellt framgångsrika vågen av bannerreklam (de avlånga reklambilder som ofta syns överst på sidor). Efter att i flera år ha varit ett ekonomiskt svart hål för investerarna, börjar dessa nu se ljuset i slutet av tunneln - som en förhoppning om att skördetiden har kommit. Alla planterade pengar, tekniska innovationer och förverkligade framtidsvisioner ska slutligen betala sig.

Vi giriga
Detta gäller emellertid inte oss användare. Tillsammans med de storbetalande företagen är vi fortfarande de mjölkkossor som möjliggör det digitala kalaset - både tack vare vårt intresse och våra (ännu i och för sig ganska försumbara) pengabidrag. I ljuset av den högst mänskliga allmängirighet vi alla i någon mån besitter, blir det naturligt att ställa följande fråga: vad ger det mig?

Vad får jag tillbaka - bortsett från tillgång till information bortom drömmarnas mångfald, fantasier i klasar och en kommunikationskanal som spöar det mesta i fråga om lättillgänglighet, snabbhet och nåbarhet?

Kondenserat till ett kortare format lyder frågan: när kommer jag att tjäna pengar på nätet?

Svaret kanske inte hoppar ur skärmen på en gång, men i någon mån finns det faktiskt ett svar - åtminstone för en del av oss och åtminstone om vi med tjäna pengar menar spara pengar.

Som ni ser är invändningarna fortfarande ganska stora. Samtidigt är poängen att det ser ut att röra på sig. Nätet har blivit mer kundorienterat, om ni så vill.

Stegen mot rikedom?
Vi är långt ifrån ett land bortom sladden där vi alla blir stormrika bara genom att visa oss. Vad vi få nöja oss med medan vi väntar är i stället en blandning av utbuden från de företag som utnyttjar webben som fyndmarknadsplats och de privatpersoner som drivs av en icke-kommersiell lust att förmedla chanser och möjligheter.

Ett nystartat försök att skapa en annorlunda och rikstäckande marknadsplats står Auktion Online för. På sin marknadsplats samlar de nya saker som bjuds ut till högstbjudande; alla saker ska säljas - har man tur kan man med andra ord fynda. Ett likadant projekt har för övrigt Helsingborgs Dagblad precis genomfört, fast i mer lokal skala.

Den mindre kommersiella scenen är fortfarande lämnad åt engagerade privatpersoner, men kan likväl bidra med nyttiga tips, t.ex. i form av recensioner och noggranna genomgångar av landets second hand-butiker.

RIIIIK, men när?
När blir vi då rika på nätet?

Tyvärr inte än. Vad som emellertid ser ut att hända är att en hel del metoder för handel förbättras, förenklas och i viss mån också förbilligas. Ett exempel är att landets troligen billigaste skivaffärer, som sedan ett antal år funnits i Göteborg, nu tack vare nätet faktiskt är tillgängliga för oss vanliga dödliga icke-Kal.

Även om vi alltså inte hittar en kruka guld vid varje digital regnbåges slut, kan vi i alla fall se spåren av guldsand. Det gör oss inte rika, men jakten blir i alla fall mer intressant :-)

Adresser
http://www.auktiononline.se/ (Auktioner på nätet. Bjud på nya saker; ofta säljs flera varor av samma sort - högsta bud får saken.)

http://hem1.passagen.se/begagnat (Webbplats för dem som är intresserade av second handkläder och liknande. Man får till och med tips om en del fynd. Helsingborgslistan är underuppbyggnad.)

http://204.254.71.206/swissquery.cfm (Har du eller dina släktingar haft pengar i schweisiska banker - pengar på konton som spärrades under andra världskriget? Sök och se!)

http://www.aktieframjandet.se/ (Aktiefrämjandets webbplats innehåller bland annat en aktieskola. Lär dig bli rik via aktier!)

http://www.skivhugget.se/ (Köp skivor över nätet; sortimentet är stort och priserna göteborgska.)

Goda råd behöver inte kosta ett dugg - problemet med Internet är mest att man får så många råd att man inte vet vilka som är goda. Det gör att informationsfiltren blir viktiga, och att all hjälp man kan få är välkommen.

En sorts hjälp står sökmotorerna för. De stod länge för den kanske snabbast växande trenden i internetsammanhang, och inget företag med självaktning saknade en av dessa vägvisande spindlar i internätet.

Idag är situationen en annan. Företagen bakom sökmotorerna måste nu visa att de inte bara kan indexera webbens sidor, utan också behärskar den svåra konsten att tjäna pengar på det. Detta innebär, och har redan inneburit, att fler sökmotorer slås ut och i princip tvinga lägga ner sin verksamhet. Sötebrödsdagarna då riskkapitalet fanns i oändlighet är i och för sig inte över för denna marknadens gullegris, men läget är med ens kärvare.

Vilka vinner på det?
Detta får i sin tur en del positiva effekter för oss användare. Ska en sökmotor överleva måste dess sökresultat nämligen inte bara vara snabba, utan också korrekta och prioriterade på sätt som användarna har nytta av.

Detta är ibland lättare sagt än gjort, vilket alla som har utnyttjat någon sökmotor vet. Söker man efter något ganska allmänt begrepp får man tusentals träffar som ofta är sorterade efter högst märkliga principer. Som användare kan man inte avgöra varför en viss sida får äran av att komma först - det förefaller ofta vara mest av en slump.

Sökmotorlogik...
Tittar man lite närmare på hur många sökmotorer arbetar kan man emellertid hitta en del svaga punkter - svagheter som gör att de blir förhållandevis enkla att lura. Ett vanligt sätt för sökmotorer att rangordna de indexerade sajterna och hemsidorna är att räkna hur många gånger ett visst uttryck förekommer. Söker man efter begrepp som bananer får man sannolikt först se sidor där ordet "bananer" förekommer flest gånger.

Denna metod att rangordna Internets innehåll har hemsidesmakare lärt sig utnyttja till sin fördel. Genom att lägga in ordet "bananer" femhundra gånger får man sökmotorn att tro att en viss sida faktiskt är en ruskigt viktig källa till banankunskap, trots att det kanske i själva verket bara är ett nedrigt försök att pådyvla mänskligheten helt annan information.

Osynliga budskap!
Det som gör saken än mer bedräglig är att man som användare inte behöver se ordet bananer ens en enda av de femhundra gångerna. Rent tekniskt kan man göra texten osynligt till storlek eller färg - ofta båda. Vill man som användare undersöka om en viss sida är belamrad med extrainformation kan man i web-program som Navigator och Internet Explorer välja att se sidans bakomliggande html-kod, vilken tydligt visar om vissa ord förekommer i märklig mängd; prova själva med självmordssekten Heaven's gates sida (titta högt uppe och längst ner på sidan - adress nedan).

Lugn bara lugn
Nu ska man inte låta sig skrämmas eller irriteras alltför mycket av detta. Web-publicister vet att detta är ett bra sätt till billig marknadsföring, och utnyttjar tekniken av den anledningen. Samtidigt vet sökmotor-skaparna att det hotar deras trovärdighet, varför de försöker hitta sätt att täppa till hålen.

Tillvarons gamla välkända katt-och-råtta-lek är med andra ord i full gång, och det skadar inte att vi användare känner till lekens spelregler; det är ju trots allt vi som ska luras :-)

Adresser
http://rankdex.gari.com/ (Ranklink är en sökmotor med ny söklogik som faktiskt ger mycket bra resultat - i alla fall på inte alltför perifera begrepp.)

http://www.btj.se/btj/saburl/saburl.html (Bibliotekstjänsts samling länkar - naturligtvis samlade enligt bibliotekens SAB-system. För den som vill undvika sökmotorer helt och hållet.)

http://www.gp.se/faktared/faktlist.htm (Göteborgs-postens sida, med ämnessorterade tips på bra sajter.)

http://www.pointcom.com/categories/ (Recenserade och utvalda sajter - ett av webbens kvalitetsfilter.)

http://www.mckinley.com/ (Recenserade och utvalda sajter - ett annat av webbens kvalitetsfilter.)

http://www.idg.se/internetguiden (Internetguidens recenserade länkar.)

http://www.sunspot.net/news/special/heavensgatesite/2index.shtml (Heaven's gate - välj att betrakta sidans bakomliggande kod, så får ni se hur sökmotorn betraktar den.)

Internet växer, det vet alla. Frågorna allt fler börjar ställa sig är: Hur mycket? och Åt vilket håll?

Information om Internet har alltid varit förvirrande, och bara i bästa fall korrekt. Det har visat sig vara svårt att hitta trovärdiga faktauppgifter om en värld som växer så snabbt som Internet och world wide web gör.

Icke destomindre är det viktigt för många - från dem som ser internet som en handelsplats till dem som enbart tycker att siffror och kurvor är allmänt festliga.

Tillväxttakten
Webbens tillväxt är enorm och därför på många sätt fascinerande. Från 1969 års fyra fast anslutna datorer ökade antalet till ca 100 1977 och ca 1000 1984. En miljon fast internetanslutna datorer passerades år 1992 och idag räknar man med att det finns ca 15 miljoner datorer med fast internetanslutning runt världen.

Den siffran kan från början tyckas låg, men samtidigt räknar marknadsinstituten med att flera personer använder en och samma dator vilket ger uppskattningsvis 50 miljoner personer som kan flanera runt i www-landet bortom sladden och ungefär 80 miljoner som har tillgång till epost.

Trovärdighetsproblem
Trovärdiga siffror är svåra att få tag i, mycket på grund av att nätet växer så snabbt att mätmetoderna har svårt att hänga med. Samtidigt finns ett stort behov av korrekta och aktuella siffror. Den som ska marknadsföra produkter via Internet måste veta ungefär vilken målgrupp han når, vilket land personerna bor i, vad som intresserar dem och så vidare.

Bristen på kunskap och allmänt accepterad statistik har i många fall varit en styrka för webben med tanke på dess förutsättningslösa utveckling på bred front. När nu allt trovärdigare siffror presenteras kan vi möjligen få se hur webben förändras och profileras mot de marknader och områden som bevisligen betalar sig.

Gissningarnas breda charm
Hittills har sådana profileringar baserats på rena gissningar om människors intressen, vilket säkert förklarar en del av Internets charm och mångkulturella utformning.

För dem som är beredda att satsa riskkapital har Internet hittills varit en kombination av löften om guld och gröna skogar och Pandoras ask. I varje investering har både förhoppningar och tvivel rymts - oavsett om affärsidén varit ett webgalleri, en bruksanvisning till dagstidningsläsande eller investeringsråd för placerare.

Idag tror vi oss veta lite mer om vad webben och Internet används till, vilket på lång sikt kan förändra både innehåll och utbud för oss nätets slutstationer, oss webbflanörer.

Njut därför av det Internet vi faktiskt fortfarande har - ett ganska kostnadsfritt nät som kanske bäst beskrivs så banalt som att det mesta handlar om olika saker. Kalla det mångfaldens charm om ni vill. Internet av idag har massor av det!

Det kan bli någonting att berätta för barnbarnen om...

Adresser
http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html (Svenska datatermgruppen försöker fastställa vilka svenska uttryck som ska gälla i stället för de engelska motsvarigheterna - här kan man lära sig att det på svenska heter informationsteknik och inte informationsteknologi samt att snabel-a är den rekommenderade svenska benämningen på @.)

http://wombat.doc.ic.ac.uk/ (Ordbok som förklarar datatermer och internetanknutna ord.)

http://www.cyberatlas.com (En bra startpunkt med sammanfattningar av vad Internet och world wide web används till, vem som använder nätet och i hur stor utsträckning.)

http://info.isoc.org/guest/zakon/Internet/History/HIT.html (En kronologisk överblick över Internet och dess utveckling.)

http://www.cc.gatech.edu/gvu/user_surveys/ (Marknadsundersökning om internetvanor - öppet för alla som vill delta.)

http://www.teleport.com/~tbchad/stats1.html (Mängder med länkar till internetstatistik och nätundersökningar.

Internet håller slutligen på att bli en både viktig naturlig och del av vår vardag. Efter att under lång tid ha trevat i ett tekniskt mörker längs vägen mot ett diffust framtida innehåll och syfte, har nätet slutligen börjat göra konkret nytta och samtidigt bidragit med tydligt definierade möjligheter.

Letar man efter vilken nytta detta land bortom sladden gör för den högst vanliga människan syns några mönster tydligt. Det minskar avstånden mellan beslutsfattare och befolkning, det håller på att revolutionera nyheters förmedling och spridning och det fungerar som en jättelik kontaktannons i de mest skilda sammanhang.

Arbetsförmedling
Redan nu hjälper internet många arbetssökande att hitta nya alternativ och möjligheter. I ett Sverige som på många sätt håller på att omdanas och omstruktureras från en land med få storförtag till många mindre företag är denna kontakt livsviktig. På kort tid har flera svenska arbetsförmedlingar visat stor lyhördhet för behoven av överblick över en allt mer komplicerad och svårgenomskådad arbetsmarknad.

Tack vare dessa digitala arbetsförmedlingar kan varje arbetssökande leta efter möjliga arbeten i hela landet med enkla handgrepp. De som vill kan lämna ansökningsbrev i stora databaser där företag i sin tur sedan kan söka efter lämpliga kandidater. En del platser på internet skickar till och med information per epost när nya arbeten inom vissa förvalda ämnesområden kommer in.

Även om detta fortfarande är en ung verksamhet, märks tydligt att behoven har funnits länge. Som privatperson slipper man slipper leta bland föråldrade tidningsannonser och ögna igenom tidningar från landets alla kanter och hörn. I stället väljer man själv vilka ämnesområden, företag och orter man är intresserad av. Det som länge för många har varit en heltidssyssla i sig, har med ens blivit enklare att både automatisera och överblicka; förhoppningsvis leder det också till att fler personer snabbt hittar en plats på en allt hårdare och tuffare arbetsmarknad.

OBS: arbetslösa som inte själva har tillgång till internet kan ofta utnyttja bibliotekens resurser i jakten på nytt arbete.

Bostadsförmedling
En annan kontaktförmedlande verksamhet som snabbt hittat sin självklara plats som förenklingsmedel i vår informationsspäckade tillvaro är bostadsförmedlingarna. På samma sätt och med ungefär samma sökmetoder som hos arbetsförmedlingarna kan man snabbt gaffla in ett kostnadsområde, en plats, en viss önskad storlek och en bostadstyp - det går lika bra att söka på gårdar som på bostadsrätter, året-runtbostäder eller sommarstugor.

Vad vi kan se är hur en stor del av det vanliga livets sysslor successivt flyttas från fysiska mäklarfirmor till virtuella internetförmedlingar. Det som tidigare bara täckte in lokala arbeten och bostäder är nu i stället rikstäckande kontaktytor som både sparar tid och faktiskt har öppet dygnet runt. Passar det ens vanor bäst att leta bostäder och arbeten nattetid kan man numera göra detta med enkla medel.

Störst nytta nu
Internetlevandet blir allt mer mångfasetterat i takt med att funktioner och möjligheter flyttas in i denna digitala tillvaro - både banker och livsmedelsbutiker experimenterar med service över internet.

De områden av livet där internet för tillfället gör störst nytta är emellertid just bostads- och arbetsförmedlingar. Här har tekniken snabbt hittat sitt syfte och sin funktion: att knyta samman människor med möjligheter och drömmar.

Adresser
http://jobb.amv.se/ (Arbetsförmedlingens platsannonser.)

http://www.af.lu.se/interaf/jobs/ (En mycket stor samling länkar till jobbsökningsmöjligheter, bland annat rekryteringsföretag.)

http://www.jobline.se/index.asp (Mediekoncernen Mariesbergs platsannonser som täcker bland annat Dagens Nyheter.)

http://www.jobb.bonnier.se/ (Bonniers allmänna arbetsdatabas.)

http://www.karriarguiden.blab.se/ (Karriärguidens databas.)

http://www.nyteknik.se/jobb/ (Ny tekniks databas för olika arbeten.)

http://www.bovision.se (En bra och enkel sökmöjlighet för personer som letar bostad.)

http://www.svenskfast.se/ (Svensk fastighetsförmedlings riktäckande service.)

http://www.lagerling.se/sweden.html (En stor samling länkar till landets fastighetsmäklare.)

Det förutsättningslösa sökandet efter nya möjligheter, nya marknader, nya idéer är hittills internets kärna och centrala mening. Ibland blir detta sökande krystat och dumt, men lika ofta bär det frukt i form av praktiska och högst användbara verktyg och möjligheter.

Den som vill kasta sig ut i vimlet och bejaka sin egotripp gör det alltså mot allt tuffare motstånd, men här kommer några rader på vägen.

Som en talangjakt i TV
I vissa tragiska avseenden efterliknar internet talangjakterna i dagens TV - från TV4:s Sikta mot stjärnorna till Kanal 5:s Scenen är din. Det har med ens blivit möjligt för alla och envar att inte bara stå på scen utan också bygga sin egen dekor och forma sin egen plattform riktad mot världen och vardagsrummen.

Alla som har sett talangjakterna vet att kvaliteten skiftar. Mycket. Man är inte nödvändigtvis bäst bara för att man älskar rampljuset och vill synas, vilket naturligtvis också är en sanning för dagens privata hemsidor. Att kvaliteten skiftar, och ofta rör sig på lägre höjd, är emellertid inte någonting som gör att betraktaren har mindre roligt och inte kan njuta ändå, vilket också alla talangjaktsfetischister vet.

Att synas
Det första av alla praktiska problem som omgärdar den egna plattform mot världen och vardagsrummen är var man placerar sitt material - vem har plats att erbjuda på en dator som står i anslutning till internet?

I dagsläget ingår utrymme på en hårddisk så fort man blir abonnent hos någon av de stora internetleverantörerna. De som av någon anledning inte har tillgång till eget utrymme kan i stället kostnadsfritt registrera sig hos Passagen (se adress nedan), och då direkt få tillgång till utrymme som mer än väl räcker till en ordentligt befäst ståndpunkt.

Att ses
Steg två är värre - den som bygger en egotripp vill av naturliga skäl inte lämnas i sticket av publiken; man vill synas och måste med andra ord få en sökmotor (index över internets innehåll; givna startpunkter för de flesta av internets användare) att intressera sig. Detta gör man enklast genom att besöka Broadcasters internettjänst. Där berättar man kort om sin hemsida en gång för alla - sedan tar tjänsten över och anmäler hemsidan till alla stora sökmotorer på en gång; man slipper med andra ord mängder med arbete.

Sökmotorer är i sig en hel vetenskap och man ska inte tro att de presenterar materialet på ett rättvisande sätt; man kan enkelt lura flertalet av dagens sökmotorer att rangordna den egna hemsidan högre än andras, vilket också tillämpas i stor omfattning. Flertalet av dessa metoder betyder dock dels att internets trovärdighet naggas i kanten, dels att nedladdningstiderna blir längre - internet känns segare eftersom varje sida innehåller oväsentligt material som bara är till för att lura sökmotorerna.

Att förmedla sin vision
Idag har alla en möjlighet att bli sin egen spelfilmsproducent, sin egen regissör, sin egen programledare i TV. Använder man internet som distributionskanal kan man snabbt och enkelt nå hem och hushåll med sina mer eller mindre behjärtansvärda idéer om världsalltet.

Ett krav finns emellertid fortfarande kvar, vilket hugade egoproducenter inte bör glömma: för att synas enstaka gånger krävs inte särskilt mycket, men för att få människor och intresserade att återvända krävs både ett vettigt innehåll, hög kvalitet och hängivenhet.

Mediabruset är högt. Det räcker inte längre att bara skrika högre.

