För tillfället tycks Internet vara sagan som inte kan sluta olyckligt. Som årets julklapp spreds medborgarskapet i detta land bortom sladden till ännu fler personer; även personer som inte bryr sig om tekniken och datorerna i sig.

En av anledningarna, kanske den viktigaste, till att Internet på så kort tid lyckats tilltala så många är egentligen ganska självklar: för första gången kan många personer med de ovanligaste särintressen hitta meningsfränder. Landets fysiska gränser har inte längre samma avgörande betydelse - klubbar och möteslokaler kan med ens vara lika högst bildliga begrepp; tvådimensionella utrymmen i Internet.

Ladonien
Norr om Helsingborgs frodas denna möjlighet i bästa välmåga. Mannen bakom Nimis och Arx, Lars Vilks, har skapat sig ett eget rike i närheten av Kullen. Ladonien, som landet heter, finns numera också på Internet; alla som vill kan söka medborgarskap (vanligt medborgsrskap är gratis; adelskap kostar tolv dollar). Ladonien är ett supermodernt rike i ännu ett avseende: man låter medborgarna fatta besluten via internet - i alla fall vissa frågor. För närvarande kan medborgarna rösta fram vilket styresskick landet i fortsättningen ska ha: enbart drottning, enbart president eller den svenskinspirerade kompromissen: både drottning och president.

Alla Internets särintressen andas naturligtvis inte fullt så mycket Åsa-Nisse som just Ladonien. De som exempelvis är mer intresserade av USA-centrerad världspolitik kan i stället glädjas åt att Slate - ett ezine (elektroniska magasin) som bland annat skrivs av Michael Kinsley från CNN - förblir kostnadsfri, trots att den ursprungligen skulle belagts med avgift 1 november 1996.

Mittfåran
Mest välsignade måste dock de passionerade kändis-, film- och musikälskarna känna sig; för dem är Internet ett eldorado av biografier, skvaller och inspelningar varvade med spaltkilometerlånga tabeller med sifferuppgifter om antal tittare, inspelade kronor och annan oumbärlig listbitarkunskap.

Å andra sidan kan den sortens upplysningar vara löjeväckande triviala jämfört med övrig kunskapsmässig hårdvaluta som Internet erbjuder. Vad är t.ex. skvaller om Michael J. Fox' inkomst jämfört med de djuplodande insikter "The Klingon Language Institute" erbjuder? Man lär sig tala utomjordiska i form av det språk som krigarrasen Klingons (Star Trek) talar - en serie gutturala läten för den verkligt hängivne UFO-lingvisten. Rekommenderas för alla som redan behärskar esperanto och nu letar nya utmaningar.

De riktigt extrema
Vill man vaska fram en sanning om dagens utbud i Internet, måste det bli att det extrema, det vansinniga, aldrig får samma möjligheter i den vanliga världen - den värld som befinner sig på hitsidan om sladden. Nu har saker dock ändrats; nu har det förvirrade, det märkliga och egensinniga slutligen hittat ett hem i Internet.

I detta skenbara vansinne ligger tjusningen och skönheten; Internet är på en gång ett interaktivt multimedium och en klippbok - på samma gång en vamparnas nattklubb och möteslokalen för Öronbräkans vänner. Möjligheterna för alla och envar att redan nu hitta till sina alldeles egna sälla jaktmarker måste kallas fantastiska och i grund och botten vackra - även om det i slutändan visar sig handla om montypython-skämt.

Adresser
http://www.mrshowbiz.com/ (Allt om kändisarna - från skvaller och biografier till tittarsiffror och löner.)

http://www.slate.com/ (Slate - en amerikansk Moderna Tider på Internet.)

http://www.aim.se/ladonia/ (Bli invånare i Ladonien - köp dig adlig.)

http://www.kli.org/KLIhome.html (Lär dig tala Klingon - man vet aldrig när man träffar en...)

http://bau2.uibk.ac.at/sg/python/monty.html (Monty Pythons flygande cirkus.)

http://www.80s.com/ (Hemsidor dedicerade till 1980-talet.)

http://www.scarletfire.com/dps/ (Döda-kändisars hemsida; läs om när de dog och varför.)

http://mpfwww.jpl.nasa.gov/ (Mars Pathfinder - lär dig allt om NASAs senaste rymdsond.)

Är Internet någonting nytt för dig; är du kanske rent av en av dem som fått Internet av tomten?

Låt mig i så fall hälsa dig välkommen till landet bortom sladden - den nya kontinent som trotsar alla hittills kända geografiska gränser. Internet är någonting så makalöst som ett världsomspännande rike, en helt ny värld av kunskap och underhållning att njuta av från ovan.

Om du befinner dig i Nils Holgerssons skor, och tänker lifta in i Internets digitala myller av nytt och främmande på en musrygg, ska du få några välgångsord på vägen.

Internet själv
Det Internet vi känner idag har vuxit fram successivt sedan 1960-talet, då man först kopplade datorer i nätverk, och förändrats många gånger. Det innebär att dagens Internet i själva verket bara är ett paraplynamn för flera olika metoder att skicka information mellan datorer.

Det man oftast menar när man talar om Internet (och det vi koncentrerar oss på här) är det spröt i paraplyet som kallas world wide web, www. Här samsas text, fotografier, ljud och filmer, och det är också här den stora kommersiella expansionen sker - banker och fondkommissionärsfirmor öppnar internetkontor, affärer säljer saker, nyhetsbyråer erbjuder dygnet runt-nyheter.

Ännu är emellertid den kommersiella delen av www ganska begränsad. Internet är fortfarande, såsom ursprungstanken var, till stora delar gratis. Man kan hitta gallerier för värvningsaffischer från andra världskriget, hålla sig ajour med det senaste skvallret från Hollywood eller kasta sig över någon av www:s språkkurser - det som sätter gränserna är den alltid så gäckande fantasin.

Sökmotorerna
Webben, eller nätet för dem som så föredrar, är en ständigt växande kontinent som dagligen berikas med nya möjligheter och adresser. Det första man behöver, som nyanländ och vilsekommen netizen (nätinvånare) är en kompass med inbyggd ficklampa som hjälper till när det digitala mörkret kryper för nära inpå.

Den hjälp som erbjuds och finns tillgänglig kallas sökmotorer - reklamfinansierade index över stora delar av internets sidor. För oss användare är det kostnadsfritt.

Hos en del sökmotorer skriver man in nyckelord som beskriver det man letar efter och får sedan (i bästa fall) veta vilka hemsidor (platser på www) som motsvarar denna beskrivning. Andra har samlat webbens innehåll i ämneskategorier, så att man kan få en överblick över utbudet utan att ha något specifikt att leta efter.

I sammanhanget är det viktigt att veta att ingen sökmotor är fullständig. Innan man når fram kan man alltså behöva leta i flera olika register - det är regel snarare än undantag.

Liten varning
Bortsett från att man aldrig, inte under några förhållanden, ska skicka sitt kreditkortsnummer över internet - säkerheten är fortfarande för dålig, och har man otur kan någon illasinnad, digital stråtrövare roffa åt sig numret och handla med det själv - kan man ta det lugnt och klicka sig djupare och djupare in i djungeln bortom sladden.

För det mesta är nämligen www en vänlig plats med enkla regler, så länge man inte glömmer att Internet och i synnerhet world wide web fortfarande bäst beskrivs som ett nutida nybyggarland - ett 1990-talets vilda västern, där allt från stråtrövare och guldgrävare till domedagspredikanter och lyckorusiga visionärer frodas i laglös glädje.

Välkommen hit!

Adresser
http://www.student.nada.kth.se/~d92-pla/INTRO.html (En introduktion till world wide wen och hur man tar sig fram - mycket pedagogisk och bra! Stöds av Skolverket.)

http://www.yahoo.com (Yahoo är en kategoriindelad sökmotor för hela världen, där man antingen letar sig fram efter ämne eller med nyckelord. Här har man också tillgång till Reuters amerikanska nyhetsgren.)

http://www.lycos.se/ (Svenska Lycos är en sökmotor som täcker hela världen; man letar med nyckelord.)

http://uk.imdb.org/ (Internets egen filmdatabas där man till exempel kan läsa om vilka filmer skådespelarna kommer att spela in nästa år.)

http://www.sr.se/ekot/nyheter/ (Sveriges Radios ekoredaktion lägger ut sina sändningar på internet. Det kostnadsfria hjälpprogrammet RealAudio krävs - instuktioner finns hos SR.)

http://www.cnn.com/ (Nyhetsbyrån CNN:s nyhetsförmedling på www uppdateras dygnet runt.)

http://www.travlang.com/languages/ (Lär dig ett ett nytt språk på turistnivå.)

Godmorgon EU-invånare! Sträck på din yrvakna kropp och gör resten av oss Internet-européer sällskap när vi försöker skapa en egen närvaro och identitet på Internet. Låt oss kalla det en kamp för valfriheten på den här sidan om atlantkabeln, en europeisk Independence day.

Fram till nu har Internet nämligen främst varit en amerikansk angelägenhet. Utan undantag är det USA:s visionärer, USA:s mer eller mindre geniala virrhjärnor och USA:s företag som stått för framstegen. Det gäller Internets alla funktioner, Internets alla ledande program och Internets alla stora sökmotorer.

Den amerikanska dominansen är enorm för att inte säga total.

Det efterblivna Europa
Hittills tycks inställningen från europeiskt håll ha varit att Internet är ett globalt fenomen som saknar regional nytta.

Denna inställning syns tydligast när man studerar utbudet på Internets kanske viktigaste hjälpverktyg: sökmotorerna som ger oss användare en möjlighet att hitta rätt nål i den digitala höstacken, att hitta den väg som faktiskt bär till Rom. Listan på sökmotorer av hög kvalitet är numera lång: Lycos, Infoseek, C|Net, Altavista, Excite, Yahoo (för att bara ta ett fåtal) är alla amerikanska.

Amerikanska.

På den extremt lokala marknaden är det inte lika illa. Den lilla människans uppfinningsrikedom har gjort att lundensare kan beställa pizza per Internet och svenskar i allmänhet kan vältra sig i dagstidningar. När det gäller Europa är det emellertid värre.

I Europa har vi nämligen blivit hopplöst efter. Vi är hopplöst efterblivna, men nu har vår debila världsdel slutligen börjat den långa process som kallas självläkning. Slutligen har insikten att Internet inte enbart är en global angelägenhet sipprat hit. Den regionala prägeln och särarten håller äntligen på att få betydelse.

Försvar - för vem?
Varför vill då ingen försvara våra färger? Trots att miljoner, kanske miljarder, kronor står på spel har det varit svårt att få europeiska entreprenörer att skapa regionalt specialiserade sökmotorer som tar bättre hänsyn till lokala alfabet, värderar våra hemsidor bättre och bevakar dem mer heltäckande.

En förklaring är att Europa för närvarande saknar en stark datorindustri. Enda egentliga storföretaget, italienska Olivetti, existerar snart bara i historieböcker vilket lättare öppnar för amerikanska företag att använda jordklotet som spelplats efter behag.

En annan och kanske allvarligare teori är att Europa för tillfället tycks vara sakna intresse att faktiskt åstadkomma någonting gemensamt. Vi har ingen europeisk identitet - i stället tycks varje del av Europa ha lättare att identifiera sig med den amerikanska universalvärlden än att samarbeta över gränserna på kortdistans.