Adresser
http://www.skolverket.se/skolnet/smultron/ (Skolverkets internetskola; en underbar startpunkt för nybörjaren och den som vill veta mer.)

http://www.passagen.se (Adressen till Telias tjänst Passagen för dem som kostnadsfritt vill publicera sig på nätet.)

http://www10.torget.se/tucows/ (Bra programarkiv med recensioner och programbeskrivningar.)

http://www.download.com (Ett av internets stora programarkiv; man når i stort sett allt härifrån - man får också tips om vilka program man kan använda som nybörjare.)

http://www.macworld.com/features/pov.4.4.html (Läs om hur man kan lura sökmotorerna - med exempel från självmordssekten Heaven's gate.)

http://www.search.com/ (En samling sökmotorer kan nås härifrån.)

http://www.100hot.com/ (Vill du veta vilken hemsida som är mest besökt i världen? Gå hit, men tro bara lagom mycket på resultatet!)

http://www.broadcaster.co.uk/ (Anmäl din hemsida till över tvåhundra sökmotorer på en gång.)

Sommaren närmar sig och internets kanske första riktigt stora vintersäsong ebbar långsamt ut. Det medför att vi förmodligen kommer att besöka landet bortom sladden i mindre utsträckning (internet är fortfarande huvudsaklingen en inomhuslig värld), kanske till förmån för frisk luft, fågelskådande och semesterfirande.

Vet man bara var man ska leta kan man emellertid ha stor nytta av internet även i sammanhang som rör typiska vår- och sommarsysslor utomhus.

Reseguide
Den kanske omedelbart största nyttan man kan ha av internet är som turistbroschyr. En mycket stor del av världens länder har nu blivit duktiga på att presentera sig i digital form; internet har med andra ord blivit ett naturligt fönster in i olika kulturer och de särarter som erbjuds. Nu ska man naturligtvis vara medveten om att det är reklam länderna ebjuder och inga odiskutabla sanningar, men ser man ländernas material som elektroniska reklambroshyrer har man en rik flora att botanisera i.

Några som sedan länge har insett möjligheterna med internets direktkanal in i svenska hem och hushåll är resebyråerna. Den som vill hitta billiga resor i sista minuten får sedan mer än ett år tillbaka snabbare information via internet än i tidningens reseannonser; är man beredd att betala några kronor får man dessutom hjälp att hitta den för tillfället billigaste resan till det resemål man är intresserad av.

Internet kan numera alltså förse oss med både resmål och (förhoppningsvis) ett överkomligt pris.

Språket inget problem
Nästa problem för den resesugne brukar vara språket - förutsatt att man inte åker till länder där alla menyer redan är begripliga på ett eller annat sätt. Det är inte alla som vet att kofta är en indisk maträtt som påminner om köttbullar.

Detta är inte heller ett problem i dagens digitalt utbudsrika värld. Tack vare internets självinstiftade insitut för resespråk kan alla enkelt lära sig grundläggande reseitalienska, resegrekiska eller reserumänska för semestern. Fraserna spelas upp via datorns högtalare så att vi internetelever snabbt kan lära oss hur det ska låta. Översättaren fungerar inte bara från svenska, utan också ett stort antal andra språk; idealiskt för den som vill testa eller fräscha upp sina kunskaper i ett språk man en gång i tiden trodde sig behärska.

Resan hindras nu bara av en sak: pengarna - ska man växla nu eller närmare utresedagen? Internet erbjuder självklart en möjlighet att omvandla svenska kronor i andra länders valutor och tillbaka - den som är intresserad kan se hur valutakursen har utvecklats, och på det viset själv försöka bedöma när det är mest fördelaktigt att växla.

Resten då?
Världen utomhus består inte bara av resor, och det gäller naturligtvis också internet. Den som är intresserad av trädgårdsodling har sitt eldorado, den som vill meka hittar sina bildelar och den som ägnar sig åt att kryssa fåglar når enkelt sina meningsfränder.

Trots att det nu börjar bli varmt och ljust utomhus kan det alltså visa sig vara värt besväret att än en gång besöka landet bortom sladden; internets utbud är nu rikt nog för att till och med tilltala ljusberoende, sommarlängtande svenskar.

Adresser
www.travlang.com (Lär dig överleva på ett nytt språk + mycket mer för dem på resande fot!)

www.olsen.ch/cgi-bin/exmenu (Växla pengar och se hur kurserna förändras.)

www.torget.se/sista_minuten/ (Sistaminutenresor från flera olika resebyråer presenteras här.)

www.interjet.se (Boka flygbiljett över internet.)

www.sys1.com (Flyginformation från hela världen.)

www.yahoo.com/Regional/Countries/ (Massor av länkar till information om världens enskilda länder.)

www.bildelsbasen.se (Hitta reservdelar till din bil - täcker bilskrotar över en stor del av Sverige.)

www.club300.se/ (Hemsida för fågelskådare och ornitologer som är eller vill vara med i klubb 300 - föreningen för dem som sett 300 arter. Bästa skådarplatserna listas.)

www.synapse.net/~ew1/ (Allt för amatörträdgårdsmästaren!)

Internet håller på att bli ett massmedium att räkna med. Framtidens interaktiva TV ryms i dagens telefonsladdar, där personligt ihopsatt och utsänd information nu börjar kunna nå oss. Förändringen från dagens tillstånd, då vi användare själva söker upp den information (fortfarande främst i form av text och stillbilder) vi är intresserade av, innebär att det redan nu skrivs nekrologer över våra vanligaste web-program, till exempel Netscape Navigator och Internet Explorer.

Det som kommer att ersätta dessa våra första tittgluggar in i landet bortom sladden är i stället en helt annan typ av program som aktivt förmedlar internets innehåll på ett sätt som mer än tidigare liknar dagens radio- och tv-sändningar. Den engelska termen för denna nyorientering av Internet är push media - till skillnad från dagens pull media, där användaren är sin egen nyhetsjägare i den djungel av hemsidor som redan är ohanterligt snårig och svårnavigerad. Hittills har vi själva varit tvungna leta upp hemsidor med material som intresserar oss, men nu har alltså det ändrats.

Push media innebär i stället att vi får vår information levererad till oss direkt, oavsett om det gäller sport, dagliga nyheter eller hemsidor vi råkar vilja bevaka. Till skillnad från tv-sändningar väljer vi emellertid själva helt vad vi vill ha sänt till oss. Det som inte intresserar oss når oss inte heller.

Först ut...
Det amerikanska nyhetsföretaget CNN var först med att introducera denna nya teknik. Deras nyhetsförmedlande program, Pointcast, tillåter att man själv väljer mellan ett stort antal nyhetskällor och (inom dessa) ett stort antal underavdelningar. Är man bara intresserad av basketresultat kan man få dem. Vill man i stället läsa horoskop eller finansiella nyheter går det också bra. Nyheterna uppdateras flera gånger om dagen; den som alltså är beroende av snabba nyheter har med andra ord mycket att hämta här.

Fördelen med denna ny teknik har snabbt visat sig. Med ens har tekniken fått stiga tillbaks för innehållet; internet har på kort tid blivit en innehållsbärare vars nytta överträffar det tekniska egenvärdet.

Vågorna är kvar
Detta innebär inte att Internet och surfandet försvinner, bara att det planlösa flanerandet genom internet förskjuts från det mest centrala rampljuset till en mer blygsam plats i bakgrunden.

Man ska inte heller lura sig och tro att Netscape och Microsoft ger upp den ställning de bittert kämpat sig till. Tvärtom kommer båda med största sannolikhet att stötta denna nya utveckling. Exempelvis har Microsoft redan sagt att nästa version av Internet Explorer kommer att vara öppet för de pushprogram (program som står för informationsförmedlingen) vill sända sitt innehåll genom Internet Explorer. Fördelen är att vi användare då slipper den uppsjö program som alla förmedlar sina nyheter. Netscape har ännu inte följt efter, men det komemr de att göra; de har helt enkelt inget val.

Samtidigt har CNN och Pointcast öppnat sitt program för lokala hemsidesmakare; som det nu ser ut kommer alla som vill att kunna sprida sina versioner av sanningen - oavsett om det handlar om resultatet av en fotbollsmatch i division fyra eller Ekebys lokalnyheter - i samma förpackning som nu CNN:s nyheter presenteras.

Slutsatsen
För alla som strävar efter en plats i rampljuset och har sett internet som sin scen, har det med ens blivit viktigt att fundera i nya banor: hur man sprider sina hemsidor via de kanaler som nu öppnar sig - kanaler som i många avseenden leder innehållet ännu snabbare in i var mans vardagsrum.

På gott och ont.

Adresser
http://www.pointcast.com/ (CNN:s kostnadsfria nyhetssändare.)

http://www.backweb.com/ (Backweb presenterar enbart rubriker, till skillnad från Pointcast.)

http://www.marimba.com (Ännu en version av push-media.)

http://www.ifusion.com (Ifusion arbetar hittills enbart med PC...)

http://www.MACCHANNEL.COM (...medan Macchannel vänder sig till Macanvändare.)

http://www.yahoo.com/Business_and_Economy/Companies/Media/ Internet_Broadcasting/ (Samling med adresser till några andra push-företag.)

http://www.ontv-sverige.com/ (Svensk TV-sändning över internet, där bland annat Expressen nu sänder dagligen klockan 12. Kvaliteten är låg men möjligheterna är intressanta.)

http://www.privnet.com/ (Anysearch är ett fantastiskt hjälpmedel som bygger ut Netscape med de vanligaste sökmotorerna, direkt åtkomliga från kommandoraden.)

World wide webs snabba utveckling påminner på många sätt om en skenande boskapshjord. Hastigheten är hög, de företag som inte rör sig snabbt trampas ihjäl, ingen vet vart vägen leder - själva rörelsen är viktigare än riktningen.

Samtidigt som det är svårt att se vart denna utveckling slutligen bär, finns några personer som åtminstone ger sken av att ha en viss överblick över kaoset, en förmåga att förmedla en bild av några delmål på den slingrande stigen in i framtiden.

Cybermannen
Den kanske kändaste bland de mer nutida påverkarna är cybermannen själv, författaren William Gibson, som i sin banbrytande roman Neuromancer myntade begreppet cyberspace.

Gibsons värld är inte positiv, det ska sägas först av allt. Han avbildar en i många avseenden förfallen framtid, där gränsen mellan människa och maskin delvis suddats ut - hans människor kan exempelvis operera in extra minneskapslar i hjärnan och på det viset få extra utrymme i hjärnan, de lever i en mörk och svart värld där maskinerna och hjärnimplantaten på många nivåer har ersatt andra sorters droger.

Men det är inte bara som samhällskritiker Gibson är intressant. Hans bild av hur människan hittar sin plats i det globala nätverket är nämligen i viss mån på väg att förverkligas.

De nätmiljöer Gibsons människor befinner sig i erbjuder en alternativ verklighet som inte alls är lika platt och tvådimensionell som det internet vi idag vistas i via en datorskärm. I stället upplever hans människor nätet som en plats med rymd, ljud och bilder i tre dimensioner, en plats där nätverket är lika verkligt som den normala, icke-syntetiska tillvaron.

Dagens största begränsning - datorerna - är i Gibsons värld mer en del av människorna själva som på det viset bär en större del av nätet med sig.

Dagens haltande steg
Detta låter kanske som ren fantasi, men är det faktiskt inte. Redan idag finns verktyg som hjälper oss att uppleva tredimensionella datormiljöer (exempelvis så kallade VR-hjälmar) medan andra verktyg enkelt avbildar våra kroppar och rörelser i denna tredimensionella värld. Rent tekniskt kan vi med andra ord redan idag skapa en tredimensionell värld av bilder och ljud där alla internetanvändare rör sig på samma sätt som i verkligheten. Därifrån är steget inte långt till att låta internets invånare öppna länkar som dörrar (i stället för att klicka på dem) eller helt sonika bara vandra in i dem för att transporteras till nästa hållplats i nätet, som på en gång blivit lika mycket transportkanal som informationskälla.

Avdelningen för avancerad teknik på datorföretaget Apple har skapat ett tillägg till Netscape Navigator som heter HotSauce (finns till Windows också). Med hjälp av HotSauce förvandlas Internet till en tredimensionell rymd av länkar. Vill man någonstans utnyttjar man musen till att flyga dit.

Rent grafiskt är HotSauce inte mycket att hurra för ännu, men programtillägget visar definitivt vilka möjligheter som finns, i synnerhet om man tänker sig en framtid där alla netizens, nätinvånare, bokstavligen vandrar omkring i en datorvärld, grafiskt avbildade som sig själva.

Och sen då...
Tänk er vilka möjligheter ett framtida Internet med dessa möjligheter kan få för det västerländska karriärssamhällets vardag. Tänk er videokonferenser och distansundervisning där alla deltagare upplevs som verkliga. Tänk er digitala resebroschyrer som är nästan lika verkliga som resemålen själva. Tänk er en vandring på månen, virtuella rockkonserter sända över internet, teaterbesök (där varje sittplats är salongens bästa), filmer man spelar med i och upplever hemifrån, beställda nyhetssändningar som tillåter att man själv är på plats i flödet.

William Gibsons värld är inte längre tillräckligt långt borta för att bara vara kuriosa; tanken är både fascinerande och skrämmande.

Adresser
http://www.research.apple.com/ (Hotsauce, datorföretags Apples version av tredimensionell navigering genom Internet.)

http://www.georgetown.edu/irvinemj/technoculture/pomosf.html (Information och intervjuer med William Gibson; många länkar till Gibsonrelaterade platser.)

http://www.media.mit.edu/ (MediaLab vid en av världes främsta tekniska Högskolor, MIT i Boston, startat av visionären Nicholas Negroponte.)

http://www.hotwired.com/frontdoor/ (HotWired, ett av Internets bästa och mest genomarbetade elektroniska magazin, bland annat med Nicholas Negroponte som krönikör.)

http://www.obs-us.com/obs/english/books/nn/bdcont.htm (Läs några kapitel ur Negropontes bok Being Digital.)

http://www.well.com/user/gmartin/reviews/being_digital/column.html (En lista på Negropontes visionerande krönikor om internet och det digitala levandet.)

http://www.news.com/Newsmakers/index.html?ntb.newsmkr (Läs om andra nyhetsskapare i datorvärlden.)

Vill man vara provocerande kan man beskriva Internet som den yttersta formen av maktlöshet. Ingen har det direkta ansvaret, ingen enskild person har några större möjligheter att påverka och styra Internet - ett annat sätt att säga att pengarna som vanligt har mängder med inflytande.

Nu är detta naturligtvis en bild som är alldeles för cynisk för att vara helt sann. En del personer har inflytande, nämligen de idérika ledargestalter som kan omsätta sina drömmar och visioner i verklighet.

De inflytelserika Internet-ideologerna är dock fortfarande få. Flera av dem var dessutom verksamma långt innan Internet blev ett begrepp.

Den som vill kan säkert hitta kopplingar till mycket av dagens utveckling i science fictionromaner och profetior från tider svunna sedan riktigt länge. Bestämmer man sig emellertid för att leta bland de mer sentida författarna finns några som, åtminstone skenbart, har större rätt att signera den världsbild som dagligen målas upp och förändras.

Svartsynen
I sin Fahrenheit 451 beskrev Ray Bradbury ett samhälle som är allt annat än fritt. Allt som kan förolämpa någon person någonstans är förbjudet. Alltså får inga böcker förekomma; idéerna i dem retar alltid någon. Bokens titel syftar på den temperatur då papper tar eld - allt potentiellt stötande skrivet material ska brännas. I romanen är den statsstödda formen av underhållning i stället oändliga och meningslösa tvåloperor där isolerade och ensamma tittare själva agerar framför sin tv-vägg i vardagsrummet. Hjärntvätten är fullbordad; tillvarons högsta mening är tidsfördriv - att fördriva tid som man förr försökte fördriva ont.

Även om det idag är svårt att fullt ut acceptera Bradburys odelat svarta syn på den hypnotiska effekt ett interaktivt medium kan ha på sin betraktare är parallellerna enkla att dra, i synnerhet i dagarna när TV3 lanserar sina webtv-sändningar och de interaktiva tvåloperorna på Internet blir fler och fler.

Religionen
En annan amerikansk science fiction-filosof, Philip K Dick (som påstås vara en förebild för cyberpunkens förgrundsgestalt William Gibson), ger i sin Do androids dream of electric sheep (mer känd som Blade Runner) en mer nyanserad, om än också mer svårtolkad, bild. Hans värld befolkas av människor som letar efter en mening med tillvaron i form av att äga ett eget och livs levande djur (den delen av naturen är utrotningshotad och därför en statussymbol).

Mot detta står samhällets slavras - androider med medvetande och intelligens men mycket kort livslängd. Androidernas högsta önskan är att slippa en säker död efter ett fåtal år, att få leva utan att veta när det är dags att upphöra att fungera, dvs. dö - en önskan deras skapare (människan) förvägrar dem.

På samma sätt letar Dicks människor efter bekräftelse från sin egen skapare med hjälp av en apparat som knyter alla människor samman i en enda gemensam känsla av delaktighet. Målet och meningen med livet reduceras till en maskinförmedlad masspsykos när bokens kristusgestalt ständigt försöker ta sig upp till toppen av ett berg.

Bokens varelser är överens om en sak: bakom krönet finns svaret. Svaren. Allihop, oavsett fråga.

Jag säger inte att Internet är vår tids berg, men nog är det vår tids kulle.

Cliffhanger?
Mitt i denna svarta strävan uppför kullen, på jakt efter överblicken, slutar denna ofullbordade betraktelse i bästa tv-stil. Fortsättning följer i nästa krönika som tar upp modernare inspiratörer, drömmare och visionärer som William Gibson och Nicholas Negroponte.

Låt mig alltså sluta med tre magiska tv-ord: To be continued...

Adresser
http://www.aoi.tv3.se (TV3 sänder numera vissa program över Internet.)

http://www.framtidsstudier.se (Det svenska institutet för framtidsstudier skickar gratis ut sin publikation Framtider fyra gånger om året till intresserade.)

http://www.devo.com/bladerunner/ (The official Blade Runner Online Magazine...)

http://www.wsu.edu:8080/~brians/science_fiction/bladerunner.html (Studiehandbok (!) för den som vill läsa Blade Runner.)

http://ptd15.afionline.org/cinema (Filmvisning över internet, Chaplin, för den som inte skräms av mediet...)

http://hem1.passagen.se/hoeganas/ (Visionerande i det lilla formatet; vilja att sprida sig ger ständigt upphov till nya möjligheter för oss kullklättrare.)

Internet har börjat ta form som ett fullfjädrat och heltäckande tjänsteföretag. Information och avkoppling blandas med rena nyttotjänster, och förvandlar Internet inför våra ögon. Från ett tv-spel parat med en brevlåda håller detta världsomspännande nätverk på att transformeras till världens största och modernaste kontor - komplett med sekreterare, akvarium och morgontidning. Saknas någonting är det kontorets i och för sig kanske viktigaste pjäs: kaffekokaren.

Sekreteraren
Alla som har drömt om en egen sekreterare kan nu luta sig tillbaka och njuta av informationsålderns landvinningar. Än är de tjänster som erbjuds inte särskilt märkliga, men likafullt är de nyttiga. Ett exempel gäller företaget E-minder som erbjuder alla intresserade att gratis utnyttja företagets datorer som planeringskalendrar/sekreterare. Man talar om vad man vill bli påmind om, när detta ska ske och vilket besked man vill ge sig själv. På utsatt dag kommer så ett automatiskt meddelande per epost: mamma fyller år om tre dagar, det är bröllopsdag och biljettsläpp till ZZ TOP-konserten.