Sent ska emellertid syndarna vakna.

Vår oförmåga lever
I detta vårt regionala vakuum har nu flera aktörer bestämt sig för att försöka göra som de stora amerikanska föregångarna och entreprenörerna: satsa.

Till skillnad från de amerikanska förebilderna gör vi européer dock någonting ytterst svenskt och välbekant: vi skyndar långsamt. Där amerikanerna satsar liv och lem för att snabbt bli bäst i universum (och ofta lyckas, åtminstone volymmässigt), gör vi som Aisopos sköldpadda och tar ett steg i taget.

När de första regionala sökmotorerna nu ser dagens ljus på den europeiska marknaden är det sålunda i form av stympade och halvdana testversioner som kommer att ta lång tid att bygga upp.

Amerikanska hjältefilmer kan fortsätta att basunera ut sin världsfrälsaranda ännu några år - innan vi har några egna alternativ får vi glatt gapa, blunda och svälja förtreten av att inte klara av det själva.

Adresser
http://www.cnet.com/Content/Features/Dlife/Search/ (Läs om hur sökmotorer fungerar och i förlängningen varför vi behöver regionala diton.)

http://www.search.com (Ingång till många av de bästa amerikanska sökmotorerna.)

http://www.lycos.se (Svensk version av amerikanska Lycos, med miljonen svenska sidor indexerade.)

http://www.punkt.se (Ett svenskt försök.)

http://nwi.ub2.lu.se/ (Nordic Web Index, ett nordiskt försök.)

http://euroseek.freeside.net/(se)/index.shtml (Euroseek, ett européiskt försök, sponsrat av den amerikanska datajätten Sun.)

http://www.sunet.se/sweden/main-sv.html (Svenska universitetsvärldens länksidor.)

http://www.ranklink.com/rank (En amerikansk tjänst som visar de tio populäraste hemsidor som passar din sökprofil.)

Den svenskspråkiga delen av internet är placerad i drivhus. De senaste månaderna - kanske egentligen det senaste året - har den gödsel som Telia, Tele2 och de andra abonnemangsföretagen tillför i form av marknadsföring börjat göra nytta. Köerna ringlar långa framför porten till det eskapismens, skennyttans och månghövdade enfaldens rike som kallas internet.

Skenjämlikhet
Häpnadsväckande nog behandlas alla lika. Alla som kommit in, vill säga - resten ignoreras totalt, men bland dem som krånglat sig in finns en skenjämlikhet, en rättvisa som nästan kan se äkta ut. Antagligen beror det på anonymiteten. På att opersonligheten tagit ännu ett stort steg framåt i strävandet efter den optimala och slutgiltiga livsparadoxen: kontakt genom isolering, närhet genom frånvaro och mångfald genom enkelspårighet.

Är verkligen datorer, om än i ett världsomspännande nätverk, lösningen på våra, mänsklighetens, problem? Kan vi ens tro att slutet på vår sociala stegklättring, målet i vår strävan att uppnå mellanmänskligt nirvana, går genom något så opersonligt som datorer och inte längre genom social interaktion som vanligt, simpelt umgänge.

Eller kan det vara så illa att vi helt har missat poängen med internet, att vi bara är på väg att åstadkomma ett globalt nördvana, som serietecknaren Scott Adams låter sin ingenjör Dilbert drabbas av.

Nördvana för alla, ropar också reklamen. Gödslet som ska driva upp färdigruttnade tomater med tillhörande kalkoner ur den svenska folkmyllan.

Och det är lätt att sälja, för reklamen är mördande - kom och köp konserverad gröt.

Porr och rasism
Vad får man då för pengarna?

Ja, det finns väl mer än barnporr och nazistpropaganda, får man hoppas. I och för sig är väl porr och rasism just vad internet handlar om. Olagliga och perversa saker som borde förbjudas för vanligt folk.

Förbjudas och censureras.

Censur!

Vad händer om sådant material kommer i fel personers ägo? En nakenbild kan göra stor skada; tänk om brösten faller i fel händer!

Censur är svaret för den civiliserade världen, tveken icke om detta ärade med- och motborgare.

Vad som behövs är en statlig myndighet som noggrant och sakligt granskar alla nazist- och porrsidor så att vi hedervärda svenskar kan sluta oroa oss för denna vanvettiga nymodighet som borde gå under namnet interrornet och ingenting annat.

Ned med allt!

En stilla kommentar
Låt mig kovända. Raderna ovan uttrycker som ni förstår inte helt undertecknads åsikt - de tjänar bara som exempel på en debatt som blir allt mer besinningslös. Censurivrare anser att världsordningen som vi nu känner den är hotad av internet.

Flera länder har hållit med. I Singapore försöker staten till exempel begränsa medborgarnas tillgång till vissa - av staten - förbjudna hemsidor. Varje gång någon försöker besöka en hemsida kontrolleras adressen mot en förbjuds- och censurlista via statliga kontrolldatorer. Vill man till en förbjuden hemsida kommer man inte fram. Rimligtvis betyder detta att Singapore har en statlig myndighet som ägnar sig åt något så absurt som att kartlägga sex och annat Singaporefientligt material på internet.

Detta kan aldrig hända i Sverige, säger ni kanske.

Kanske inte i den utsträckningen, men flera ledande svenska leverantörer har redan valt att helt stryka vissa av Usenets diskussionsgrupper (de så kallade nyhetsgrupperna). Deras abonnenter får alltså enbart tillgång till ett urval av internet. Ett urval som företaget har gjort. I Sverige. Idag.

Så håll hårt på er rätt att ha en åsikt och kräv det självklara: rätten att själv välja vad ni förolämpas och tar illa upp av. Att andra gör det valet är en ren förolämpning mot en av vår demokratis viktigaste principer.

Adresser
http://www.jmk.su.se/dig/ (Svenska grävande journalisters hemsida.)

http://www.dd.chalmers.se/~niky/telia/telia.html (En debatt om risken med Telias fortsatta monopolställning.)

http://info.isoc.org/guest/zakon/Internet/History/HIT.html (En kortfattad och överskådlig översikt över Internets utveckling och ursprung.)

http://www.openstore.com/posters/ (Amerikanska propagandaplanscher från andra världskriget.)

http://www.mojones.com/ (Samhällskritiskt magasin för undersökande journalistik i USA.)

http://www.utne.com/(Ett undergroundkultirens magasin.)

http://www.adultlinks.com/ (Som Yahoo men för internets avkläddare avdelningar.)

Storlek har betydelse, det spelar ingen roll vad våra svenska kvällstidningsterapeuter säger. Den som försöker navigera i den växande röra som kallas internet vet hur svårt det är att hitta intressant och relevant information. Bruset från gammalt material, för att inte tala om allt lågkvalitativt skräp, döljer en stor del av det mer nyttiga och användbara utbudet.

Internet av idag har helt enkelt vuxit sig så stort och oregerligt att varje försök att skaffa sig en överblick är dömt att misslyckas - ingen kan undersöka alla möjligheter och tillgångar på egen hand. I någon mån tvingas man därför lita till de sökmotorer och automatiska fyndhörnor som internet faktiskt håller sig med.

Gratisologi
Att fyndhörnorna fortfarande existerar är dessvärre inte självklart. En gång i tiden var det kostnadsfria internet en självklarhet. Visst kostade datorer, modem och program pengar då också, men internet självt var en oas för älskarna av det prislappslösa samhället.

Idag - trots att allt större del av internet förses med abonnemangsavgift och krav på inträdesbiljett - finns glädjande nog en del riktigt nyttiga gratistjänster kvar.

En värdefull hjälpreda går under namnet PageWatch. Den som vill slippa återvända till en särskild hemsida gång efter annan, bara för att upptäcka att ingenting har förändrats sedan sist, har här grunden till ett långt och lyckligt förhållande.

Fria sidkontrollanter
PageWatch gör arbetet åt en - dvs kontrollerar när hemsidorna uppdateras och skickar sedan epost till den intresserade att sidan har ändrats inom de senaste tjugofyra timmarna. Med hjälp av denna gratistjänst kan man alltså bevaka de hemsidor man är intresserad av på ett effektivt och billigt sätt - först när någonting nytt dyker upp behöver man söka sig till hemsidan på nytt.

En annan gratistjänst hjälper den snabbt växande skara personer som känner en brinnande lust att publicera sina innersta tankar, sina trädgårdstips eller sin lottorad på internet - kort sagt alla dem som bygger egna hemsidor. Alla dessa nya debattdeltagare och internetpublicister är med stor sannolikhet intresserade av att räkna hur många netizens som förirrar sig till (möjligen aktivt söker sig till) hemsidan - den sortens statistiska egotripp är egentligen det enda som förenar agnar och vete, amatörer och proffs, i dagens internetpublicistik.

Det enklaste (och i och för sig också minst pålitliga) sättet att skaffa en besöksräknare till sin sida är att ta hjälp av företaget WebCounter. Kostnadsfritt försöker de, med varierande resultat, förse hela internet med besöksstatistik.

Personliga nyheter
Den kanske största tenden i denna våg av gratistjänster står de stora sökmotorerna för. Hos både Yahoo och Infoseek kan man specificera ett antal intresseområden. När man sedan återvänder till denna sida minns sökmotorerna vad man är intresserad av och presenterar bara den valda informationen.

För den som alltid velat sätta ihop sin egen tidning, kanske skippa sporten och serierna och hoppa direkt till börssidorna, kan detta vara början på ett långt och lyckligt förhållande i det informationseldorado som fortfarande är så nytt att vi har ett namn för det: internet.

Adresser
http://www.micromat.com/mmcs/pagewatch/formpw.html (PageWatch kontrollerar dina favoritsidor och skickar email när de ändras.)

http://counter.digits.com (Behöver du en räknare till dina egna hemsidor? Webcounter räknar dina besökare.)

http://my.yahoo.com/ (Skapa en personlig nyhetssida via sökmotorn Yahoo - välj själv vad du vill se.)

http://www.search.com/Personalize/Categories/ (Sökmotorn C|Nets version av möjligheten att skapa en personlig sida med nytt och intressant.)

http://personal.infoseek.com (Sökföretaget Infoseek erbjuder också en anpassningsbar sida...)

http://myhome.apple.com/ (...vilket också datorföretaget Apple gör.)

http://www.shareware.com/SW/Selections/Index/ (Slutligen några programförslag för hugade programnerladdare. Sökföretaget och programbanken C|Net har satt ihop paket med shareware-program som täcker en användares flesta olika behov.)

Texten till framtidens melodi är ordet interaktiv. Som alla banbrytande begrepp kommer det säkerligen att förlora sitt värde i takt med att dess innebörd blir självklar, men just nu har det sina femton minuter i rampljuset; vi har med andra ord fortfarande behov av ett ord för den nya tidens utsträckta handens underhållning och kommunikation.

Lugn, jag blir tydligare alldeles strax.

Interaktiva telefoner
Telefoner har alltid varit interaktiva i ordets nuvarande betydelse. Vi lyfter luren, slår ett nummer och deltar sedan i ett samtal med en annan person. Till och med när vi för en mer eller oftast mindre meningsfull monolog med (mot?) en telefonsvarare är vi inblandade i någonting som kan kallas interaktivt - vi deltar aktivt.