Är man som jag, dvs. läser sin epost men glömmer titta i vanliga almanackan, är detta en fantastisk tjänst (förutsatt att man inte behöver påminnelsen ett visst klockslag).

TT i hemmet
Spelkonstruktörerna och börsföretagen får ursäkta, det är nyhetsföretagen som har visat framfötterna i kampen om användarna (detta är för övrigt en intressant fråga: vad kallar man oss som utnyttjar internet, förutom netizens? Tittare? Läsare? Åhörare? Interaktörer? Skicka förslag till jonas.hansson@hd.se; vi kanske kan mynta ett nytt begrepp). Stora företag som CNN och REUTER har visat sig vara mycket lyhörda för det västerländska samhällets fixering vid snabba nyheter; allt fler företag publicerar sina senaste rön på internet - man erbjuds alltså uppdaterade nyheter dygnet runt, men detta är ingenting nytt.

Det relativt nya bland dessa nyhetsförmedlare är att de gör internets normala uppsökande verksamhet onödig. För närvarande erbjuder man användarna/tittarna/läsarna möjligheten att bygga om sin dator till en REUTER-linkande skärm. Datorn tar automatiskt kontakt med ett antal av Internets nyhetsförmedlare, kontrollerar om de har några nyheter att erbjuda sedan senast och laddar i så fall hem detta nya, som presenteras på skärmen.

För att detta ska fungera måste man ladda hem särskila program som nyhetsföretagen själva utvecklar - dessa är gratis för användaren. För närvarande erbjuder flera företag liknande tjänster, men de som fått störst uppmärksamhet är CNN:s tjänst Pointcast, där man bland annat presenterar nyheter från Wired (den första stora ezinen, ett magasin publicerat på internet), New York Times och Time Warners internettjänst Pathfinder (med Time, Peope och Money). Som en koppling till ett annat känt medium har man valt att kalla dessa olika nyhetskällor kanaler. Inom varje kanal specificerar man sedan själv vilken sorts nyheter man är intresserad av; allt från horoskop till teknik och sport.

För tillfället erbjuds bara amerikanska kanaler, men med tiden kommer säkerligen europeiska och svenska nyhetsförmedlare att erbjuda liknande tjänster. Jag menar, vi har ju fått hit både radio och tv...

Adresser
http://www.netmind.com/e-minder/e-minder.html (Påminnelsetjänst som skickar ett meddelande till dig när du vill om vad du vill.)

http://www.pointcast.com (CNN:s kostnadsfria nyhetstjänst per automatik. Macanvändare med 680X0-processorer kan inte ännu utnyttja tjänsten, men en version är utlovad under våren.)

http://www.micromat.com/mmcs/pagewatch/formpw.html (PageWatch bevakar dina favoritsidor och skickar email när de ändras.)

http://www.newslink.org/best.html (En bra sammanställning över amerikanska/internationella nyhetsförmedlare på Internet.)

http://netaddress.usa.net/ (Byt din epostadress mot en ny som du alltid kan behålla även om du byter internetleverantör här hemma. Du kan också tömma din post var du än befinner dig i världen.)

http://fishcam.netscape.com/fishcam/fish_refresh.html (En oumbärlig och ständigt uppdaterad bild av ett akvarium hos Netscape.)

För tillfället tycks Internet vara sagan som inte kan sluta olyckligt. Som årets julklapp spreds medborgarskapet i detta land bortom sladden till ännu fler personer; även personer som inte bryr sig om tekniken och datorerna i sig.

En av anledningarna, kanske den viktigaste, till att Internet på så kort tid lyckats tilltala så många är egentligen ganska självklar: för första gången kan många personer med de ovanligaste särintressen hitta meningsfränder. Landets fysiska gränser har inte längre samma avgörande betydelse - klubbar och möteslokaler kan med ens vara lika högst bildliga begrepp; tvådimensionella utrymmen i Internet.

Ladonien
Norr om Helsingborgs frodas denna möjlighet i bästa välmåga. Mannen bakom Nimis och Arx, Lars Vilks, har skapat sig ett eget rike i närheten av Kullen. Ladonien, som landet heter, finns numera också på Internet; alla som vill kan söka medborgarskap (vanligt medborgsrskap är gratis; adelskap kostar tolv dollar). Ladonien är ett supermodernt rike i ännu ett avseende: man låter medborgarna fatta besluten via internet - i alla fall vissa frågor. För närvarande kan medborgarna rösta fram vilket styresskick landet i fortsättningen ska ha: enbart drottning, enbart president eller den svenskinspirerade kompromissen: både drottning och president.

Alla Internets särintressen andas naturligtvis inte fullt så mycket Åsa-Nisse som just Ladonien. De som exempelvis är mer intresserade av USA-centrerad världspolitik kan i stället glädjas åt att Slate - ett ezine (elektroniska magasin) som bland annat skrivs av Michael Kinsley från CNN - förblir kostnadsfri, trots att den ursprungligen skulle belagts med avgift 1 november 1996.

Mittfåran
Mest välsignade måste dock de passionerade kändis-, film- och musikälskarna känna sig; för dem är Internet ett eldorado av biografier, skvaller och inspelningar varvade med spaltkilometerlånga tabeller med sifferuppgifter om antal tittare, inspelade kronor och annan oumbärlig listbitarkunskap.

Å andra sidan kan den sortens upplysningar vara löjeväckande triviala jämfört med övrig kunskapsmässig hårdvaluta som Internet erbjuder. Vad är t.ex. skvaller om Michael J. Fox' inkomst jämfört med de djuplodande insikter "The Klingon Language Institute" erbjuder? Man lär sig tala utomjordiska i form av det språk som krigarrasen Klingons (Star Trek) talar - en serie gutturala läten för den verkligt hängivne UFO-lingvisten. Rekommenderas för alla som redan behärskar esperanto och nu letar nya utmaningar.

De riktigt extrema
Vill man vaska fram en sanning om dagens utbud i Internet, måste det bli att det extrema, det vansinniga, aldrig får samma möjligheter i den vanliga världen - den värld som befinner sig på hitsidan om sladden. Nu har saker dock ändrats; nu har det förvirrade, det märkliga och egensinniga slutligen hittat ett hem i Internet.

I detta skenbara vansinne ligger tjusningen och skönheten; Internet är på en gång ett interaktivt multimedium och en klippbok - på samma gång en vamparnas nattklubb och möteslokalen för Öronbräkans vänner. Möjligheterna för alla och envar att redan nu hitta till sina alldeles egna sälla jaktmarker måste kallas fantastiska och i grund och botten vackra - även om det i slutändan visar sig handla om montypython-skämt.

Adresser
http://www.mrshowbiz.com/ (Allt om kändisarna - från skvaller och biografier till tittarsiffror och löner.)

http://www.slate.com/ (Slate - en amerikansk Moderna Tider på Internet.)

http://www.aim.se/ladonia/ (Bli invånare i Ladonien - köp dig adlig.)

http://www.kli.org/KLIhome.html (Lär dig tala Klingon - man vet aldrig när man träffar en...)

http://bau2.uibk.ac.at/sg/python/monty.html (Monty Pythons flygande cirkus.)

http://www.80s.com/ (Hemsidor dedicerade till 1980-talet.)

http://www.scarletfire.com/dps/ (Döda-kändisars hemsida; läs om när de dog och varför.)

http://mpfwww.jpl.nasa.gov/ (Mars Pathfinder - lär dig allt om NASAs senaste rymdsond.)

Är Internet någonting nytt för dig; är du kanske rent av en av dem som fått Internet av tomten?

Låt mig i så fall hälsa dig välkommen till landet bortom sladden - den nya kontinent som trotsar alla hittills kända geografiska gränser. Internet är någonting så makalöst som ett världsomspännande rike, en helt ny värld av kunskap och underhållning att njuta av från ovan.

Om du befinner dig i Nils Holgerssons skor, och tänker lifta in i Internets digitala myller av nytt och främmande på en musrygg, ska du få några välgångsord på vägen.

Internet själv
Det Internet vi känner idag har vuxit fram successivt sedan 1960-talet, då man först kopplade datorer i nätverk, och förändrats många gånger. Det innebär att dagens Internet i själva verket bara är ett paraplynamn för flera olika metoder att skicka information mellan datorer.

Det man oftast menar när man talar om Internet (och det vi koncentrerar oss på här) är det spröt i paraplyet som kallas world wide web, www. Här samsas text, fotografier, ljud och filmer, och det är också här den stora kommersiella expansionen sker - banker och fondkommissionärsfirmor öppnar internetkontor, affärer säljer saker, nyhetsbyråer erbjuder dygnet runt-nyheter.

Ännu är emellertid den kommersiella delen av www ganska begränsad. Internet är fortfarande, såsom ursprungstanken var, till stora delar gratis. Man kan hitta gallerier för värvningsaffischer från andra världskriget, hålla sig ajour med det senaste skvallret från Hollywood eller kasta sig över någon av www:s språkkurser - det som sätter gränserna är den alltid så gäckande fantasin.

Sökmotorerna
Webben, eller nätet för dem som så föredrar, är en ständigt växande kontinent som dagligen berikas med nya möjligheter och adresser. Det första man behöver, som nyanländ och vilsekommen netizen (nätinvånare) är en kompass med inbyggd ficklampa som hjälper till när det digitala mörkret kryper för nära inpå.

Den hjälp som erbjuds och finns tillgänglig kallas sökmotorer - reklamfinansierade index över stora delar av internets sidor. För oss användare är det kostnadsfritt.

Hos en del sökmotorer skriver man in nyckelord som beskriver det man letar efter och får sedan (i bästa fall) veta vilka hemsidor (platser på www) som motsvarar denna beskrivning. Andra har samlat webbens innehåll i ämneskategorier, så att man kan få en överblick över utbudet utan att ha något specifikt att leta efter.

I sammanhanget är det viktigt att veta att ingen sökmotor är fullständig. Innan man når fram kan man alltså behöva leta i flera olika register - det är regel snarare än undantag.

Liten varning
Bortsett från att man aldrig, inte under några förhållanden, ska skicka sitt kreditkortsnummer över internet - säkerheten är fortfarande för dålig, och har man otur kan någon illasinnad, digital stråtrövare roffa åt sig numret och handla med det själv - kan man ta det lugnt och klicka sig djupare och djupare in i djungeln bortom sladden.

För det mesta är nämligen www en vänlig plats med enkla regler, så länge man inte glömmer att Internet och i synnerhet world wide web fortfarande bäst beskrivs som ett nutida nybyggarland - ett 1990-talets vilda västern, där allt från stråtrövare och guldgrävare till domedagspredikanter och lyckorusiga visionärer frodas i laglös glädje.

Välkommen hit!

Adresser
http://www.student.nada.kth.se/~d92-pla/INTRO.html (En introduktion till world wide wen och hur man tar sig fram - mycket pedagogisk och bra! Stöds av Skolverket.)

http://www.yahoo.com (Yahoo är en kategoriindelad sökmotor för hela världen, där man antingen letar sig fram efter ämne eller med nyckelord. Här har man också tillgång till Reuters amerikanska nyhetsgren.)

http://www.lycos.se/ (Svenska Lycos är en sökmotor som täcker hela världen; man letar med nyckelord.)

http://uk.imdb.org/ (Internets egen filmdatabas där man till exempel kan läsa om vilka filmer skådespelarna kommer att spela in nästa år.)

http://www.sr.se/ekot/nyheter/ (Sveriges Radios ekoredaktion lägger ut sina sändningar på internet. Det kostnadsfria hjälpprogrammet RealAudio krävs - instuktioner finns hos SR.)

http://www.cnn.com/ (Nyhetsbyrån CNN:s nyhetsförmedling på www uppdateras dygnet runt.)

http://www.travlang.com/languages/ (Lär dig ett ett nytt språk på turistnivå.)

Godmorgon EU-invånare! Sträck på din yrvakna kropp och gör resten av oss Internet-européer sällskap när vi försöker skapa en egen närvaro och identitet på Internet. Låt oss kalla det en kamp för valfriheten på den här sidan om atlantkabeln, en europeisk Independence day.

Fram till nu har Internet nämligen främst varit en amerikansk angelägenhet. Utan undantag är det USA:s visionärer, USA:s mer eller mindre geniala virrhjärnor och USA:s företag som stått för framstegen. Det gäller Internets alla funktioner, Internets alla ledande program och Internets alla stora sökmotorer.

Den amerikanska dominansen är enorm för att inte säga total.

Det efterblivna Europa
Hittills tycks inställningen från europeiskt håll ha varit att Internet är ett globalt fenomen som saknar regional nytta.

Denna inställning syns tydligast när man studerar utbudet på Internets kanske viktigaste hjälpverktyg: sökmotorerna som ger oss användare en möjlighet att hitta rätt nål i den digitala höstacken, att hitta den väg som faktiskt bär till Rom. Listan på sökmotorer av hög kvalitet är numera lång: Lycos, Infoseek, C|Net, Altavista, Excite, Yahoo (för att bara ta ett fåtal) är alla amerikanska.

Amerikanska.

På den extremt lokala marknaden är det inte lika illa. Den lilla människans uppfinningsrikedom har gjort att lundensare kan beställa pizza per Internet och svenskar i allmänhet kan vältra sig i dagstidningar. När det gäller Europa är det emellertid värre.

I Europa har vi nämligen blivit hopplöst efter. Vi är hopplöst efterblivna, men nu har vår debila världsdel slutligen börjat den långa process som kallas självläkning. Slutligen har insikten att Internet inte enbart är en global angelägenhet sipprat hit. Den regionala prägeln och särarten håller äntligen på att få betydelse.

Försvar - för vem?
Varför vill då ingen försvara våra färger? Trots att miljoner, kanske miljarder, kronor står på spel har det varit svårt att få europeiska entreprenörer att skapa regionalt specialiserade sökmotorer som tar bättre hänsyn till lokala alfabet, värderar våra hemsidor bättre och bevakar dem mer heltäckande.

En förklaring är att Europa för närvarande saknar en stark datorindustri. Enda egentliga storföretaget, italienska Olivetti, existerar snart bara i historieböcker vilket lättare öppnar för amerikanska företag att använda jordklotet som spelplats efter behag.

En annan och kanske allvarligare teori är att Europa för tillfället tycks vara sakna intresse att faktiskt åstadkomma någonting gemensamt. Vi har ingen europeisk identitet - i stället tycks varje del av Europa ha lättare att identifiera sig med den amerikanska universalvärlden än att samarbeta över gränserna på kortdistans.

Sent ska emellertid syndarna vakna.

Vår oförmåga lever
I detta vårt regionala vakuum har nu flera aktörer bestämt sig för att försöka göra som de stora amerikanska föregångarna och entreprenörerna: satsa.

Till skillnad från de amerikanska förebilderna gör vi européer dock någonting ytterst svenskt och välbekant: vi skyndar långsamt. Där amerikanerna satsar liv och lem för att snabbt bli bäst i universum (och ofta lyckas, åtminstone volymmässigt), gör vi som Aisopos sköldpadda och tar ett steg i taget.

När de första regionala sökmotorerna nu ser dagens ljus på den europeiska marknaden är det sålunda i form av stympade och halvdana testversioner som kommer att ta lång tid att bygga upp.

Amerikanska hjältefilmer kan fortsätta att basunera ut sin världsfrälsaranda ännu några år - innan vi har några egna alternativ får vi glatt gapa, blunda och svälja förtreten av att inte klara av det själva.

Adresser
http://www.cnet.com/Content/Features/Dlife/Search/ (Läs om hur sökmotorer fungerar och i förlängningen varför vi behöver regionala diton.)

http://www.search.com (Ingång till många av de bästa amerikanska sökmotorerna.)

http://www.lycos.se (Svensk version av amerikanska Lycos, med miljonen svenska sidor indexerade.)

http://www.punkt.se (Ett svenskt försök.)

http://nwi.ub2.lu.se/ (Nordic Web Index, ett nordiskt försök.)

http://euroseek.freeside.net/(se)/index.shtml (Euroseek, ett européiskt försök, sponsrat av den amerikanska datajätten Sun.)

http://www.sunet.se/sweden/main-sv.html (Svenska universitetsvärldens länksidor.)

http://www.ranklink.com/rank (En amerikansk tjänst som visar de tio populäraste hemsidor som passar din sökprofil.)

Den svenskspråkiga delen av internet är placerad i drivhus. De senaste månaderna - kanske egentligen det senaste året - har den gödsel som Telia, Tele2 och de andra abonnemangsföretagen tillför i form av marknadsföring börjat göra nytta. Köerna ringlar långa framför porten till det eskapismens, skennyttans och månghövdade enfaldens rike som kallas internet.

Skenjämlikhet
Häpnadsväckande nog behandlas alla lika. Alla som kommit in, vill säga - resten ignoreras totalt, men bland dem som krånglat sig in finns en skenjämlikhet, en rättvisa som nästan kan se äkta ut. Antagligen beror det på anonymiteten. På att opersonligheten tagit ännu ett stort steg framåt i strävandet efter den optimala och slutgiltiga livsparadoxen: kontakt genom isolering, närhet genom frånvaro och mångfald genom enkelspårighet.

Är verkligen datorer, om än i ett världsomspännande nätverk, lösningen på våra, mänsklighetens, problem? Kan vi ens tro att slutet på vår sociala stegklättring, målet i vår strävan att uppnå mellanmänskligt nirvana, går genom något så opersonligt som datorer och inte längre genom social interaktion som vanligt, simpelt umgänge.

Eller kan det vara så illa att vi helt har missat poängen med internet, att vi bara är på väg att åstadkomma ett globalt nördvana, som serietecknaren Scott Adams låter sin ingenjör Dilbert drabbas av.

Nördvana för alla, ropar också reklamen. Gödslet som ska driva upp färdigruttnade tomater med tillhörande kalkoner ur den svenska folkmyllan.

Och det är lätt att sälja, för reklamen är mördande - kom och köp konserverad gröt.

Porr och rasism
Vad får man då för pengarna?

Ja, det finns väl mer än barnporr och nazistpropaganda, får man hoppas. I och för sig är väl porr och rasism just vad internet handlar om. Olagliga och perversa saker som borde förbjudas för vanligt folk.

Förbjudas och censureras.

Censur!

Vad händer om sådant material kommer i fel personers ägo? En nakenbild kan göra stor skada; tänk om brösten faller i fel händer!

Censur är svaret för den civiliserade världen, tveken icke om detta ärade med- och motborgare.

Vad som behövs är en statlig myndighet som noggrant och sakligt granskar alla nazist- och porrsidor så att vi hedervärda svenskar kan sluta oroa oss för denna vanvettiga nymodighet som borde gå under namnet interrornet och ingenting annat.

Ned med allt!

En stilla kommentar
Låt mig kovända. Raderna ovan uttrycker som ni förstår inte helt undertecknads åsikt - de tjänar bara som exempel på en debatt som blir allt mer besinningslös. Censurivrare anser att världsordningen som vi nu känner den är hotad av internet.

Flera länder har hållit med. I Singapore försöker staten till exempel begränsa medborgarnas tillgång till vissa - av staten - förbjudna hemsidor. Varje gång någon försöker besöka en hemsida kontrolleras adressen mot en förbjuds- och censurlista via statliga kontrolldatorer. Vill man till en förbjuden hemsida kommer man inte fram. Rimligtvis betyder detta att Singapore har en statlig myndighet som ägnar sig åt något så absurt som att kartlägga sex och annat Singaporefientligt material på internet.

Detta kan aldrig hända i Sverige, säger ni kanske.

Kanske inte i den utsträckningen, men flera ledande svenska leverantörer har redan valt att helt stryka vissa av Usenets diskussionsgrupper (de så kallade nyhetsgrupperna). Deras abonnenter får alltså enbart tillgång till ett urval av internet. Ett urval som företaget har gjort. I Sverige. Idag.