Motpolen är radio och TV som aldrig har varit interaktiva. Till sin form och struktur är dessa medier byggda för att vi passivt ska ta emot ett envägsbudskap. Några krystade undantag finns, men mest i form av spelprogram som BingoLotto och Ring så spelar vi, där interaktiviteten sträcker sig till att vi lyfter telefonluren och ringer.

Bortom kafferumsengagemanget
Under många år har målet med teknikutvecklingen varit att försöka engagera och aktivera publiken bortom kafferumsdiskussionerna om vad som händer vem i Tre Kronor. De stora media- och teknikföragen har velat krypa världens befolkning in under skinnet, få dem att inte bara bry sig om tvåloperors personer, utan också delta själva - som författare till tvåloperor eller utfrågare i intervjuer. För detta krävs ett sätt att kommunicera genom TVn: den måste bli interaktiv.

Idag håller TV och radio på att försvinna, i alla fall som envägskommunikatorer. Det vi får i stället är en sorts bildskärmar med inbyggda smådatorer som tillåter att vi meddelar oss med någon på andra sidan apparaten - till exempel en person i en intervjusoffa.

Dessa vardagsrumsapparater är emellertid ännu inte på plats i vardagsrummen. Under tiden får vi hålla tillgodo med det TV-surrogat som internet alltmer är på väg att bli - ett interaktivt TV-substitut.

Välj själv!
Dagens internet , som har alltmer av en egen profil, är en högst levande värld.

Det är dessutom en värld som alltmer närmar sig den bild av av interaktiv underhållning mediaföretagen hade för tio år sedan. Exempelvis kan vi idag själva bestämma när vi vill höra de svenska ekonyheterna - de ligger ute på nätet bara minuter efter att de sänts ut i etern. Den som är intresserad får en aktuell nyhetsrapport uppläst för sig. Det nya är inte att vi kan komma åt nyheterna efter att de sänts ut - det kunde vi via telefonen tidigare också. Det nya är att radion plötsligt är en del av internet, den är interaktiv, om än fortfarande i mycket begränsad skala.

Längre komna är de kändisintervjuer som nu genomförs direkt på internet. Alla som sitter i publiken har en möjlighet att bidra med egna frågor, att i praktiken fråga ut sina idoler, hatobjekt eller politiska företrädare.

Den interaktiva åldern har kommit - alla är sina egna nöjesprofeter och journalister.

Att sedan en hel del intervjufrågor är fåniga och många svar ännu sämre kanske man inte ska lasta tekniken för - snarare inser säkert de flesta att journalismen inte är så enkel att bemästra, trots allt.

Adresser
http://www.sr.se/ekot/nyheter/ (Ekots nyheter, färdiga att ladda ner bara minuter efter varje sändning. Ett arkiv sparar ett större antal sändningar.)

http://www12.torget.se/webchat/(Torget med svenskt snack och skriv - alla har möjlighet att vara med och intervjua offren för uppmärksamheten.)

http://www.yahoo.com/picks/events/ (Dagens livehändelser på nätet - startpunkten för den som är intresserad av internationella - oftast amerikanska - direktupplevelser via internet.)

http://www.yahoo.com/News/Events/Netcasts/Today_s_Events/ (Sökdatabasen Yahoos andra register över dagens händelser.)

http://events.yahoo.com/ (Yahoos tredje lista över dagliga näthändelser.)

http://metaverse.com/vibe/upclose/#playlist (Lista på konserter att lyssna igenom i efterhand - över internet. Från Ozzy Osbourne till Oasis och Sting.)

http://www.chess96.com/ (32a schackolympiadens hemsidor med matchers utveckling drag för drag - bara ett exempel på många nya möjligheter.)

Internet av idag är en sprudlande upplevelse. Den som ser internet för första gången upplever inte längre platsen som ett hem för text vars främsta umgänge är stillbilder och enstaka teckningar. Tvärtom är internet av idag fullt av animationer, filmer och ljud. Som en skapad jättelik variant av Frankensteins monster håller Internet slutligen på att vakna till ett alldeles eget liv.

Tack vare nya möjligheter för filmer, animationer och ljud håller detta nya rike på att bli den inbjudande, interaktiva förlängning av vanligt TV-tittande som så länge har förutspåtts och fårebådats. Det är emellertid precis som vanligt med ny teknik: man måste ha rätt saker för att kunna ta del av den.

Nätet lever
För att kunna ta del av alla nya intryck behöver man som tur är inte skaffa nya datorer - de flesta som har internet kan ta del av de nya möjligheterna ändå. Främst handlar det nämligen om att använda rätt programvara.

De invånare i landet bortom sladden som använder Netscape Navigator eller Internet Explorer har redan välkomnat en stor del av Frankenstein in i sitt hem. Båda dessa program har nämligen grunden klar - det enda som återstår är att skaffa de sista, vitala kroppsdelarna, placera dem på rätt ställe och sedan slå på strömbrytaren. Vips har monstret fått liv: nätet lever.

De livgivande delarna
Grunden är redan lagd, skelettet redan sammanfogat; både Netscape och Explorer klarar basen - texten och en del bilder.

När det gäller filmerna och de bättre ljuden måste båda programmen emellertid få hjälp. Detta sker i form av små programsnuttar, så kallade plug-ins, som ger Netscape och Explorer nya funktioner. Dessa nya funktioner gör det exempelvis möjligt att överföra och spela upp ljud och bild i realtid (det spelas med andra ord upp samtidigt som det sänds till datorn).