Så håll hårt på er rätt att ha en åsikt och kräv det självklara: rätten att själv välja vad ni förolämpas och tar illa upp av. Att andra gör det valet är en ren förolämpning mot en av vår demokratis viktigaste principer.

Adresser
http://www.jmk.su.se/dig/ (Svenska grävande journalisters hemsida.)

http://www.dd.chalmers.se/~niky/telia/telia.html (En debatt om risken med Telias fortsatta monopolställning.)

http://info.isoc.org/guest/zakon/Internet/History/HIT.html (En kortfattad och överskådlig översikt över Internets utveckling och ursprung.)

http://www.openstore.com/posters/ (Amerikanska propagandaplanscher från andra världskriget.)

http://www.mojones.com/ (Samhällskritiskt magasin för undersökande journalistik i USA.)

http://www.utne.com/(Ett undergroundkultirens magasin.)

http://www.adultlinks.com/ (Som Yahoo men för internets avkläddare avdelningar.)

Storlek har betydelse, det spelar ingen roll vad våra svenska kvällstidningsterapeuter säger. Den som försöker navigera i den växande röra som kallas internet vet hur svårt det är att hitta intressant och relevant information. Bruset från gammalt material, för att inte tala om allt lågkvalitativt skräp, döljer en stor del av det mer nyttiga och användbara utbudet.

Internet av idag har helt enkelt vuxit sig så stort och oregerligt att varje försök att skaffa sig en överblick är dömt att misslyckas - ingen kan undersöka alla möjligheter och tillgångar på egen hand. I någon mån tvingas man därför lita till de sökmotorer och automatiska fyndhörnor som internet faktiskt håller sig med.

Gratisologi
Att fyndhörnorna fortfarande existerar är dessvärre inte självklart. En gång i tiden var det kostnadsfria internet en självklarhet. Visst kostade datorer, modem och program pengar då också, men internet självt var en oas för älskarna av det prislappslösa samhället.

Idag - trots att allt större del av internet förses med abonnemangsavgift och krav på inträdesbiljett - finns glädjande nog en del riktigt nyttiga gratistjänster kvar.

En värdefull hjälpreda går under namnet PageWatch. Den som vill slippa återvända till en särskild hemsida gång efter annan, bara för att upptäcka att ingenting har förändrats sedan sist, har här grunden till ett långt och lyckligt förhållande.

Fria sidkontrollanter
PageWatch gör arbetet åt en - dvs kontrollerar när hemsidorna uppdateras och skickar sedan epost till den intresserade att sidan har ändrats inom de senaste tjugofyra timmarna. Med hjälp av denna gratistjänst kan man alltså bevaka de hemsidor man är intresserad av på ett effektivt och billigt sätt - först när någonting nytt dyker upp behöver man söka sig till hemsidan på nytt.

En annan gratistjänst hjälper den snabbt växande skara personer som känner en brinnande lust att publicera sina innersta tankar, sina trädgårdstips eller sin lottorad på internet - kort sagt alla dem som bygger egna hemsidor. Alla dessa nya debattdeltagare och internetpublicister är med stor sannolikhet intresserade av att räkna hur många netizens som förirrar sig till (möjligen aktivt söker sig till) hemsidan - den sortens statistiska egotripp är egentligen det enda som förenar agnar och vete, amatörer och proffs, i dagens internetpublicistik.

Det enklaste (och i och för sig också minst pålitliga) sättet att skaffa en besöksräknare till sin sida är att ta hjälp av företaget WebCounter. Kostnadsfritt försöker de, med varierande resultat, förse hela internet med besöksstatistik.

Personliga nyheter
Den kanske största tenden i denna våg av gratistjänster står de stora sökmotorerna för. Hos både Yahoo och Infoseek kan man specificera ett antal intresseområden. När man sedan återvänder till denna sida minns sökmotorerna vad man är intresserad av och presenterar bara den valda informationen.

För den som alltid velat sätta ihop sin egen tidning, kanske skippa sporten och serierna och hoppa direkt till börssidorna, kan detta vara början på ett långt och lyckligt förhållande i det informationseldorado som fortfarande är så nytt att vi har ett namn för det: internet.

Adresser
http://www.micromat.com/mmcs/pagewatch/formpw.html (PageWatch kontrollerar dina favoritsidor och skickar email när de ändras.)

http://counter.digits.com (Behöver du en räknare till dina egna hemsidor? Webcounter räknar dina besökare.)

http://my.yahoo.com/ (Skapa en personlig nyhetssida via sökmotorn Yahoo - välj själv vad du vill se.)

http://www.search.com/Personalize/Categories/ (Sökmotorn C|Nets version av möjligheten att skapa en personlig sida med nytt och intressant.)

http://personal.infoseek.com (Sökföretaget Infoseek erbjuder också en anpassningsbar sida...)

http://myhome.apple.com/ (...vilket också datorföretaget Apple gör.)

http://www.shareware.com/SW/Selections/Index/ (Slutligen några programförslag för hugade programnerladdare. Sökföretaget och programbanken C|Net har satt ihop paket med shareware-program som täcker en användares flesta olika behov.)

Texten till framtidens melodi är ordet interaktiv. Som alla banbrytande begrepp kommer det säkerligen att förlora sitt värde i takt med att dess innebörd blir självklar, men just nu har det sina femton minuter i rampljuset; vi har med andra ord fortfarande behov av ett ord för den nya tidens utsträckta handens underhållning och kommunikation.

Lugn, jag blir tydligare alldeles strax.

Interaktiva telefoner
Telefoner har alltid varit interaktiva i ordets nuvarande betydelse. Vi lyfter luren, slår ett nummer och deltar sedan i ett samtal med en annan person. Till och med när vi för en mer eller oftast mindre meningsfull monolog med (mot?) en telefonsvarare är vi inblandade i någonting som kan kallas interaktivt - vi deltar aktivt.

Motpolen är radio och TV som aldrig har varit interaktiva. Till sin form och struktur är dessa medier byggda för att vi passivt ska ta emot ett envägsbudskap. Några krystade undantag finns, men mest i form av spelprogram som BingoLotto och Ring så spelar vi, där interaktiviteten sträcker sig till att vi lyfter telefonluren och ringer.

Bortom kafferumsengagemanget
Under många år har målet med teknikutvecklingen varit att försöka engagera och aktivera publiken bortom kafferumsdiskussionerna om vad som händer vem i Tre Kronor. De stora media- och teknikföragen har velat krypa världens befolkning in under skinnet, få dem att inte bara bry sig om tvåloperors personer, utan också delta själva - som författare till tvåloperor eller utfrågare i intervjuer. För detta krävs ett sätt att kommunicera genom TVn: den måste bli interaktiv.

Idag håller TV och radio på att försvinna, i alla fall som envägskommunikatorer. Det vi får i stället är en sorts bildskärmar med inbyggda smådatorer som tillåter att vi meddelar oss med någon på andra sidan apparaten - till exempel en person i en intervjusoffa.

Dessa vardagsrumsapparater är emellertid ännu inte på plats i vardagsrummen. Under tiden får vi hålla tillgodo med det TV-surrogat som internet alltmer är på väg att bli - ett interaktivt TV-substitut.

Välj själv!
Dagens internet , som har alltmer av en egen profil, är en högst levande värld.

Det är dessutom en värld som alltmer närmar sig den bild av av interaktiv underhållning mediaföretagen hade för tio år sedan. Exempelvis kan vi idag själva bestämma när vi vill höra de svenska ekonyheterna - de ligger ute på nätet bara minuter efter att de sänts ut i etern. Den som är intresserad får en aktuell nyhetsrapport uppläst för sig. Det nya är inte att vi kan komma åt nyheterna efter att de sänts ut - det kunde vi via telefonen tidigare också. Det nya är att radion plötsligt är en del av internet, den är interaktiv, om än fortfarande i mycket begränsad skala.

Längre komna är de kändisintervjuer som nu genomförs direkt på internet. Alla som sitter i publiken har en möjlighet att bidra med egna frågor, att i praktiken fråga ut sina idoler, hatobjekt eller politiska företrädare.

Den interaktiva åldern har kommit - alla är sina egna nöjesprofeter och journalister.

Att sedan en hel del intervjufrågor är fåniga och många svar ännu sämre kanske man inte ska lasta tekniken för - snarare inser säkert de flesta att journalismen inte är så enkel att bemästra, trots allt.

Adresser
http://www.sr.se/ekot/nyheter/ (Ekots nyheter, färdiga att ladda ner bara minuter efter varje sändning. Ett arkiv sparar ett större antal sändningar.)

http://www12.torget.se/webchat/(Torget med svenskt snack och skriv - alla har möjlighet att vara med och intervjua offren för uppmärksamheten.)

http://www.yahoo.com/picks/events/ (Dagens livehändelser på nätet - startpunkten för den som är intresserad av internationella - oftast amerikanska - direktupplevelser via internet.)

http://www.yahoo.com/News/Events/Netcasts/Today_s_Events/ (Sökdatabasen Yahoos andra register över dagens händelser.)

http://events.yahoo.com/ (Yahoos tredje lista över dagliga näthändelser.)

http://metaverse.com/vibe/upclose/#playlist (Lista på konserter att lyssna igenom i efterhand - över internet. Från Ozzy Osbourne till Oasis och Sting.)

http://www.chess96.com/ (32a schackolympiadens hemsidor med matchers utveckling drag för drag - bara ett exempel på många nya möjligheter.)

Internet av idag är en sprudlande upplevelse. Den som ser internet för första gången upplever inte längre platsen som ett hem för text vars främsta umgänge är stillbilder och enstaka teckningar. Tvärtom är internet av idag fullt av animationer, filmer och ljud. Som en skapad jättelik variant av Frankensteins monster håller Internet slutligen på att vakna till ett alldeles eget liv.

Tack vare nya möjligheter för filmer, animationer och ljud håller detta nya rike på att bli den inbjudande, interaktiva förlängning av vanligt TV-tittande som så länge har förutspåtts och fårebådats. Det är emellertid precis som vanligt med ny teknik: man måste ha rätt saker för att kunna ta del av den.

Nätet lever
För att kunna ta del av alla nya intryck behöver man som tur är inte skaffa nya datorer - de flesta som har internet kan ta del av de nya möjligheterna ändå. Främst handlar det nämligen om att använda rätt programvara.

De invånare i landet bortom sladden som använder Netscape Navigator eller Internet Explorer har redan välkomnat en stor del av Frankenstein in i sitt hem. Båda dessa program har nämligen grunden klar - det enda som återstår är att skaffa de sista, vitala kroppsdelarna, placera dem på rätt ställe och sedan slå på strömbrytaren. Vips har monstret fått liv: nätet lever.

De livgivande delarna
Grunden är redan lagd, skelettet redan sammanfogat; både Netscape och Explorer klarar basen - texten och en del bilder.

När det gäller filmerna och de bättre ljuden måste båda programmen emellertid få hjälp. Detta sker i form av små programsnuttar, så kallade plug-ins, som ger Netscape och Explorer nya funktioner. Dessa nya funktioner gör det exempelvis möjligt att överföra och spela upp ljud och bild i realtid (det spelas med andra ord upp samtidigt som det sänds till datorn).

Detta utnyttjas bland annat av en del radiostationer som lägger ut sina nyhetssändningar på internet. På det viset kan alla lyssna när det passar dem själva.

Spelfilm
Ljud har man emellertid kunna lyssna på över internet ganska länge nu. Det senaste inslaget i floran av möjligheter handlar om rörliga bilder i form av filmklipp. Tack vare en ny plug-in (Quicktime) kan man se filmer samtidigt som de överförs, i stället för att tvingas vänta tills allt är nerladdat, vilket sparar både tid och tålamod.

De flesta av dessa plug-ins är freeware (gratis) eller shareware (man har rätt att prova programmet ett tag innan man betalar; ofta är det upp till en själv och ens samvete att betala) - med andra ord är det fritt fram att botanisera bland dessa vyvidgande byggstenar.

Sporrar och legobitar
I förlängningen är det troligen dessa små legobitar av fantasi som kommer att hålla internet vitalt. Tack vare dem förblir internet en plats för användarna - en sporrande möjlighet och inte enbart ett statiskt faktum att anpassa sig till.

Tack vare legobitarna kan alla bygga Frankenstein som han eller hon vill - ingen monster behöver vara det andra likt. Vill man inte ha alla delar slipper man; det är bara att klippa bort eller bygga ut.

Friheten finns i mångfalden och valmöjligheterna. Det är sannerligen som Povel Ramel sade: det är de små, små detaljerna som gör det.

Adresser
http://home.netscape.com/comprod/mirror/navcomponents_download.html (Netscapes stora lager med plug-ins för alla möjliga plattformar - nödvändig utgångspunkt för intresserade! Här finns allt från nytta till nöje.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Internet/ World_Wide_Web/Browsers/Plug_Ins/ (Ännu en lista med ett flertal olika plug-ins att prova.)

http://www.realaudio.com/ (Den kanske mest använda av alla ljudöverföringspluggar.)

http://www.macromedia.com/shockwave/ (Multimediajätten Macromedias plug-in som gör det möjligt för alla att se och utnyttja Director-filer över nätet.)

http://quicktime.apple.com/ (Plugg som gör det möjligt för dig att se film och höra dess ljud medan den laddas ner!)

http://www.MediaCity.com/~erweb/ (Bra exempel på filmer/ljudfiler som visas medan du väntar.)

Lyckliga är vi som får uppleva dessa de bästa av tider. För alla som tycker om omvälvda världsbilder har det senaste året mer än väl täckt behoven - i alla fall om internet ingår i världsbilden. Det är nämligen nu det händer: världen föds på nytt och definieras dagligen om.

En ny revolt
För andra gången på femton år står vi mitt i en revolution, mitt i en strid ström händelser som griper in i våra liv och gör varje dag spännande och oviss att vakna upp till.

Förra gången var när datorer började bli allt vanligare i början av 1980-talet. Dårtidens datorer - Spectrum, Vic 20 eller ABC 80 - började bli allt vanligare och hade hisnande minneskapacitet på runt tio-femton kilobytes.

Idag är dessa innovationer bara intressanta för teknikvärldens arkeologer. Då var de emellertid viktiga eftersom de gav en hel generation unga datorister möjlighet att lära sig hur datorer ser ut och fungerar under skalet, kanske främst tack vare det enkla och lättillgängliga programspråket Basic. Att sitta hemma och konstruera fenomenala program (som oftast bara gjorde att datorn pep eller skrev någon ekivok glosa på TV-skärmen hundra gånger) blev en livsstil.

Bollen är rund...
Allt eftersom programmen sedan blev större och mer komplicerade försvann möjligheten att sitta hemma och bidra. Det blev en sak för specialister; hemmafixandet som kulturell strömning dog ut.

Det vi ser idag är något så otroligt som en kopia av händelserna för femton år sedan. Tack vare internet har en helt ny generation fått möjlighet att stifta bekantskap med datorer på ett intimt sätt som inte har varit möjligt under kanske tio år. På nytt har nu alla en chans att ta en titt under huven och få vara med och peta i och skapa programmen.

Det handlar om att skriva för internet. Det programspråk som idag används kallas HTML - hyper text markup language - och är i stora stycken enklare att lära sig än Basic.

För en gångs skull har vi splittrade och uppmärksamhetskrävda människor möjlighet att få en överblick över den tid vi lever i och vart utvecklingen faktiskt är på väg. Alla som vill har dessutom möjlighet att själv försöka styra utvecklingens vinglande farkost; den folkliga hemsidan - allemanssidan - kan idag sägas ha börjat existera.

Fantasin flödar
I de flesta av dagens internetabonnemang ingår utrymme på någon server (värddator) - på det viset kan alla intresserade skaffa sig en egen hemsida. Exempelvis har alla som abonnerar genom Tele2 tillgång till tre megabytes utrymme för den fria fantasin. Kontakta din internetleverantör om du är osäker på dina villkor.

Denna växande frihet har lett till att internet idag ser radikalt annorlunda ut än för något år sedan. Efter att ha varit en plats som främst bestod av text och enkla bilder, är internet idag en rik värld där filmer och animationer varvas med högkvalitativt ljud, och för kanske första gången på allvar kan internet kallas en multimedial upplevelse.

Spädbarnslik värld
Egentligen är det bara att sätta igång. På ett par timmar kan du ha en egen hemsida med illustrationer, animationer och ljud, allt för att delta i utvecklandet av den nya världen, allt för att vara med och definiera vart dagens samhälle bör vara på väg.

Säg din politiska mening, förklara någon din kärlek eller publicera fräckisar - det är du som bestämmer!

Adresser
http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Software/Data_Formats/ HTML/Guides_and_Tutorials/ (En massa olika hemsidor som berättar om grunderna i HTML-programmering.)

http://www.unplug.com/great/ (En sammanställning av det förstaste första till det sistaste sista man måste göra för att fixa en egen hemsida - inklusive tips på vilka program man kan använda.)

http://www.cnet.com/ (Adressen till Computernet som bland annat har ett stort arkiv program att ladda ner, till exempel för HTML-editering.)

http://www.isisnet.com/mlindsay/kitrex3.html (Allt-i-ett sida för PC-användare. Exempel på program och möjligheter - ladda hem direkt från sidan.)

http://www.astro.nwu.edu/lentz/mac/net/mac-web.html (En motsvarande sammanställning över program och möjligheter för Mac-användare.)

Trenden har aldrig vart starkare, tecknen aldrig tydligare: vi människor har ett näst intill perverst stort intresse av hur andra personer lever sina liv.

Detta syns inte minst om man studerar några av de senaste årens nya TV-program. I "Förlåt mig" bad personer om ursäkt via TV, i "The Real World" följer TV-kameror några ungdomar dygnet runt i tre månader och nu senast har landets skådespelare mött utmaningen att parodiera händelser ur riktiga familjers tillvaro.

Verkligheten förvandlas till tvålopera eller situationskomedi. Jag varken dömer eller berömmer - bara konstaterar: intresset för andra är stort. Vi tittar in genom de nyckelhål vi erbjuds.

Det som ledde fram till dessa korta men ibland övertydligt avslöjande TV-program är förmodligen åttiotalets tvåloperor. Dallas, Dynasty och Falcon Crest var evighetsserier som försökte efterlikna vanligt liv genom att varken ha början eller slut, bara mer eller mindra glamorösa transportsträckor däremellan.

Här och nu
Det är här Internet befinner sig idag - i tvåloperornas skimrande värld. Här kan intresserade ta sig en titt in i nyckelhålen och uppleva mer eller mindre verkliga händelser från mer eller mindre uppdiktade personer, uppdaterade mer eller mindre ofta.

Ett exemplet på en tvålopera som sänds via internet står svenska posten för. På sin bas Torget förbereder man just nu en serie, där alla åskådare, alltså datoranvändarna själva, är med och påverkar handlingen.

Den zappande generationen
Likheterna mellan Internet och vår vardag slutar emellertid inte med tvåloperorna. Tvärtom speglar internet också utomordentligt väl vår vardagliga rastlöshet, som exempelvis tar sig uttryck i att vi byter TV- och radiokanal så ofta att företeelsen har fått ett eget ord: att zappa.

Sett i ljuset av zappandet är internet bara en naturlig förlängning: det perfekta mediet för en rastlös generation. Att byta kanal på TV eller radio är ingenting mot internet. På TV och radio har vi trots allt bara något eller några tiotal kanaler att välja på. Internet, däremot, erbjuder alla att bli sina egna TV- och radioproducenter - att till och med sända sina egna rörliga bilder över nätet - tills kanalerna uppgår till miljoner och zappandet blir en regel, ett medel och inte som idag bara en ovana.

Mångfald och frihet?
Kanske är det mänskligt att gå vidare, att söka sig till nya jaktmarker. I så fall är internet det yttersta målet för denna vår drift att inte binda oss, att ständigt sträva vidare. Individens krav gör internet till Mediet för Dagen, målet för miljarder års liv och utveckling.

Samtidigt innebär denna utveckling att livet i sig befinner sig långt från vår mentala drift - apstadiet har lämnat kvar kroppsliga behov medan våra psyken strävar mot en total mental valfrihet som är omöjlig så länge man måste ta hänsyn till annat, samexisterande liv. Fullständig valfrihet får den som endast intresserar sig för sig själv.

Trots sina förtjänster är internet inte svaret på alla böner om fullt fri information och massdemokrati - i stället blir det ibland det yttersta utslaget av vår fåfängliga önskan att låta världen rotera runt oss själva.

Som instrument och massmedium tillhör internet nu- och framtiden. Som mål, mening och ideologi gör det delvis gemensam sak med halvsekelgamla tider vi inte vill ha tillbaka.

Adresser
http://www.mckinley.com/ (Den kanske bästa och mest kända rankaren av internets hemsidor - "Magellan" - med ett sökbart register av nätets bästa adresser.)

http://www.pointcom.com/ (En annan mycket känd rankinglista - "Top 5%" - över toppskiktet av internets adresser.)

http://cool.infi.net/ (Cool site of the day väljer dagligen en ny, bästa hemsida. Man kan också nå alla gamla utnämnda hemsidor genom åren.)

http://www.owlnet.rice.edu/~indigo/gsotd/ (Geek site of the day, ungefär dagens tönt/fantast-plats med dagliga töntsidor om allt från ost till datorer.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Internet/World_Wide_Web/ Web_Based_Entertainment/Episodic_Web_Series/ (En lång lista tvåloperor för internet, många av dem interaktiva.)

http://www.torget.se/home/ (Postens hemsida med en kommande interaktiv tvålopera.)

Svenska språket får allt mindre betydelse. Detta syns i synnerhet när man tittar på internet och de svenska insatser som görs att nå verklig kommersiell framgång. Vi närmar oss ett läge där svenskan i princip enbart används för extremt lokala nyheter, till exempel för att berätta om brandkårens utryckningar och insatser. En del svenska tidningar försvarar fortfarande de svenska färgerna, men i allt övrigt blir vårt lilla språkområde marginaliserat - mer för varje dag.

Stor slukar liten
Det fungerar likadant överallt, inom alla discipliner och ämnesområden: stor slukar liten, det vet alla som någon gång försökt dryga ut saften med mer vatten. Mycket vatten och lite saft fungerar bra i början, men ju mer vatten man häller på desto mer vattenlikt smakar allt.

Det finns ett namn för detta i tidningskretsar: det gäller att hamna i den positiva delen av upplagespiralen. Har tidningen en dominerande roll på sin marknad får den allt fler annonsörer. Har den å andra sidan under en viss marknadsandel förlorar den ständigt i annonsintäckter och går så småningom under.

På samma sätt är det med engelskan som dominerande internetspråk. Vi i Sverige är redan under stort engelskspråkigt inflytande, och i och med internet blir anglifieringen större än någonsin. Visst borde det gå för ett litet språkområde att behålla sin särart, men då krävs förmodligen mer och starkare motstånd än vi svenskar förmår uppbåda; vi är helt enkelt inte intresserade nog av vårt språk, till skillnad från envisa kulturvikingar som islänningar.

Inget språk, inga kunder
Problemet varje ny internetskapare ställs inför är att dra nytta av att internet faktiskt är ett globalt nätverk. Enda möjligheten att göra detta är att inte låta språket hämma och skrämma bort kunder.

Tar man nya tidningar och magasin som exempel inser man att dessa måste vända sig till en världsmarknad för att få annonserer och eventuella abbonemangsinkomster att räcka till. En svensk tidning kan inte konkurrera på lika villkor med en amerikansk, förutsatt att innehållet är tillräckligt platsobundet, vilket ger oss fara nummer två: vi går mot vad Sten Broman irriterat kallade en nivelleringskultur - en utslätat allt-i-ett kultur som är likadan överallt på klotet. Bara då kan en tidninge vara intressant överallt: genom att skriva om ingenting på ett enda språk.

Sista fästet
Naturligtvis kommer småpublikationer med lokala nyheter att finnas under överskådlig tid, men i förlängningen är svenskan ett språk på tillbakagång, under utdöende - åtminstome på internet, där alla världens hörn ska kommunicera med varandra. Denna möjlighet att kommunicera kräver eftergifter. Vårt offer är språket.

På samma sätt ser vi hur japaner och afrikaner gör sig av med sina modersmål för att kunna begripas. Då syns också tydligt att förutsättningarna för ett nytt enhetsspråk fortfarande skiljer sig åt högst avsevärt.

Det syns också att vi svenskar ligger bra till i denna nya och mycket sorgliga idrottsgren: att snabbast anamma ett nytt språk.

Adresser
http://www.webcom.com/eha/kchock.html (Någon sorts parodi på denna språkutjämning - en tvåspråkig tidning på svenska och engelska.)

http://www.everyday.se/moderna/innehall.html (Moderna Tider, den svenska tidskrift som kanske hårdast profilerar sig som svensk och satsar på att bevara svenskan.)

http://www.svd.se/svd/SvD_home.html (Ännu en tidning som är känd för sin språkliga konservatism.)

http://www.j-pop.com/ (Ett japanskt musikmagasin på engelska.)

http://www.flashback.se/ (Ett svenskt magasin på både engelska och (ännu) svenska.)

http://www.svet-el.si/se/HomeUK.htm (Slovenskt magasin på engelska.)

http://www.france.diplomatie.fr/index.gb.html (Det går till och med att hitta franska hemsidor på engelska - men det är svårt.)

http://www.virgin.fr/virgin/html/us/Welcome3.html (Tvåspråkig hemsida till Virgins franska Megastore.

http://www.centrum.is/icerev/ (Till och med Islands magasin är på engelska.)

Så kom den då, Slate. Det är den senaste i raden av magasin som publiceras på world wide web, men med två mycket viktiga undantag: dels finns enorma mängder pengar bakom tidningen - pengar från Microsoft - och dels är den ansvarige utgivaren så känd att till och med svenskar vet vem det är. Liberalen Michael Kinsley plockades från CNN:s program Crossfire, där han käbblade politik mot förre presidentkadidaten, ärkereaktionären Pat Buchanan.

Efter månader av högprofilerad, kaxig marknadsföring, där Kinsley har sågat alla andra nätpublikationer vid fotknölarna, såg så nummer ett av detta magasin dagens ljus 24/6 1996. Än så länge är det gratis, men från november hoppas Kinsley och Microsoft att Slate ska kunna bli en självbärande betaltidning.

Receptet för denna framgång är text, text, text och en gnutta ljud och bilder. Varje vecka försöker man till exempel presentera en dikt, uppläst av poeten själv. Först ut var ingen mindre än nobelpristagaren Seamus Heany själv, som bjöd på en nyskriven sak.Slate, om än underhållande, är med andra ord ingen ödmjuk, lågprofilerad bekantskap.

Datorgrafik och essäer
Innehållsmässigt satsar man på ungefär samma nisch som den svenska månadstidningen Moderna Tider. Essäer och politiska reportage blandas med korta nyheter från andra tidningar. Man har en sektion med datorgrafisk konst och en TV-krönikör som försöker spåra trender i tiden - första numrets trend var att TV-serier inte alls längre är som de var på Dallas' tid.

Samtidigt nöjer sig Slate inte med att bara presentera nyheter och tankar för läsekretsen. Man vill bli ett debattforum för alla engagerade, och arbetar därför med ett separat diskussionstorg i anslutning till tidningen.

Som återkommande, regelbunden publikation är Slate en något förvirrande bekantskap. Trots att den säger sig vara en veckotidning kommer nya artiklar och reportage ut lite då och då under veckan. Samtidigt trycks en "best-of" version en gång i månaden, medan andra delar dyker upp återpublicerade i Time Magazine. Att tala om vissa nummer ev Slate går alltså inte. Som lojal och intresserad netizen (den engelska termen för internets invånare, jämför citizen) får man helt enkelt besöka tidningen en gång om dagen och snubbla över eventuella nyheter. Och det är naturligtvis denna dagliga kontakt, detta beroende, Slate försöker skapa inför betalversionen i höst.

Nyp saltet
Slate är naturligtvis inte först, störst och vackrast; de är bara oerhört bra på att sälja sig.

Andra magasin har levt och överlevt på nätet ett bra tag nu, och deras sorg idag är att tvingas leva i skuggan av nykomlingen med massor av pengar och namnkunniga medarbetare. Slate blir inte nödvändigtvis en bättre tidning än något av doldismagasinen - tidningarna som tvingas leva i skymundan och samtidigt måste brottas med de problem som kantar vägen för de engagerade men oetablerade och kontaktlösa.

Vad som gör Slate intressant är just att den satsar enormt från början. Den har resurser att på sikt kunna konkurrera ut tryckta kollegor i samma nisch. Den har alla kontakter som krävs för att överleva.

Därför - oavsett vad man tycker om den oheliga(?) alliansen mellan Michael Kinsley och Bill Gates - kräver Slate uppmärksamhet från dem som är intresserade av sin nutid: den är redan med och påverkar hur samhället ser ut.

Några adresser:
http://www.slate.com (Adressen till Slate, denna nya, uppmärksammade nätpublikation.)

http://www.hotwired.com/frontdoor/ (HotWired, en av de etablerade nättidningar som försöker möta Slate.)

http://pathfinder.com (Nå Time-Warners publikationer som Time Magazine, People, Entertainment etc.)

http://www.yahoo.com/Entertainment/Magazines/ En enorm mängd magazin, sorterade efter ämne - för den som vill botanisera själv.)

http://popularmechanics.com/ (Letar du efter en bilguide? Eller ett klipp från nya biofilmer? Popular Mechanics är din plats!)

http://www.tcp.com/~prime8/Orbit/ (Märklig bekantskap som täcker internet ganska vackert.)

http://www.gold.net/flames/pl.html (Ett försök att bedriva en nättidning, Flames, med blick på den europeiska politiska världen.)

http://www.riotiym.com/index2.html (Ett magasin som försöker väcka uppmärksamhet med sin attityd - känns det igen?)

Kommer ni ihåg hur livet såg ut innan internet kom in i bilden? Minns ni hur Sverige fungerade innan någon av oss ens hade hört ordet internet? Skrämmande nog rör det sig inte om mer än kanske två-tre år.

På den korta tiden har internet inte bara blivit ett vardagligt och naturligt begrepp. Det har också blivit en viktig faktor som påverkar och förändrar det liv och samhälle vi lever i. Oavsett vad vi tycker om saken är internet idag en realitet som snabbt förändrar våra möjligheter och - i och med det - också våra skyldigheter.

Distansdemokrati
Ett huvudargument mot den svenska demokratimodellen har varit att vi väljare befinner oss långt ifrån våra folkvalda, åtminstone jämfört med länder som Storbritannien eller USA där valförfarandet gör att mer eller mindre alla känner till "sin" riksdagsman. Svenska riksdagsledamöter kan däremot representera sin hemtrakt i bra många år utan att egentligen vara synlig för väljarna i hembygden.

Distansen kan möjligen bero på vårt demokratiska system, men säkert spelar också vår hederligt svenska brist på engagemang sin roll i farsen om det folkliga medbestämmandet; hur många av vet egentligen hur vi ska eller kan kontakta våra riksdagsrepresentanter?

Denna till synes etniskt bundna flathet är inte längre någon godtagbar ursäkt för oss som vill fortsätta ha huvudet nerstucket i den politiska sanden. Redan nu kan vi faktiskt mycket enkelt kontakta alla riksdagsledamöter vi är intresserade av. Om vi inte redan har deras adresser, telefonnummer, epostadresser etc hittar vi enkelt uppgifterna via riksdagens hemsida. För säkerhets skull kan man leta via länstillhörighet; vi förväntas helt enkelt inte kunna våra representanters namn.

En bonusplikt?
I takt med att möjligheterna till en större kontaktyta byggs upp ökar också trycket på oss gråa medborgare. Den paketlösning vi har välsignats med ger oss nämligen inte bara kanalerna in till riksdag och regering; vi får plötsligt också en skyldighet att hålla kontakten, en demokratisk uppgift att hålla oss medvetna och insatta - och att samtidigt hålla våra folkvalda intresserade och verklighetsnära.

Med möjligheten att kontakta våra folkvalda försvinner också en del av våra vanligare ursäkter. Vi kan till exempel inte längre lägga hela ansvaret för en usel kontakt på riksdagsledamöterna; plötsligt förväntas vi ta en aktivare del i de beslut som vardagligen fattas. Vi får en del av deras verklighet i utbyte mot en del av vår egen.

Till slut tvingas vi alltså erkänna att det inte längre bara är andras fel när det går åt helsicke med musik. I framtiden kan det mycket väl vara vi själva som håller i en stor del av taktpinnen.

Adresser
http://www.riksdagen.se/ (Riksdagens hemsida med information om nyfattade beslut och adresser till alla våra folkvalda.)

http://www.sb.gov.se/ (Regeringens egen propagandabas Information Rosenbad för den som vill veta hur man styr ett land.)

http://www.notisum.se/ (Alla svenska lagar, nu nåbara via internet.)

http://www.sifo.se/ (Sifos hemsida för den som vill veta vad andra tycker om dagens politik.)

http://www.kov.se/ (Konsumentverket om våra rättigheter som politiska storkonsumenter - har man månne någon garanti på felaktiga riksdagsbeslut?)

http://www.helsingborg.se/newspaper/hd.html (Representanter för den tredje statsmakten som ska hjälpa oss fatta rätt beslut.)

Censuren försöker inta internet. Den förste februari i år (1996, red.anm), en dag kallad svarta torsdagen, avskaffades yttrandefriheten - grundbulten i varje demokrati. Sedan dess har frihetsälskare och datorföretag fört en strid i amerikanska domstolar för att återta denna förlorade rättighet.

"Du måste förstå att vår civilisation är så vidsträckt att vi inte kan låta våra minoriteter bli upprörda och oroliga. Fråga dig bara själv: Vad vill vi framförallt ha i vårt land? Folk vill vara lyckliga, det stämmer väl?/.../Färgade människor tycker inte om 'Little Black Sambo'. Bränn den. Vita människor trivs inte riktigt med 'Onkel Toms stuga'. Bränn den."

Orden är författaren Ray Bradburys. I sin briljanta och dystert ironiska roman Fahrenheit 451 försvarar han alla människors rätt att ha en åsikt. Samtidigt målar han upp de absurda förändringar ett samhälle genomgår när den största av alla synder är att ha en avvikande åsikt.

Censuren drabbar internet
Romanen skrevs för fyrtio år sedan, men kunde lika gärna handlat om de senaste försöken att censurera internet.

Bakgrunden hittar vi i USA. Skrämd av att barn skulle kunna hitta nakenbilder på internet (vilket inte är populärt hos opinionsbildande och inflytelserika religiösa grupper) drev USA:s president Bill Clinton igenom en lag i våras, Communications Decency Act (ungefär kommunikationsanständighetslagen). Lagen är ytterst ospecifik, och omfattar alla amerikaner som publicerar hemsidor som bedöms vara stötande och osedliga. Över en natt blev det straffbart att publicera Odysséen av James Joyce. Straffet: upp till 250 000 dollar i böter och som mest två års fängelse.

Under våren har en rättsprocess om den nya lagen pågått - häromdagen kom domstolens utlåtande. I ett 175 sidor långt domslut fastställde tre domare, som specialstuderat internet, att den nya lagen strider mot den amerikanska grundlagen, och därför inte gäller.

Segern innebär att yttrandefriheten går säker ännu ett tag (förutsatt att det amerikanska justitiedepartementet inte överklagar domen; tiden går ut 2 juli), men skadan är till viss del redan skedd i och med att andra länders internetpublicister - också svenska - tar på sig rollen som censorer, och på eget bevåg stryker material som (i deras ögon) kan väcka anstöt.

Detta är en tragisk och skrämmande trend.

Att få vara annorlunda
I förlängningen handlar rättegången nämligen inte alls om sex - det handlar om vår rätt att stöta oss med andra, vår rätt att vara uppkäftiga och irriterande, vår rätt att avvika från mängden. Bara i ett samhälle där alla får ha en egen åsikt, en egen mening och uppfattning, kan den fria tanken leva vidare.

Vi måste inse att det inte är de skrämmande åsikterna som hotar demokratin, yttrandefriheten och de frihetliga värderingarna. Vi kan aldrig skapa ett samhälle där allas åsikter passar alla. Om obehagliga åsikter sållas bort försvinner alla åsikter, eller som Ray Bradbury uttryckte saken:

"Trampa inte på tårna på hundvänner, kattvänner, läkare, jurister, köpmän, företagsledare, mormoner, baptister, unitarier, andra generationens kineser, svenskar, italienare, tyskar, texasbor, brooklynbor, irländare, folk från Oregon eller Mexico."

Ni ser själva hur orimlighetens ord ser ut.

Dumhet och kortsiktigt tänkande
Nej, det är censurlustan som dödar genom att kväva den fria debatten för att - i frihetens namn - skydda mänskligheten från obehagliga åsikter. Denna lust bottnar i dumhet och kortsynthetiktigt tänkande, för vem vill egentligen skyddas från att få ha en egen uppfattning, bara för att någon kan ta illa upp? Vem vill att andra ska avgöra vad som är irriterande, stötande eller bara komiskt?

Friheten att ha en åsikt som man får uttrycka, är värd uppoffringar. Sålunda förlorar vi den skenbara trygghet ett fulllständigt förutsägbart liv ger - ett liv där alla avvikande åsikter filtreras bort.

Det är tack och lov fortfarande upp till var och en att ha en åsikt - och upp till var och en att ta illa upp.

Censorer och diktaturer
Så måste det vara, för det finns inga alternativ. En demokrati där ordet, åsikten och förolämpningen är fri besegrar i alla avseenden det samhälle där mekaniska lagar och paragrafridande, bokstavstroende censorer tar illa upp och å befolkningens vägnar. Vi har faktiskt ett ord för sådana samhällen. De kallas diktaturer.

Så ta er friheten att bara trampa på - i allt från ullstrumpor till träskor. Trampa på och bevare oss väl för 1990-talets ömfotingar.

Adresser:
http://mirrors.yahoo.com/eff/speech.html (För den som vill veta mer om rättskampen.)

http://www.aclu.org/court/cdadec.html (Hela domslutet - alla 175 sidorna! De är inte lika svårlästa som de ser ut att vara.)

http://www.flashback.se/ (Svensk undergroundtidning som yttrar sig garanterat fritt i alla frågor.)

Datorvärldens planlösa glidare drar runt i det som kallas the world wide web (www). Denna världsomspännande väv av datorer utgör internets glittrande och stjärnbeströdda delar; nätverkets Sunset Boulevard eller Broadway om ni vill.

Www är ofta både snällt och enkelt - med ett klick tar man sig till nya jaktmarker, nya vyer att beskåda. Lika ofta blir det tyvärr en livlös plats för de trogna återbesökarna, nervlöst på samma sätt som svensktoppen eller fm-rock. Bra för slöanvändaren, men ingenting för entusiasten. Många gånger blir internet en synonym för denna mittfåreversion, denna varken eller-del, av den digitala världsbilden.

De andra företéelser som också befinner sig under paraplynamnet Internet har all anledning att känna sig förolämpade. Bortsett från elektronisk post, som på allvar har etablerat sig i människors vardag, finns nämligen flera andra livliga (om än mindre glassiga) möjligheter att komma i kontakt med levade varelser via datorer.