Detta utnyttjas bland annat av en del radiostationer som lägger ut sina nyhetssändningar på internet. På det viset kan alla lyssna när det passar dem själva.

Spelfilm
Ljud har man emellertid kunna lyssna på över internet ganska länge nu. Det senaste inslaget i floran av möjligheter handlar om rörliga bilder i form av filmklipp. Tack vare en ny plug-in (Quicktime) kan man se filmer samtidigt som de överförs, i stället för att tvingas vänta tills allt är nerladdat, vilket sparar både tid och tålamod.

De flesta av dessa plug-ins är freeware (gratis) eller shareware (man har rätt att prova programmet ett tag innan man betalar; ofta är det upp till en själv och ens samvete att betala) - med andra ord är det fritt fram att botanisera bland dessa vyvidgande byggstenar.

Sporrar och legobitar
I förlängningen är det troligen dessa små legobitar av fantasi som kommer att hålla internet vitalt. Tack vare dem förblir internet en plats för användarna - en sporrande möjlighet och inte enbart ett statiskt faktum att anpassa sig till.

Tack vare legobitarna kan alla bygga Frankenstein som han eller hon vill - ingen monster behöver vara det andra likt. Vill man inte ha alla delar slipper man; det är bara att klippa bort eller bygga ut.

Friheten finns i mångfalden och valmöjligheterna. Det är sannerligen som Povel Ramel sade: det är de små, små detaljerna som gör det.

Adresser
http://home.netscape.com/comprod/mirror/navcomponents_download.html (Netscapes stora lager med plug-ins för alla möjliga plattformar - nödvändig utgångspunkt för intresserade! Här finns allt från nytta till nöje.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Internet/ World_Wide_Web/Browsers/Plug_Ins/ (Ännu en lista med ett flertal olika plug-ins att prova.)

http://www.realaudio.com/ (Den kanske mest använda av alla ljudöverföringspluggar.)

http://www.macromedia.com/shockwave/ (Multimediajätten Macromedias plug-in som gör det möjligt för alla att se och utnyttja Director-filer över nätet.)

http://quicktime.apple.com/ (Plugg som gör det möjligt för dig att se film och höra dess ljud medan den laddas ner!)

http://www.MediaCity.com/~erweb/ (Bra exempel på filmer/ljudfiler som visas medan du väntar.)

Lyckliga är vi som får uppleva dessa de bästa av tider. För alla som tycker om omvälvda världsbilder har det senaste året mer än väl täckt behoven - i alla fall om internet ingår i världsbilden. Det är nämligen nu det händer: världen föds på nytt och definieras dagligen om.

En ny revolt
För andra gången på femton år står vi mitt i en revolution, mitt i en strid ström händelser som griper in i våra liv och gör varje dag spännande och oviss att vakna upp till.

Förra gången var när datorer började bli allt vanligare i början av 1980-talet. Dårtidens datorer - Spectrum, Vic 20 eller ABC 80 - började bli allt vanligare och hade hisnande minneskapacitet på runt tio-femton kilobytes.

Idag är dessa innovationer bara intressanta för teknikvärldens arkeologer. Då var de emellertid viktiga eftersom de gav en hel generation unga datorister möjlighet att lära sig hur datorer ser ut och fungerar under skalet, kanske främst tack vare det enkla och lättillgängliga programspråket Basic. Att sitta hemma och konstruera fenomenala program (som oftast bara gjorde att datorn pep eller skrev någon ekivok glosa på TV-skärmen hundra gånger) blev en livsstil.

Bollen är rund...
Allt eftersom programmen sedan blev större och mer komplicerade försvann möjligheten att sitta hemma och bidra. Det blev en sak för specialister; hemmafixandet som kulturell strömning dog ut.

Det vi ser idag är något så otroligt som en kopia av händelserna för femton år sedan. Tack vare internet har en helt ny generation fått möjlighet att stifta bekantskap med datorer på ett intimt sätt som inte har varit möjligt under kanske tio år. På nytt har nu alla en chans att ta en titt under huven och få vara med och peta i och skapa programmen.

Det handlar om att skriva för internet. Det programspråk som idag används kallas HTML - hyper text markup language - och är i stora stycken enklare att lära sig än Basic.

För en gångs skull har vi splittrade och uppmärksamhetskrävda människor möjlighet att få en överblick över den tid vi lever i och vart utvecklingen faktiskt är på väg. Alla som vill har dessutom möjlighet att själv försöka styra utvecklingens vinglande farkost; den folkliga hemsidan - allemanssidan - kan idag sägas ha börjat existera.

Fantasin flödar
I de flesta av dagens internetabonnemang ingår utrymme på någon server (värddator) - på det viset kan alla intresserade skaffa sig en egen hemsida. Exempelvis har alla som abonnerar genom Tele2 tillgång till tre megabytes utrymme för den fria fantasin. Kontakta din internetleverantör om du är osäker på dina villkor.

Denna växande frihet har lett till att internet idag ser radikalt annorlunda ut än för något år sedan. Efter att ha varit en plats som främst bestod av text och enkla bilder, är internet idag en rik värld där filmer och animationer varvas med högkvalitativt ljud, och för kanske första gången på allvar kan internet kallas en multimedial upplevelse.

Spädbarnslik värld
Egentligen är det bara att sätta igång. På ett par timmar kan du ha en egen hemsida med illustrationer, animationer och ljud, allt för att delta i utvecklandet av den nya världen, allt för att vara med och definiera vart dagens samhälle bör vara på väg.

Säg din politiska mening, förklara någon din kärlek eller publicera fräckisar - det är du som bestämmer!