Kriminell dynamik
Den kanske livfullaste av alla kontakter äger rum i de så kallade nyhetsgrupperna (news groups). En nyhetsgrupp är i själva verket en diskussionsklubb där personer med vissa gemensamma intressen får möjlighet att hata eller hylla varandra - oftast båda delarna.

Diskussionsgrupperna lever i skuggan av de mycket mer uppmärksammade än www-sidorna. Tack vare det kan helt andra element växa och frodas - dynamiken och friheten är större än på www.

Det gäller såväl positiva som negativa saker - man hittar grövre nakenbilder, men ofta också kunnigare diskussionspartner. Modigt blandas med det mer dumdristiga på ett oförskräckt sätt, och behöver man komma i kontakt med kunniga personer inom bisarra specialområden kan dessa nyhetsgrupper vara rätt plats att börja på. Det spelar ingen roll om man är intresserad av musik eller parapsykologi; alla intressen har sina anhängare.

Nyhetsgrupperna rymmer dock mer än så. Det är exempelvis här en stor del av nätets beskedligt hobbykriminella har sina mötesplatser. Utöver text och bilder kan nyhetsgrupperna skicka program, vilket leder till att en del "diskussionsgrupper" i själva verket är detsamma som programbytarklubbar.

Fackmannamässiga amatörers ord
Det är inte alla internetoperatörer som erbjuder sina abonnenter tillgång till dessa globala diskussionsgrupper. För dem som ändå vill delta finns omvägar via de traditionella www-sidorna, till exempel sökmotorer där man söker på vissa nyckelbegrepp som avhandlas i diskussionerna.

Man måste vara medveten om att de som deltar i diskussionerna är amatörer, med en ibland påtagligt fånig lust att förlöjliga sina meningsmotståndare. Vill man enbart ta del av kvalificerade inlägg kan man i stället abonnera på innehållet i en så kallad listserv - en mer akademisk diskussionsgrupp där (ofta) fackkunniga diskuterar frågor från arkeologi och kvantfysik till religionsteori. Inslagen postas direkt till deltaranas epostadresser, och även här får de som känner sig manade delta. Charmen med dessa grupper är dock att de fungerar som informationskällor - god netikett kräver därför att man är återhållsam med bidrag (åtminstone är mån om deras kvalitet).

Det är ett ansvar man i och för sig för klokt i att axla även i de mer folkliga nyhetsgrupperna - många publicerade bidrag till trots.

Adresser till nyhetsställen på www:
http://www.dejanews.com/ (En sökmotor som berättar vilka inslag i världens nyhetsgrupper som behandlar det man letar efter - bra ställe att börja leta på.)

http://www.liszt.com/ (Sök på listservrar (diskussionsgrupper där bidragen skickas till deltagarnas epostadresser) som avhandlar det du är intresserad av. Man kan också nå andra diskussionsgrupper.)

http://woodstock.stanford.edu:2000/ (Abonnera på utdrag ur de mer folkliga nyhetsgrupperna - ange nyckelord och få bidragen skickade till din epostadress.)

http://www.cen.uiuc.edu/cgi-bin/find-news (En enkel sökhjälp för den som vill hitta en nyhetsgrupp (till skillnad från dess inslag) där vissa frågor manglas.)

http://tile.net/listserv/ (Ännu en sökmotor för listservrar - lättillgängligt uppdelad på flera olika alfabetiska listor.)

ftp://dftnic.gsfc.nasa.gov/general_info/mailing_lists.doc (Ger en lång textlista på olika listservrar (diskussionsgrupper där bidragen skickas till deltagarnas epostadresser) över hela världen.)

Många är de platser på internet man bara besöker en gång. De allra flesta av världens hemsidor är nämligen ointressanta, både till utformning och innehåll - det är en sanning man upptäcker redan fem minuter in på en ny karriär som nätsurfare.

Just därför är den största utmaningen för den nya tidens globetrottrar att hitta vattenhålen på vägen: de platser man gärna återvänder till för att ta sig en andra titt. Platser man gör till sina för att återkomma till som en mer regelbunden gäst, kanske till och med som stammis.

Detta är naturligtvis också många hemsidors mål i livet: att bli det nav kring vilket allt roterar.

Postnet - ett svenskt exempel
För tillfället gör posten en satsning att nå denna avundsvärda navposition i svenskt nätliv. Från sin hemmabas postnet erbjuder man en serie tjänster efter amerikansk modell - ett ambitiöst försök att vara så heltäckande att surfare inte bara ska passera hemsidorna.

Tvärtom försöker posten locka locka kunder att återkomma genom att arrangera regelbundna live-intervjuer med större och mindre kändisar. Besökare får också en uppsättning väderprognoser (från femdygnsprogonser till satellitbilder) för enskilda, svenska städer.

Andra saker som ska locka är läkarkonsultation per epost, direktshopping via internet och en internetskola (gratis) för nybörjare. De som vill söka sig vidare ut i världen erbjuds dessutom direktlänkar till flera av Internets allra bästa sökmotorer, från Lycos och OpenText till Webcrawler.

Det som slutligen gör postens hemsidor till Sveriges just nu kanske intressantaste är att man arbetar med att överföra Lycos stora sökdatabas till svenska förhållanden. Det kommer att ge svenska nätbesökare snabb tillgång till en av världens största adressböcker för internet.

Someone to watch...
Men låt oss nu säga att det inte räcker med postens hemsida. Låt oss säga att man vill hitta sina egna perfekta hemsidor - vad ska man då göra?

Det första är egentligen att regelbundet besöka någon som bevakar nätlivet åt en - till exempel den elektroniska upplagan av någon datortidning. På det viset får man veta det mesta som rör sig under elektrontäcket - allt från nya program till inläggen i den globala censurdiskussionen om internet.

Som tur är finns en del utomordentliga nätpublikationer, som sköter denna bevakning åt oss som inte har lika mycket tumme med branschens alla facktermer och snabba förändringar.

Hjälpmedel och tid!
Sökandet efter internets versioner av Eldorado tar sig sedan sitt arbetsammaste uttryck: adresserna måste samlas in.

Detta är dessvärre inte gjort i en handvändning; att bara lära sig navigera (till skillnad från att driva runt) i datorevigheten kräver att man känner (och utnyttjar) de hjälpmedel som står till buds.

De många gånger enda verktygen i jakten på användbara adresser, är den växande skaran kostnadsfria sökmotorer (exempelvis postens Lycos) som indexerar interets sidor. Att utnyttja dessa behöver inte vara svårt: man skriver vad man letar efter och får (i bästa fall) en användbar adress i retur.

Inte bara hur - vad?
Så återstår då att veta vad man ska leta efter - vilka platser man vill besöka regelbundet.

Som vanligt när det gäller internet är det i princip bara fantasin som sätter gränserna för ens framgång - förutsatt att man har samma fantasi som minst en till på klotet - och att denna andra har gjort en hemsida med det man vill ha.

Ett tips i sammanhanget är att välja en sökmotor och bekanta sig väl med den - lär man sig utnyttja alla finesser kan man slippa leta igenom tusentals skräpadresser.

Vad man letar efter
När man så har hittat sin lykta i datormörkret återstår det stora arbetet - att ta farväl av familj och vänner för att ge sig ut på elektronböljan den färgsprakande. Som en nya tidens Columbus tvingas man upptäcka det mesta själv. Belöningen är i bästa fall en fantastisk uppsättning adresser att använda i evig tid.

För de flesta av oss handlar det emellertid om att fortsätta snubbla över livets gåvor - om vi alls upptäcker dem.

Några adresser att börja stambesöka
http://www.torget.se/home/ (Postens hemsida med svenskt och blandat.)

http://www.postnet.se/sista_minuten/ (Sistaminutenresor - informationen kommer hit innan den trycks.)

http://www.yahoo.com/headlines/current/news/ (Världsnyheter från Reuter.)

http://american.recordings.com/wwwofmusic/ubl.html (En lista på all världens musikartister.)

http://www.ari.net/se/ (Hemsidan berättar vilken musik som liknar din favoritmusik.)

http://jg.cso.uiuc.edu/pg/ (Hämta hem böcker, pjäser och poem som inte längre skyddas av copyright.)

http://www.flashback.se/ (Svensk undergroundtidning med ocensurerade obsceniteter och uppfriskande uppkäftighet.)

http://uk.imdb.com/ (Internets egen filmdatabas med information om det mesta i filmväg)

http://directory.ausys.se/ecatalog/search.htm (Sök efter specifika epostadresser i Sverige och världen.)

http://www.postnet.se/internet/SuperSearch.htm (Nå flera söksystem samtidigt - även storkanoner som AltaVista, Lycos, Opentext och Webcrawler.)

http://www.cnet.com/ (Datapublikation med finfin bevakning av nätet.)

http://www.zdnet.com/home/filters/main.html (En samling av flera datortidningars nätpublikationer, där man kan få en personliga nyhetssida ihopsatt.)

http://www.gamesdomain.com/ (Spel, spel, spel, spel, spel!)

Som global organism ger internet sina celler - användarna - tillgång till hela världen via en bildskärm och ett par högtalare. De som vill kan färdas jorden runt på en musrygg och dödsföraktande kasta sig ut i främmande kulturer, in i dödliga nätspel eller följa fascinerande och meningsfulla tvåloperor.

Hittills har internet nämligen mest handlat om den globala nyttan. Det primära målet har varit att få personer över hela världen att kommunicera.

Den lokala nyttan?
Internet har med andra ord varit fantastiskt för den som vill spela korrespondensschack med japaner - men detta är inte längre hela sanningen. Nästa stora mål för internets erövringsmarsch över Sverige är troligen den lokala marknaden.

Det har alltså blivit viktigt att göra internet till en del av människors vardag. Att bara fungera som kuriosa räcker inte längre. Internet-etablissemanget har insett att det finns mer pengar att tjäna på en trogen lokal användarskara, i stället för att bara attrahera de lyxsurfare vars primära mål är att ha ständig tillgång till nya versioner av datorspel.

E-post och biobiljetter...
Ett exempel på internets snabba intrång i det mer lokala livet är telefonkatalogerna. Från och med i år får alla som vill sina epost-adresser tryckta i anslutning till telefonnumret - det är bara ringa Telia och registrera.

Samtidigt pågår försöksverksamhet på många olika plan - det är viktigt att snabbt fånga intresserade i en ung marknad.

I Lund har man kunnat beställa biobiljetter via epost sedan jul. Intresserade kan också prenumerera på ett "nyhetsbrev" som gör reklam för veckans premiärer. På andra håll har pizzerior börjat ta emot beställningar via internet.

...räcker inte riktigt
Än så länge rör det sig alltså om ganska marginell nytta - att beställa biobiljetter eller pizza via internets försöksverksamheter, och sedan gå runt och hoppas att beställningen kom fram gör man bara för att testa teknikens framsteg.

Men det är inte bara kommersiella försök som pågår. Alla nätbundna nittiotalsmänniskor kan nu så smått skönja vilken nytta internet verkligen kan göra i vardagen. Helsingborg är ett lysande exempel, där stadens tidning - långt ifrån de stora drakarna i Stockholm - bröt ny mark när man började publicera all text elektroniskt.

Numera kan nyfikna dessutom ta del av Helsingborgs brandkårs hemsidor. Man får bland annat veta när och varför kåren har ryckt ut, samtidigt som man kan hitta en loggbok över gångna månaders bränder.

Partipropaganda och pågatåg
I floran av elektronisk information som bär åt Helsingborgs håll hittar man stadens egna sidor, där man kan kontakta politiker via epost, läsa om framtida informationstekniska satsningar och samtidigt få veta mer om framstegen inom Agenda-21-arbetet.

Om Helsingborg drabbas av samma utveckling som USA har genomgått kan vi dessutom snart glömma att putsa fönstren. Vill vi veta vilket väder det är kopplar vi bara upp oss mot stadens väderkamera, som regelbundet visar vädervyer från någon strategisk position.

En internätets embryologi
Den globala delen av internet håller alltså på att få med en alltmer intressant lillebror: regionernas egna nätverk som knappast kan intressera andra än de närmast sörjande. Det kanske bästa exemplet på nyttig och samtidigt oerhört lokal information är Länstrafikens hemsidor som informerar om pågatågens avgångstider - ovärderlig kunskap för dem som (likt mig själv) alltid tycks behöva ännu en tidtabell att slarva bort.

Adresserna
http://www.helsingborg.se/brand/index.html (Helsingborgs brandkårs hemsida med loggbok över utryckningar och en långsiktig kalender med "best of"-bränderna.)

http://bratwustle.hbg.lth.se/inst/karta.html (Karta över Helsingborg för den som inte hittar...)

http://www.helsingborg.se/hbginfo2.html (E-postlista till Helsingborgs stad, IT-strategi, nyhetsbrev och agenda-21-arbete.)

http://www.ausys.se/weather/weather.htm (Vädret i Stockholm, en videokamera som uppdaterar sig regelbundet i staden som vet vad invånarna verkligen behöver!)

http://www.cs.umu.se/~dvlawm/Systembolag (En elektronisk systembolagskatalog för den som inte tycker om papper.)

http://www.tycho.helsingborg.se/ (Tycho Braheskolans egna länkar för undervisning i bl.a. svenska, historia och naturvetenskap.)

http://www.af.lu.se/transport/lanstrafiken/ (Tidtabell för pågatåg i Skåne.)

http://www.sunet.se/sweden/servers-e.html (Adresser till svenska hemsidor på internet - en bra katalog över svenskt internetliv.)

http://directory.ausys.se/ecatalog/ecat-swe.htm (Elektronisk katalog över epostadresser.)

Precis som plåtmannen i Trollkarlen från Oz håller internet på att hitta sitt hjärta. Internet har varit allmän plats i ungefär två år. Dessa år har till stor del varit en Frankensteinperiod. Miljontals hobbydoktorer har försökt blåsa liv i ett ursprungligen själlöst monster - en gammal god, blasfemisk verksamhet som nu ser ut att lyckas.

Det var en gång...
En gång i tiden var internet bara en kommunikationsmetod. Forskare - så småningom vid universitet över hela världen - utnyttjade datorerna till att skicka meddelanden till varandra, att byta erfarenheter och kunskaper på elektronisk väg.

När så internet på allvar blev ett fäste för mer kommersiella krafter för ca två år sedan skapade användarna en datoriserad spegelbild av den verkliga världen. På samma sätt som sekelskiftets första filmer egentligen bara var filmad teater har det kommersiella internets första år mest inneburit ett experimenterande med formen.

Experimenterandet pågår fortfarande i stor utsträckning, men nu börjar man samtidigt kunna urskilja en del nya idéer där tekniken inte längre är ett självändamål, utan får tjäna som medel i ett större sammanhang.

Internet har börjat få en egen själ.

Kvalitet över en natt
Kort och gott betyder detta att kvaliteten på utbudet höjs. Det blir allt lättare att hitta hemsidor som faktiskt har någonting att förmedla, och inte bara är resultatet av teknisk onani.

Det kanske bästa exemplet på just denna nyvunna nyttighet är att barn och ungdomar sätts i centrum. De hemsidor som hittills har haft mest att erbjuda har i stort sett uteslutande vänt sig till vuxna. Det har handlat om politiska och ekonomiska nyheter, nya sätt att tjäna pengar eller marknadsföra sig och så vidare.

Nu har ett antal hemsidor för barn vuxit fram - ställen som särskilt riktar in sig på de yngstas behov utifrån en ung människas världsbild.

Det är denna ungdomens värld i internet som nu breder ut sig och håller på att bli viktig.

Organiserade barnsidor
Enstaka hemsidor har funnits ganska länge, men nu är denna barntrend så stark att Yahoo - en av de bäst organiserade och mest utnyttjade hänvisningscentralerna (en sorts adressbok för hemsidor) på internet - har byggt upp en speciell adressbok som enbart innehåller barn- och ungdomshemsidor.

Yahooligans, som den heter, riktar sig till barn mellan åtta och fjorton år och samlar adresser till de av internets hemsidor som ser världen ur ett grodperspektiv.

Barns nätvärld
Vad intresserar då barn sig för i internets mångfasetterade flora? Enligt Yahooligans är det en kombination av fräcka och nyttiga saker. Från Yahooligans hittar man till exempel till sidan Rollercoaster - en urläskig berg-och-dalbanetur (fast naturligtvis på tryggt avstånd via internet).

Nyttosidorna har betydligt mer substans att förmedla. Där förmedlas i stället hjälp vid skolarbete - med hemuppgifter i alla ämnen från matematik, biologi och kemi till geografi och språk.

Många barnsidor är kryddade med charm och är väl värda besök. Därför är det med ett meterbrett leende och väldigt få stenar på mina barnsliga axlar jag rekommenderar andra aldrig riktigt vuxna att göra detsamma som jag:

Bejaka minstingen i er och surfa som en nyfödd.

Adresserna
http://www.npac.syr.edu/textbook/kidsweb/ (En digital bokhylla för barn med litteratur om konst, naturvetenskap och samhällskunskap etc.)

http://www.yahooligans.com/ (Hjärtat i barnregistret - med adresser till massor av hemsidor för yngre.)

http://www.digitalstuff.com/web-a-sketch/ (Bidra till att ungdomskonsten på internet tar ännu ett steg mot odödlighet - rita själv eller se andras mästerverk.)

http://mosaic.echonyc.com/~dne/Rollercoaster!/ (Åk på internets virtuella berg-och-dalbana - sedan kan du få veta vilken världens häftigaste och världens löjligaste bana är!)

http://www.pd.net/yoyo/ (En sida med tips om hur man bäst sköter sin jojo och vilka trick man kan ägna spännande dagar och nätter åt.)

http://www.yahooligans.com/Computers__Games_and_Online/Games/ (Spel och lösningar - kanske kan tips om hur man spelar Nintendo lösa akuta kriser?)

http://www.yahooligans.com/School_Bell/ (För skolarbetet - hjälp med hemuppgifter utlovas här. Kvaliteten kanske bör kontrolleras innan någonting lämnas till fröken...)

Små programmakare har inte kunnat göra sig tydligt hörda på många år. Tack vare internets programbanker håller detta på att ändras; idag närmar vi oss en ny våg av pionjäranda, den första stora sedan början av 1980-talet.

I persondatorernas barndom saknades stora och etablerade programföretag. På den tiden dominerades inte världsmarknaden av enskilda företags enorma resurser. I stället skrevs programmen av engagerade och nyfikna amatörer - personer som många gånger drevs av ren nyfikenhet och (inte minst) av att kommersiella produkter ofta saknades.

Det var i mångt och mycket hemmaprogrammerarens marknad - eftersom det sällan fanns andra program, kunde även hobbyprogrammerare få sina program spridda.

Det kanske mest kända exemplet på dåtidens askungesaga är Microsofts grundare Bill Gates, som från enkla och nyfikna förhållanden blev en av datorvärldens mäktigaste personer.

Decentralisering
Genom åren har Microsoft kunnat förbli stort och betydelsefullt av flera anledningar. En av dem är att små programmakare har haft svårt att skina ikapp med den effektiva marknadsföringsmaskinen Microsoft. Kvalitativt bättre produkter har fått stryka på foten för att man inte haft möjlighet att sprida dem - det har helt enkelt inte funnits några distributions- och försäljningskanaler.

När den internetifierade datorvärlden nu förändras dagligen ser de stora programföretagens dominans ut att med ens kunna brytas. Nya aktörer på den viktiga marknaden förändrar förutsättningen även för giganten Microsoft.