Adresser
http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Software/Data_Formats/ HTML/Guides_and_Tutorials/ (En massa olika hemsidor som berättar om grunderna i HTML-programmering.)

http://www.unplug.com/great/ (En sammanställning av det förstaste första till det sistaste sista man måste göra för att fixa en egen hemsida - inklusive tips på vilka program man kan använda.)

http://www.cnet.com/ (Adressen till Computernet som bland annat har ett stort arkiv program att ladda ner, till exempel för HTML-editering.)

http://www.isisnet.com/mlindsay/kitrex3.html (Allt-i-ett sida för PC-användare. Exempel på program och möjligheter - ladda hem direkt från sidan.)

http://www.astro.nwu.edu/lentz/mac/net/mac-web.html (En motsvarande sammanställning över program och möjligheter för Mac-användare.)

Trenden har aldrig vart starkare, tecknen aldrig tydligare: vi människor har ett näst intill perverst stort intresse av hur andra personer lever sina liv.

Detta syns inte minst om man studerar några av de senaste årens nya TV-program. I "Förlåt mig" bad personer om ursäkt via TV, i "The Real World" följer TV-kameror några ungdomar dygnet runt i tre månader och nu senast har landets skådespelare mött utmaningen att parodiera händelser ur riktiga familjers tillvaro.

Verkligheten förvandlas till tvålopera eller situationskomedi. Jag varken dömer eller berömmer - bara konstaterar: intresset för andra är stort. Vi tittar in genom de nyckelhål vi erbjuds.

Det som ledde fram till dessa korta men ibland övertydligt avslöjande TV-program är förmodligen åttiotalets tvåloperor. Dallas, Dynasty och Falcon Crest var evighetsserier som försökte efterlikna vanligt liv genom att varken ha början eller slut, bara mer eller mindra glamorösa transportsträckor däremellan.

Här och nu
Det är här Internet befinner sig idag - i tvåloperornas skimrande värld. Här kan intresserade ta sig en titt in i nyckelhålen och uppleva mer eller mindre verkliga händelser från mer eller mindre uppdiktade personer, uppdaterade mer eller mindre ofta.

Ett exemplet på en tvålopera som sänds via internet står svenska posten för. På sin bas Torget förbereder man just nu en serie, där alla åskådare, alltså datoranvändarna själva, är med och påverkar handlingen.

Den zappande generationen
Likheterna mellan Internet och vår vardag slutar emellertid inte med tvåloperorna. Tvärtom speglar internet också utomordentligt väl vår vardagliga rastlöshet, som exempelvis tar sig uttryck i att vi byter TV- och radiokanal så ofta att företeelsen har fått ett eget ord: att zappa.

Sett i ljuset av zappandet är internet bara en naturlig förlängning: det perfekta mediet för en rastlös generation. Att byta kanal på TV eller radio är ingenting mot internet. På TV och radio har vi trots allt bara något eller några tiotal kanaler att välja på. Internet, däremot, erbjuder alla att bli sina egna TV- och radioproducenter - att till och med sända sina egna rörliga bilder över nätet - tills kanalerna uppgår till miljoner och zappandet blir en regel, ett medel och inte som idag bara en ovana.

Mångfald och frihet?
Kanske är det mänskligt att gå vidare, att söka sig till nya jaktmarker. I så fall är internet det yttersta målet för denna vår drift att inte binda oss, att ständigt sträva vidare. Individens krav gör internet till Mediet för Dagen, målet för miljarder års liv och utveckling.

Samtidigt innebär denna utveckling att livet i sig befinner sig långt från vår mentala drift - apstadiet har lämnat kvar kroppsliga behov medan våra psyken strävar mot en total mental valfrihet som är omöjlig så länge man måste ta hänsyn till annat, samexisterande liv. Fullständig valfrihet får den som endast intresserar sig för sig själv.

Trots sina förtjänster är internet inte svaret på alla böner om fullt fri information och massdemokrati - i stället blir det ibland det yttersta utslaget av vår fåfängliga önskan att låta världen rotera runt oss själva.

Som instrument och massmedium tillhör internet nu- och framtiden. Som mål, mening och ideologi gör det delvis gemensam sak med halvsekelgamla tider vi inte vill ha tillbaka.

Adresser
http://www.mckinley.com/ (Den kanske bästa och mest kända rankaren av internets hemsidor - "Magellan" - med ett sökbart register av nätets bästa adresser.)

http://www.pointcom.com/ (En annan mycket känd rankinglista - "Top 5%" - över toppskiktet av internets adresser.)

http://cool.infi.net/ (Cool site of the day väljer dagligen en ny, bästa hemsida. Man kan också nå alla gamla utnämnda hemsidor genom åren.)

http://www.owlnet.rice.edu/~indigo/gsotd/ (Geek site of the day, ungefär dagens tönt/fantast-plats med dagliga töntsidor om allt från ost till datorer.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Internet/World_Wide_Web/ Web_Based_Entertainment/Episodic_Web_Series/ (En lång lista tvåloperor för internet, många av dem interaktiva.)

http://www.torget.se/home/ (Postens hemsida med en kommande interaktiv tvålopera.)

Det brukar sägas att ingen är alltigenom usel, men gudarna ska veta att den senaste sommaren kommer kusligt nära.

Bara en vänlig själ med överseende nog för ett kompani har kunnat glädjas åt sommaren 1996: årstiden som aldrig började och sedan plötsligt var slut. Det verkar nästan som om Sverige har drabbats av någon ny EU-lag som förbjuder ombytligt väder. Våra årstider är numera två till antalet, båda kladdiga och kalla, en av dem är vit och den andra grå. Likheterna är förbluffande.

Samtidigt ska man ära den som äras bör – tack vare sommaren har jag nämligen hittat mitt kall: jag är självplågare. På något sätt har den märkliga sommaren krupit mig under skinnet – jag tycks inte kunna få nog.