Nya miljonärer
Ett exempel är Netscape, vars skapare först arbetade med internetprogrammet Mosaic (sprunget ur amerikansk universitetsmiljö). På bara något år blev Netscape ett världsnamn, företaget börsintroducerades och de unga programmerarna blev miljonärer bokstavligen över en natt.

Microsoft insåg inte internets kommersiella potential förrän det var för sent - Netscape etablerade sig snabbt bland världens internetentusiaster.

Till och med branschfolket överraskades alltså - den lilla programmerarens dröm om framgång fick nytt liv tack vare internet.

Varför?
Hur kom det sig, frågar man sig. Hur kunde ett källarföretag med några enstaka programmerare skaka om en bransch som såg så formstöpt ut?

Delvis beror det naturligtvis på att Netscape fyllde ett behov i en alldeles ny nisch, men det är inte hela sanningen. Viktigt är också att man kunde utnyttja internet som distributionskanal. Avstånden till användarna var inte längre bort än ett telefonsamtal - där man tidigare tvingades skicka disketter, kunde nu alla och envar ladda hem programmen bäst de ville.

På kort tid kunde alltså några småskaleprogrammerare ändra branschens utseende - tack vare att deras produkt var enkel att få tag i.

Den moderna drömmen
Hemmaprogrammeringen är inte ett nytt fenomen, men möjligheterna har nog aldrig varit större än nu.

Främst beror detta på internets arkiv som samlar och sprider mängder av program; spel samsas med släktforskningsprogram och kalkylprogram med nya versioner av operativsystem.

Allt.

Att ladda hem dessa program kostar ingenting annat än telefonsamtalet. Sedan varierar reglerna för betalning - somliga program är gratis (freeware) medan andra tillåter dig att prova programmet gratis en tid innan du betalar (shareware).

Letar du efter en särskild sorts program är det alltså mödan väl värd att bege sig till ett programarkiv. När allt kommer omkring är det knappast omöjligt att någon av klotets hemmapulare har haft samma behov som du - och löst dem.

Tvärtom.

Adresserna
http://www.halcyon.com/knopf/distrib.htm (En bra utgångspunkt för den som letar på bredden - här finns adresser till program för Amiga, DOS, Mac, OS/2, Unix, VMS och Windows-användare.)

http://www.jumbo.com/ (En enorm samlingspunkt för olika programtillverkare - täcker in program för DOS, Mac, OS/2 Unix och Windows. Bra sökmöjligheter.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Software/Shareware/ (Yahoos enorma lista på adresser till olika programarkiv världen över, i viss mån sorterat per datorplattform.)

http://www.freepress.com/myee/ultimate_mac.html (Macanvändarens Mecka - nyheter om Apple och adresser till nya systemversioner, spel, nyttoprogram etc.)

http://pubweb.nexor.co.uk/public/mac/archive/welcome.html (Ännu en Mac-plats med mycket bra sökrutin och beskrivningar av programmen i databasen.)

Programmen i internets arkiv ligger komprimerade. För att dekomprimera dem behöver man t.ex. Stuffit Expander (vilket man för det mesta får när man tecknar ett internet-abonnemang).

Världens kreativa själar har begåvats med en ny plattform. Personer som hemsöks av skaparbehovets månghövdade spöke har fått ett alldeles nytt medium att utforska.

En stor del av den mänskliga kreativiteten har varit kopplad till olika material - papper för skrivande, ytor för målande, metall och sten för skulpterande.

Vikten av tyngdlöshet
Skapandets black om foten har i viss mening varit just skapelserna. Dessa är högst konkreta föremål - med bredd, djup och höjd, och kanske framförallt vikt. Konsten har länge varit platsbunden; att flytta den runt jorden är besvärligt.

Det kanske till och med är så att föremålens dragningskraft till viss del beror på just denna oflyttbarhet. Hade Mona Lisa varit lika omtalad om alla hade tillgång till originalet och visste hur liten och på sitt sätt oansenlig tavlan är?

Undantaget
Musik är väl den konstart som får kallas ett undantag - åtminstone under 1900-talet. I och med radions och TV:ns intåg försvann den lokalens barriär som fortfarande kapslar in mycket annan konst.

Musikens problem har i stället varit ljudkvaliteten. En konsert är en konsert är en konsert - detta är fortfarande sant. Möjligen blir konserten blekt reproducerad av hemmets stereoanläggningar, men jämfört med hur en tavla eller skulptur vanställs i TV måste ändå mycket musik sägas ha överlevt med viss stolthet i behåll.

Allt mer musik skrivs också speciellt för hemmabruk - aldrig avsett att uppföras annat än av CD-spelare, förstärkare och högtalare.

Vardagskonst
Ett tecken på musikens särställning är att den i många former inte längre ses som en konstart. Musik har blivit en del av vardagen - skvalradio och bakgrundssorl, men likafullt skriven och uppförd musik. Att sedan tycke och smak varierar är naturligt. Konst för en är skräp för nästa.

Vad är då poängen med allt detta, frågar ni?

Jo, poängen är att musik är en naturlig del av våra liv medan tavlor och skulpturer inte har en lika framskjuten plats i denna vår västerländska civilisation anno 1996. Detta, påstår jag, beror till stor del på tillgängligheten.

Människan är i grund och botten en slöfock. Musik i radio är enkelt, konst på gallerier och muséer är både jobbigare och dyrare.

Spridningen svårighet
Det handlar om distributionskanaler. Metoder att sprida sina alster; det är där internet kommer in.

Tack vare internet är det numera enkelt att sprida sin kreativitets avkomma - oavsett om det handlar om serier, romaner eller datorgrafik.

Konstnären har alltså en unik möjlighet att göra sig oberoende av galleristen, och ändå nå ut via datorvärldens universella galleri. På samma sätt kan författaren nu göra sig fri från förläggaren (och i och för sig också dennes kvalitetsgaranti).

Skapelserna är inte längre beroende av materialet för att spridas; bokstäverna har befriats från sitt papperets fängelse.

Den nya tidens kreativitet
Risken för de klassiska konsterna är minimal. Jag tror inte att ny teknik och nya möjligheter dödar gamla upptäckter och behov. Vi har helt enkelt bara fått en ny plattform för skapande - en plattform som är global och ännu inte kostnadsbelagd.

Med hjälp av internet kan nya förmågor prova sina vingar, gamla lära sig sitta (Stephen King publicerar till exempel boken Umneys last fall på internet) och redan döda få nytt liv (både Dickens och Shakespeare finns att läsa).

Mångfald som kvalitetsfilter?
I den fortfarande fria internetvärlden har alla rätt att skapa och sprida sina alster över världen. Konst blandas med spekulativt skräp och ogenomtänkt pladder, tills allt riskerar att drunkna i mångfaldens brus. Möjligen kan detta brus fungera som ett kvalitetsfilter, så att bara den goda konsten sticker ut, märks. Möjligen.

Å andra sidan kanske detta inte är önskvärt nu när alla har möjlighet att deltaga, att sprida sin kreativa ångest för elektronvinden.

Vem är egentligen jag att upprätta riktlinjer för god kvalitet?

Adresserna
http://www.yahoo.com/Entertainment/Comics/ (En guldgruva för alla som vill läsa serier - och veta mer om dem.)

http://www.cyber24.com/ (Dokumentation av internets 24 timmar - resultatet av ett världsomspännande projekt; färdigställt 17 mars 1996!)

http://www.algonet.se/artbin/aashome.html (En svensk internettidskrift som har fått mycket fin internationell kritik.)

http://www.io.org/~cincan/cfs.htm (Prisbelönt cyberfilmskola - en underbar plats för filmare och filmare in spe.)

http://www.eu.net/king/ (Boken Umney's last fall av Stephen King.)

http://sluggo.iaxs.net/bshapiro/ (En konstnär som utnyttjar robotar i en sorts industrikonst.)

http://www.thais.it/scultura/scultura.html (Omfattande italiensk konstöversikt med skulpturer från flera århundraden; på italienska.)

http://loki.ur.utk.edu/sculpture/sculpt.html (Följ med på en nordamerikansk skulpturturné.)

http://www.yahoo.com/Arts/Computer_Generated/Exhibits/En lång lista med datorgjord grafik - internetutställningar.)

Att ta sig runt världen på åttio dagar är ingen stor bedrift idag - Phileas Fogg hade inte ens hunnit packa. På någon sekund besöker vi andra sidan jorden och efter lika lång tid är vi tillbaka igen. Tack vare internet är weekendresor plötsligt långa som evigheter - nu kan alla globetrotta från soffan på en eftermiddag.

Framtiden rycker närmare, åtminstone i nidbildlig mening.

Skräckvisionen av framtidens liv presenterades för bra många år sedan - alla skulle sitta i sina elektroniska hem, beställa mat via datorn, bara tala med andra genom bildtelefoner och utföra allt arbete över telenätet.

Flockens död
Att vistas utomhus skulle inte vara på modet, sades det. Den sociala människan skulle dö; varelsen som genom alla tider hade jagat i flock - oavsett om jakten gällde mat för dagen eller sällskap för natten - skulle ersättas av enstöringar i fyrkantiga celler, alla med var sin dator. Datatönten som högsta mode.

På grund av, eller möjligen tack vare, internet är vi för första gången i mänsklighetens historia i närheten av det livet.

Idealbilden visar världen som en sammanhängande elektronisk organism, vars delar är i ständig kontakt via mobiltelefoner, personsökare och internet. Delarna föredrar elektronisk kontakt framför den gamla modellen - det primitiva sättet att gå ut, träffa folk och byta bakterier med andra, kanske till och med motionera en eller annan gång, bara för att hålla kroppen vid liv.

Usla jag
Gudarna ska veta att jag föregår med gott exempel inför framtiden; jag är absolut ingen hurtig människa med stark önskan att röra mig. Tvärtom har jag förfinat sittandet till en konstart, gjort bekvämlighet till både mål och mening, trots att jag innerst inne ogillar bilden av en provrörsvärld där spindellika, muskellösa varelser reduceras från människor till dataoperatörer.

Jag försöker emellertid intala mig att jag lever enligt det engelska talesättet "If you can´t beat them, join them" (ungefär Om du inte kan besegre dem, förena dig med dem). Det skulle alltså vara bättre att ge sig hän åt alla avarter, än att försöka hindra framtiden från att inträffa.

I den andan ska vi ge oss ut och resa världen runt på framtidsvis - med internet. Vi ska ta oss ett varv runt denna vår gudomliga planet, och se hur världen ter sig via ett elektroniskt filter - när man rider från världsdel till världsdel på ryggen till en mus.

Varken svett eller salmonella
Denna form av resande kräver emellertid ett visst mått av förståelse från medföljande turisters sida. Ni får till exempel ursäkta att internets resmål ännu inte vare sig luktar eller smakar. Den som ser saken positivt inser att en virtuell resenär (en sofftrotter) faktiskt inte heller får malaria eller förlorar bagaget - eller behöver stå i kö för att bli lurad vid skumma växlingskontor.

Dessa delar av den virtuella verkligheten har inte uppfunnits än, men får genier och framtidsvisionärer ett decennium på sig, kan de säkert trolla fram något ur sina kaninhattar.

Med det sagt har vi bara att kasta loss, slita förtöjningarna och bege oss på en virtuell resa runt klotet - alla adresser finns nedan.

Efteråt...
Efteråt ska ni gå ut en sväng, även om det bara är till Konsum, för att jämföra elektronikens vindar med verklighetens. Tids nog faller nämligen miljön till föga för datorer, och ger latmasken i oss möjlighet att frodas och ta över. Tids nog, men inte än.

Fortfarande finns det lite forntid och grottmänniska kvar - även i mig.

Resmålen
Vi börjar med vädret i Sydafrika...

http://cirrus.sawb.gov.za/

...innan vi mellanlandar vid Libanons historiska byggnader...

http://www.lebanon.com/tourism/index.html

...på väg till Förenade Arabemiraten, alltid lika värt ett besök på vårkanten.

http://ns2.emirates.net.ae/uae/

Ingen jorden runt-resa är komplett utan ett besök i Thailand - "leendens land"...

http://www.cs.ait.ac.th/tat/

...där man får uppleva allt - till och med landets tågtidtabeller.

http://www.nectec.or.th/WWW-VL-Thailand.html

Är man i trakten får man inte missa Tibet...

http://coombs.anu.edu.au/WWWVLPages/TibPages/Travel/travel-faq.html

...för att inte tala om Vietnams konstutställningar.

http://sunsite.oit.unc.edu/vietnam/art.html

Vi struntar i Australien, och tar Nya Zeeland i stället - med Mauri och kiwifrukter.

http://www.cts.com/browse/jwb/index.html

På hemväg passerar vi Costa Ricas djungler - på grod- och ormjakt...

http://catalog.com/calypso/

...och via Canadas specialgjorda skrivbordstour (vad kunde passa bättre?) får vi uppleva landets miljöanpassade natur.

http://www.cs.cmu.edu/afs/cs.cmu.edu/user/clamen/misc/Canadiana/Travelogue.html

Slutligen landar vi i Norge - därifrån är det gångavstånd hem.

http://www.service.uit.no/norge/geographical.shtml

Den som inte tycker om min rundtur kan bygga sig en egen från följande sida med adresser och klickbara kartor:

http://www.w3.org/hypertext/DataSources/WWW/Servers.html

Jag är världsreporter vid Helsingborgs Dagblad. I stor stil tar jag mig an världsproblem från en bekväm fåtölj. Med fötterna på skrivbordet och en kaffemugg i högsta hugg är jag er guide till katastrofdrabbade områden, er stöttepelare i världspolitikens korrumperade korridorer och er levande handbok i förenklad samtidsproblematik.

Hittills har det varit ett fåtal förunnat att kunna skaffa sig överblick inom ett stort antal områden. Att veta vad som händer är allt annat än elementärt, men tack vare informationsrevolutionens främsta kännetecken, Internet, har nu turen kommit till alla och envar att bli sin egen världsreporter.

Kunskapens allmängods
Detta stolta område inom journalistiken som tidigare bara förunnades ett fåtal - däribland mer eller mindre självutnämnda herrar Heimersson, Nilsson och Lindqvist - är nu alltså allmängods.

Herman Lindqvist skrev en gång att det första han - och enligt honom de flesta utrikeskorrespondenter - alltid gör när han anländer till ett nytt bevakningsområde är att lyssna på BBC:s radionyheter. Att snabbt sätta sig in i ett främmande lands problem låter sig uppenbarligen inte göras. I stället får man förlita sig på att andra nyhetsbyråer har gjort ett bättre jobb.

Hemligheten bakom världsbevakningen
Det är här hemligheten ligger. Genom att hitta vattenhålen i världens nyhetsbevakning kan man med andra ord snabbt få den ytliga överblick som kännetecknar en sann världsreporter.

Tack vare Internet slipper man också betala för nyhetstjänsterna. Ännu så länge har exempelvis både Reuter och AP, de två största amerikanska nyhetsbyråerna, gott om gratisnyheter från den amerikanska delen av världen.

Men dessa nyhetsjättar är långt ifrån ensamma på den stora och växande marknaden av snabba nyheter. Behovet tycks omättligt när man ser alla nya direktkällor till kunskap. I detta första etableringsskede verkar det som om man inte vågar låta bli att skapa en Internet-spegel av sin verksamhet. Till och med CNN och Financial Times gör Internet-versioner av sina nyheter.

Men resten av världen, då?
OK, jag medger att det där med världsreporter mest var skryt. Hittills är nyhetsmarknaden på Internet nämligen starkt amerikaniserad, även om man kan hitta skrot och korn från världens mest obskyra länder - som oftast får en oerhört styvmoderlig behandling i svensk nyhetsmedier.

Jag känner till exempel en rumänska vars enda nyhetliga kontakt med hemlandet går via Internet.

- Svensk press skriver bara om de riktigt stora och dåliga sakerna, menar hon - och visst stämmer det.

Vill man ha en mer nyanserad bild får man hitta den på egen hand - till exempel via Internet.

Sveriges tidningar
Den som dessutom inte bara vill veta mer om världen, utan också om Sverige har en gyllene möjlighet hos flera nya och hungriga nätpublikationer. Mycket handlar fortfarande om ekonomiska nyheter, men i takt med att landets pionjärer, där Helsingborgs Dagblad ingår, bryter ny mark följer även andra periodika efter.

Ett exempel är den relativt nystartade tidningen Dagens Politik som har ambitionen att ge en snabb överblick över det inrikespolitiska läget. Intresserade bjuds till exempel på en lista över finansministerkandidater. Om man sedan vågar tro på listans innehåll är en annan sak - enligt DP kan det nämligen stå mellan Thage G. Pettersson och Anders Sundström.

Bäva månde marknaden.

Adresserna
http://it-ivar.swip.net/flt/ (Svenska nyheter från FLT, förenade landsortstidningar en nyhetstjänst som konkurrerar med TT.)

http://www2.passagen.se/ScandinaviaToday/nyheter/dagenspolitik/ (Dagens Politik - dagspolitisk tidning.)

http://www.fwi.com/wnt/wnt.html (Gratis"tidning" som bara publiceras på Internet - färska nyheter veckans alla dagar.)

http://www.clickit.com/touch/news/news.html (Adress som har samlat och ytligt katalogiserat de största amerikanska Internet-byråerna.)

http://www.intellicast.com/ (Väderlekstjänst för hela världen. Man kan ladda hem satellitbilder och få en övergripande flerdygnsprognos.)

http://toad.stack.urc.tue.nl/~haroldkl/index.html (Visar en karta som, via ett klick, ger ett stort antal Internet-nyhetstjänster från hela världen. Välj vilken nyhetsbyrå du vill!)

http://crayon.net/ (Bygg din egen tidning - välj ledarsidan från New York Times, världsnyheterna från The Hindu Times och nya dagliga serier från någon serie-server. Den färdiga tidningen skickas elektroniskt - Crayon rekommenderas varmt!)

http://www.trib.com/NEWS/ (Länkar till Reuter, AP och ett stort antal internationella nyhetsbyråer.)

Världens vetande är bara ett musklick bort - i bästa fall. För det mesta måste man nämligen nöja sig med högst värdsligt vetande, när man är på jakt efter kvalificerad kunskap i det intellektuella datormörker som kallas Internet.

Vill man kan man betrakta Internet som en jättelik uppslagsbok över världens datoriserade kunskap. Mestadels är Internets information kunskap lämpad för Trivial Pursuit, men glest utstrött på de vidsträckta digitala ytorna av nonsens finns enstaka korn av guldkantad kunskap.

Kunskap mot pengar
Exempelvis börjar de stora uppslagsverken i världen så sakteliga använda Internet som en distributionskanal för säljbar kunskap. Anrika Encyclopædia Britannica, med säte i Chicago, erbjuder världens kunskapstörstande massor tillgång till sin databas mot betalning. Ett års tillgång via Internet kostar 175 dollar för privatpersoner, 120 dollar för studenter och 350 dollar för företag.

Troligen är emellertid bara ett fåtal personer beredda att betala mer än en tusenlapp för någonting som inte ens syns i bokhyllan. I stället letar sig antagligen de flesta till de betydligt billigare och också betydligt mindre pålitliga gratis-uppslagsverken på nätet.

Billigare och sämre
För tillfället erbjuds nämligen en hel del ambitiösa världsbilder till beskådande - helt kostnadsfritt. Något man inte behöver leta länge efter är tvåspråkiga ordböcker. Det kryllar av möjligheter att exempelvis översätta engelska till norska eller svenska till finska.

Olika specialordlistor är också lätta att hitta - än så länge rör det sig mest om tekniska ordlistor (och då naturligtvist datortekniska sådana), men med tiden lär man kunna ha ett helt referensbibliotek inom räckhåll via ett antal musklick.

Vänliga själars kunskap
Är man envis eller utrustad med en viss portion tur kan man hitta riktigt bra lexika från hedervärda och pålitliga källor. Ett exempel är den svensk-finska ordboken, som Skolverket ligger bakom. De erbjuder också ett svensk-engelskt och ett estniskt-engelskt lexikon. Man får bland annat veta hur ord uttalas och böjs, samtidigt som orden sätts i ett sammanhang.

När det gäller de mer allmänna uppslagsverken kan man emellertid inte riktigt lita på upphovsmännens kompetens eller avsikter. Man får med andra ord ta den information som bjuds med en nypa salt.

Trots detta kan man utan större svårighet hitta riktigt roliga och intressanta lexika, där sägner och gammal folktro blandas med mysticism och ockultism. I denna del av det digitala världsalltet finns också en ambitiös genomgång av vår fornnordiska mytologi.

Grisförädlingens sköna konst
Slutligen finns de mer allmänna uppslagsverken som berättar om allt från länder till bilmodeller. En stor del av de här uppslagsverken är gjorda med en god portion humor. På ett ställe får man sig en ordentlig lektion i grisförädling till livs.

Ett tips till den uppslagsintresserade är emellertid att börja med att besöka Netscapes hemsida och ladda ner deras nya program Netscape 2.0. Tack vare denna nya version får många uppslagsverk - och andra platser i Internet - helt annorlunda utseende. Innehållet är visserligen detsamma även om man använder äldre versioner, men förpackningen är nog så viktig.

Det vet alla som vill studera grisförädling över Internet.

Adresser
http://home.netscape.com/comprod/mirror/index.html (Netscapes hemsida, där man kan ladda hem den nya programvaran Netscape 2.)

http://www.eb.com:195/bol/ft/freeTrial.html (Sju dagars gratis prövotid av Encyclopædia Britannica.)

http://www.nada.kth.se/skolverket/lexin.html (Skolverkets svensk-engelska, svensk-finska och engelsk-estniska lexikon.)

http://www.cs.uh.edu/~clifton/encyclopedia.html (En encyklopedi över internetsidor och information som kan hittas i Internet - rekommenderas varmt. Man kan bland annat nå ett hav av information om svinförädling.)

http://www.odci.gov/cia/publications/95fact/index.html (World fact book - uppslagsverk med länderartiklar som ger en överblick över länders styresskick, ekonomiska situatuation, geografiska läge, tekniska status etc.)

http://www.euro.net/innovation/Finance_Base/Fin_encyc.html (Finansiellt lexikon.)

http://www.bart.nl/~micha/ (Lexikon med artiklar om folklore, mysticism, ockultism och mytologier - behandlar bland annat nordisk mytologi. Väl värt ett besök.)

http://www.pedc.se/kompass/leta/leta.html (Internetkompassen - en svensk informationscentral.)

http://math-www.uni-paderborn.de/HTML/Dictionaries.html (Lång lista med olika lexika.)

En fråga om Internet är vanligare än alla andra.
- Men, vad kan man ha det till?
- Vadå ha? Hur menar du? brukar jag svara medan svetten tränger fram. Ibland är det nämligen bäst att låtsas som om man inte förstår. Vissa frågor kan faktiskt inte besvaras.
- Ja, vad har man för nytta av det där nätet?
- Nytta av? ler jag medan armsvetten börjar droppa.

Och så fortsätter det, för såhär i inledningen av en helt ny epok kan man inte förvänta sig att ha saker till någonting. Ibland måste tekniken få leva ett helt eget liv i väntan på att någon fantasirik person kan fylla den beundransvärda och majestätiska tekniken med mening och innehåll - en själ om ni vill.

Och i väntan på att så ska ske får vi hålla till godo med det kvalitativt varierande och ofta själlösa material som idag befolkar Internet.

Vad vi får nöja oss med under tiden
Vissa saker är lättare att nöja sig med än andra. Om man ser på den svenska veckotodningsmarknaden förstår man vad som säljer: skvaller och kändisar.

Om man tror att det är någon skillnad på skvallerlustan och kändisjagandet i Internet bedrar man sig. För första gången kan nu hela världen samtidigt samsas om de heta diskussionerna och ha ett jättelikt, globalt kafferep - med tillhörande snaskande i andras privatliv och kändisars förehavanden.

En service som exempelvis erbjuds är långa listor på vilken kändis som är gift med vilken. Man bara kryssar sig fram mellan namnen och får på så vis veta allt som tänkas kan om äktenskap i den kändare delev av världen (dvs Hollywood med omnejd).

Men inte bara snask
En annan sak Internet är förnämligt på är som reklampelare för TV-program, filmer och aktuell musik. Ja, inte bara reklam för den delen. Matnyttig information också - förutsatt att man är ohjälpligt fast i en TV-series grepp.

Tänk dig följande skräckscenario: Du både missade och glömde spela in det senaste avsnittet av Star Trek, Arkiv X, Skål - ja, du förstår - och bara måste få veta vad det handlade om. Vem dog? Varför? På ett par minuter kan du vara i USA och ladda hem en lång avsnittsguide, alltså en text som avsnitt för avsnitt berättar vad som hände, vilka skådespelare som var med, när programmet sändes etc.

På samma sätt hittar man enorma mängder information om nya filmer och rockgruppers förehavanden runt klotet.

Inte bara dunkadunkagenerationen
I många fall tar man upp gamla TV-serier och filmer också - Mannen från UNCLE tas till exempel upp bland alla serier som behandlas.

Och vill man ha lite mänskligare kontakt kan man ögna igenom en guide över Londons teaterföreställningar, med allt från musikaler till Shakespeare-dramer. Man får till exempel snabbt veta att musikalen Miss Saigon spelas på fyra ställen i världen, vad föreställningen handlar om, vart man ska ringa om man vill beställa biljetter och vad dessa kostar.

Undrar någon kan jag för övrigt berätta att The Mousetrap av Agatha Christie fortfarande spelas, trots att den hade premiär redan den 25 november 1952.

Underhållning och skvaller
Den lättsmälta underhållningen sipprar in överallt och lever sitt eget frodiga liv. Finns det överhuvudtaget förutsättningar för liv på en plats, så nog frodas underhållning, kändisar och skvaller, det är ett som är säkert.

Men jag klagar inte, tro för allt i världen inte det.

Herregud, skräpmat, skräpfilmer och skräp-TV är mitt liv.

Adresser
http://ballet.cit.gu.edu.au/Movies/couples.html (En lång lista på berömda personer som är gifta med andra berömda personer.)

http://american.recordings.com/wwwofmusic/ubl.html (En lång lista med rockbands hemsidor, där biografier, recensioner och annat ovärderligt samsas)

http://www.uktw.co.uk/ (En sammanställning över de engelska teatrarna, bland annat produktionerna i West End, där Londons musikaler uppförs. Man kan få informations om priser, föreställningars längd och innehåll. Dessutom finns telefonnummer till biljettkassorna.)

http://www.msstate.edu/Movies/ (En filmguide med recensioner, listor över skådespelare, korta biografier.)

http://pmwww.cs.vu.nl/service/sitcoms/ (Lista över amerikanska halvtimmeskomedier som Skål. Man kan ladda hem information om avsnitt, vad de handlar om, vilka skådespelare som var med, när avsnitten sändes etc.)

http://www.slip.net/~scmetro/tv.htm (Lista över amerikanska TV-program som Star Trek, Arkiv X, Mannen från UNCLE etc. Man kan ladda hem information om avsnitt, vad de handlar om, vilka skådespelare som var med, när avsnitten sändes etc.)

Man skulle kunna kalla Internet omoraliskt. Det står inte för någonting, har inga fasta etiska regler och saknar både hederskodex och heder. Frånvaron av ryggrad, en röd tråd, är inte bara själva fundamentet Internet är byggt på - det är dess mål och mening.

Poängen är just bristen på en sammanhållande länk. Internet är en gigantisk smältdegel av allt - från det uslaste usla över förkastligt till underhållande, charmigt och underbart. Allt är tillåtet.

Det finns inga färdiga regler i detta Vilda-västernlika nybyggarland.

Just denna respektlöshet inför det invanda gör landet Internet intressant. Som besökare kan man se hur ett nytt samhälle tar form, studera hur nya regler börjar tillämpas, upptäcka hur diskussioners vågor av åsikter och information snabbt påverkar och förändrar.

Det är ett land under uppbyggnad och alla är inbjudna att hjälpa till.

En spegel av det beprövade
Men än har man inte vare sig förmåga eller fantasi att göra annat än spegla en redan känd tillvaro.

Man bygger efter invanda mönster för en redan beprövad livsstil - affärer, reklam och klotterplank.

Men successivt kommer reglerna och målen att ändras. Snart kommer Internets unika förutsättningar att inte bara återskapa utan också nyskapa. Fungera som en kreativ födelseplats på sina egna villkor - inte någon annan världs.

Spår av framtid
Och idag ser vi de första spåren av framtid, hur 2000-talets datoriserade samhälle kan se ut. Det är en värld med helt andra spelregler - en värld som har tagit lika mycket intryck av Internet som Internet idag tar av dagens samhälle.

Redan utnyttjar många personer Internet som en alternativ informationskälla - utöver tidningar, radio och TV. Exempelvis publicerar både Svenska Dagbladet och Veckans affärer delar av sitt material på Internet innan det kommer i tryckt form.

Andra fördelar är att man ofta kan hitta materialet som det ser ut när det når nyhetsredaktioner världen över - ofiltrerat av media. Oförvanskad propaganda, skulle man kunna säga. Många företag och myndigheter lägger ut sina pressmeddelanden, till exempel regeringen via Rosenbads egen hemsida. Där kan man dessutom skriva till statsministern och statsråden.

Ny sorts demokrati?
Dagens stapplande steg kan vara början på en ny form av kontakt mellan väljare och valda. Kanske är det ett nytt sätt att påverka och vidga sina vyer bortom de invanda referensramarna och nyhetsmedierna.

Genom Internet bjuds man på möjligheten att höra åsikter och värderingar från många olika håll - politiker, utländska nyhetsmedier eller privata åsiktsmaskiner får propagera ostörda.

Det ställer höga krav på den enskilde användaren, och källkritiken har väl aldrig varit viktigare eller svårare. Man måste veta att det mesta som publiceras inte är sanningar utan åsikter. Åsikter som publiceras i ett visst syfte - men att ta reda på vem som har skrivit vissa texter, och varför, är ofta näst intill omöjligt.

Samtidigt är friheten stor. Många, från ämbetsmän till privatpersoner, får komma till tals och kan föra en diskussion utan att allt filtreras genom envägsmedier som tidningar, radio och TV.

Kanske ser vi nu en del av framtiden framtiden. Kanske bildas en ny sorts demokrati - inte nödvändigtvis bättre eller sämra; bara annorlunda - där alla för första gången på allvar erbjuds möjlighet att delta i diskussionen.

Adresser
http://www.sb.gov.se/ (Regeringens adress vid rosenbad - man kan bland annat läsa pressmeddelanden som de når landets nyhetsredaktioner, alltså inte som de publiceras. Du kan också skriva brev till regeringen.)

http://www.moderat.se/ (Moderaternas hemsida, där man bland annat kan läsa Carl Bildts elektroniska veckobrev.)

http://www.centerpartiet.se/ (Centerns hemsida, där man kan läsa åsikter och kontakta partitopp och riksdagsmän.)

http://www.gdn.org/ (Global democracy network - internetadresser till demokratirörelser och parlament på olika platser i världen.)

http://www.scb.se/index.htm (Statistiska centralbyråns hemsida - mycket är reklam för deras böcker och utredningar, men en del statistik är tillgänglig för gratisanvändaren.)

http://www.skolverket.se/skolnet/IT-kommissionen/ (IT-kommissionens hemsida, där man kan läsa utdrag ur deras rapporter om den nya informationsteknikens roll i samhället.)

http://www.haninge.a.fk.se/fk/ (Försäkringskassan i Haninge, som berättar om olika regler i samband med sjukdom, barnafödande, utlandsvistelser etc.)

Årstiderna har kommit till den datoriserade världen Internet. Med sitt hov av granar, tomtar och överflödande mat har kung Jul dragit in i landet bortom sladden. Det som en gång tillhörde den verkliga världen är numera elektroniskt allmängods - virtuell jul.

På många sätt efterliknar Internets julfirande den verkliga världens, och mångfalden i detta nya universum är imponerande.

Julkalendrar, godisrecept och massor av adresser till tomten simmar omkring i datorrymden. Den som vill kan faktiskt brevväxla med tomtar från alla världens hörn - där alla säger sig vara den rätta.

Men julfirandet i Internet saknar en viktig dimension.

Gästvänlighet.

Trots att vår vanliga jul ofta beskylls för att mest vara ett kommersiellt jippo, präglas den ändå av mycket värme och generositet.

Internets jul är ofta mycket kallare. Inbjudningar till jultomtens verkstad ler på ytan, men liknar mest stelnade varggrin när man närmar sig. I Internet, där gratis tidigare var ett rättesnöre och honnörsord, har saker nämligen plötsligt fått ett pris. Det kostar pengar.

Vart man vänder sig erbjuds man ett "personligt brev från tomten" - med äkta stämpel från Nordpolen. Det skickas så fort man har betalat för sig. Gratis har blivit ett gammalt och förlegat begrepp, också i Internet.

Men visst finns också värmen
Som tur är finns också undantagen. Generösa hemsidor berättar om olika länders jultraditioner idag och förr.

En sida berättar exempelvis att julen var en extra fredad tid i både Finland och Sverige. Den som begick brott under julen kunde räkna med extra hårda straff. Vidare får man veta att den lag som grundlade denna tradition blir uppläst klockan tolv varje julafton sedan femhundra år i den finska staden Turku.

Men det som får mig att personligen hitta julen i Internet är en gammal beprövad 1800-talskänsla: sentimentalitet. Charles Dickens julsaga "A Christmas Carol" finns att läsa i sin helhet, som en enkel text rakt upp och ner.

Trots att bokstäverna passar bättre på papper än på en datorskärm, känns just denna julsaga som rätt utgångpunkt för julfirande i det alltmer gnidna Internet. Sagan finns i ett otal filmversioner och handlar om den snåle Ebeneezer Scrooge (som förresten gav namn åt den amerikanska varianten av Kalle Ankas farbror Joakim) som får besök av tre julspöken och tvingas till bättring.

Flera olika bibliotek och institutioner har lagt ut hela boken. Den är visserligen på engelska, men förmedlar ändå mer julkänsla än flertalet av alla köpta "äkta" brev från jultomten.

Kungen och Clinton
Bland allt detta virtuella och ofta syntetiska julfirande finns också en julhälsning från vita huset. Bill Clinton och hans fru Hillary hälsar hela världen god jul.

Och med ens slår mig vad som saknas i datorernas julafton.

Kanske kommer julen till Internet på riktigt först när den svenska kungafamiljen följer Clinton in i Internet för att baka, vinka och le mot oss virtuella julfirare.

Här hittar du julen
http://networksnw.com/christmas/x-mas.html (Bra juladress att börja leta på - har allt från recept till sagor)

http://www.america.net/christmas/christmas.html (Generöst ställe med allt från recept till sagor och spel, Harley Davidson-julklappar och hälsningar från USA:s president Clinton. Man får också veta mer om andra religioners firande.)

http://www.wonderland.org/Works/Charles-Dickens/christmas-carol/chapter-01.html (Dickens saga A Christmas Carol)

http://www.yahoo.com/Society_and_Culture/Holidays/Christmas/Santa_Claus/ (Lång lista på adresser till jultomten)

http://www.luth.se/luth/present/sweden/history/folklore/christmas.html (Kort historik om svenskt julfirande från Högskolan i Luleå)

http://www.crusade.org/cgi/advent.cgi (Kristen adventskalender på Internet)

Har du försökt hitta rätt i Internet på sistone? Utan att lyckas? Då är du med andra ord precis som alla andra besökare i denna djungel av information. Vilsen, men inte utom räddning!

Du har märkt en förändring - att surfa på internets svallvågor av information är inte lika kul längre. I ärlighetens namn har detta planlösa flanerande börjat tråka ut dig. Det räcker inte att mållöst bara "hamna". Som en människa på väg in i 2000-talet vill du styra ditt eget fordon, även i cyberrymden.

Det är nu du måste lära dig använda internet målmedvetet. Ta till dig dess positiva sidor och dra nytta av den hjälp som trots allt finns att få. Du kan nämligen snabbt ge upp tanken på att luffa fram på egen hand; i snårskogen kommer man ingenstans utan lift.

Oaserna
Runt omkring i denna informationsdjungel - eller kanske snarare strukturöken - finns hjälp i form av oaser där vilsna vägfarare är välkomna att söka stöd och vägledning. Dessa oaser eller informationscentraler består av kartor och kompasser över Internet. Ständigt fylls de på med ny information för din och alla andra vilsna vägfarares skull.

Som gäst har du möjlighet att söka i oasens arkiv. I bästa fall hittar du vad du söker, oavsett om du letar efter spel eller minutfärska nyheter. På någon minut får du listor med adresser till även de mest avlägsna av hörn.

Risken med dessa oaser som utan urskillning samlar "information", dvs även skräp och förkastligt, är att det dränker livets goda. Med andra ord råkar du i sämsta fall ut för inaktuella eller irrelevanta spökadresser - kompassriktningar till återvändsgränder.

Å andra sidan har du inget val. Oaserna, bra som dåliga, erbjuder den hjälp som finns att få.

Var snäll mot din oas
Varje oas har sitt eget sätt att sortera och presentera information. Sök dig fram tills du hittar en som passar dig och dina behov, och lär dig sedan dess finesser. Hjälper du oasens bibliotekarie på traven kan hon skänka dig nycklarna till många av internets städer.

Att börja med
http://www.yahoo.com/ (en av de bäst organiserade oaserna; låter dig leta efter kategorier)

http://www.opentext.com:8080/ (den sökmässigt kanske bästa oasen just nu)

http://dipmat.unife.it/Root/d-Bigsurf/02-Search_Engines (stor samling av olika oasers adresser)

http://www2.islandnet.com/~bedford/w3search.html (stor samling oaser som man kan söka i omedelbart)

http://www.acs.ryerson.ca/~journal/megasources.html (bra lista som kan överraska)

Följ med på en resa i tid och rum, där HD fungerar som ciceron i den nya värld som kallas Internet.

Internet.

Ett nätverk av sammankopplade datorer - på sekunder når man mellan kontinenter. Informationen är som Ahlgrens bilar: omöjlig att stoppa. Försöker man blockera en väg hittar den snabbt en ny led att trafikera.

Den som aldrig har satt sin fot innanför Internets pass- och visumlösa gränser blir naturligtvis förbryllad. Vad är detta nya som nämns överallt?

Ja, vad är det?

På samma gång är Internet en spegelbild av västvärldens samlade historia hittills, alla epoker på en gång, positiva som negativa. Laglösa stråtrövare lägger beslag på kontokortsnummer. Extremister vädrar sitt förakt. Pedofiler byter bilder.

Men de posivtiva sidorna är fler: Diskussionsklubbar för intresserade. Nyhetsorgan för nyfikna. Bollplank för forskare.

Som en gamla tiders järnhandel har Internet slagit upp dörrarna med ett totalsortiment – you name it, we've got it.

Fortfarande är det bara ett nybyggarland. Regler och lagar är diffusa. Vägskyltar och kompassriktningar är obefintliga. Chanser och möjligheter är obegränsade.

Det är ett nytt, fritt land som växer fram till det användarna själva vill.

Varannan lördag presenterar HD förklaringar och fakta, viktigt och kuriöst, glatt och seriöst från det nya landet: Internet.