I alla fall känns det så just nu, tre timmar in på den första arbetsdagen efter semestern. Den sommar jag har kvar är den som lyser på tegelväggen utanför fönstret. Alltid är det fel på något.

Jäpp, alltid är det fel på något – i synnerhet de första timmarna efter semestern, då man måste lura sig att jobbet faktiskt är viktigt. Viktigt. Det är faktiskt viktigt. Skitviktigt.

Nix, det funkar inte. Jag tror inte på mig. Fem veckors jobb och fyrtiosju veckors semester låter plötsligt rimligt. Bara tänk så många som skulle kunna få jobb!

Filmstjärnors missnöjen
Jag undrar om missnöjet lever djävul på samma sätt med TV- och filmstjärnor.

Tänk på Patrick Stewart i fortsättningen på science fiction-serien Star Trek. Tänk er att han just har haft semester, en bra en som han inte vill ska ta slut, och tvingas återgå till ekorrhjulet som alla vi andra.

Tänk er att han också mår illa första morgonen på jobbet:

– Fan, nu ska man i de där rymdkalsongerna igen.

Och så tar han på sig sparkdräkten som får honom att se ut som en flintskallig Fantomen, sticker laserpistolen i hölstret och knallar upp på bryggan, skeppets kommandocentral, och gör sig redo att rädda världen undan undergång trettio gånger till den kommande säsongen.

Ja, om det nu vore så väl, förstås. I verkligheten står han på en scen, framför ett antal kameror. Och bryggan på rymdskeppet Enterprise är bara en samling blinkande lampor utan annan funktion än att just blinka.

Enterprise, ja. Det finns naturligtvis inte mer än som modell. Fem centimeter lång. Stewart räddar inte världen på riktigt ens en enda gång. I stället ägnar han tid åt att sminkas, åt att upprepa samma klyftiga replik tio gånger tills den låter sannolik och verklighetstrogen, vilket är en utmaning värdig konungar:

– Ge upp nu, K’mpec, annars tar det svarta hålet dig. Okej, Riker, grilla honom! och så skjuter de med sina leksakspistoler, där laserstrålen måste målas dit i efterhand.

Försonad med mitt öde
När jag sitter på jobbet – och samtidigt avundas tegelväggen utanför som får umgås med den svenskt skojfriska versionen av sommar – räddar jag inte världen, inte på långa vägar när. Jag springer runt i mitt högst egna lilla ekorrhjul och avundas alla andra eftersom gräset alltid är skönare för den som har fler semesterdagar att ta ut.

Samtidigt måste jag le, för jag har det inte värst. Jag slipper ta på mig kroppsstrumpa och övertyga mig själv om att det jag gör alls har någon betydelse. Hur Patrick Steward motiverar sig att gå till jobbet förstår jag inte – i längden kan det inte räcka att tjäna miljarders miljarder kronor. Till.

Inte när man måste börja dagen med att ta på sig röda kalasbyxor för rymdbruk.

Taggmoln: semester

Svenska språket får allt mindre betydelse. Detta syns i synnerhet när man tittar på internet och de svenska insatser som görs att nå verklig kommersiell framgång. Vi närmar oss ett läge där svenskan i princip enbart används för extremt lokala nyheter, till exempel för att berätta om brandkårens utryckningar och insatser. En del svenska tidningar försvarar fortfarande de svenska färgerna, men i allt övrigt blir vårt lilla språkområde marginaliserat - mer för varje dag.

Stor slukar liten
Det fungerar likadant överallt, inom alla discipliner och ämnesområden: stor slukar liten, det vet alla som någon gång försökt dryga ut saften med mer vatten. Mycket vatten och lite saft fungerar bra i början, men ju mer vatten man häller på desto mer vattenlikt smakar allt.

Det finns ett namn för detta i tidningskretsar: det gäller att hamna i den positiva delen av upplagespiralen. Har tidningen en dominerande roll på sin marknad får den allt fler annonsörer. Har den å andra sidan under en viss marknadsandel förlorar den ständigt i annonsintäckter och går så småningom under.

På samma sätt är det med engelskan som dominerande internetspråk. Vi i Sverige är redan under stort engelskspråkigt inflytande, och i och med internet blir anglifieringen större än någonsin. Visst borde det gå för ett litet språkområde att behålla sin särart, men då krävs förmodligen mer och starkare motstånd än vi svenskar förmår uppbåda; vi är helt enkelt inte intresserade nog av vårt språk, till skillnad från envisa kulturvikingar som islänningar.

Inget språk, inga kunder
Problemet varje ny internetskapare ställs inför är att dra nytta av att internet faktiskt är ett globalt nätverk. Enda möjligheten att göra detta är att inte låta språket hämma och skrämma bort kunder.

Tar man nya tidningar och magasin som exempel inser man att dessa måste vända sig till en världsmarknad för att få annonserer och eventuella abbonemangsinkomster att räcka till. En svensk tidning kan inte konkurrera på lika villkor med en amerikansk, förutsatt att innehållet är tillräckligt platsobundet, vilket ger oss fara nummer två: vi går mot vad Sten Broman irriterat kallade en nivelleringskultur - en utslätat allt-i-ett kultur som är likadan överallt på klotet. Bara då kan en tidninge vara intressant överallt: genom att skriva om ingenting på ett enda språk.

Sista fästet
Naturligtvis kommer småpublikationer med lokala nyheter att finnas under överskådlig tid, men i förlängningen är svenskan ett språk på tillbakagång, under utdöende - åtminstome på internet, där alla världens hörn ska kommunicera med varandra. Denna möjlighet att kommunicera kräver eftergifter. Vårt offer är språket.

På samma sätt ser vi hur japaner och afrikaner gör sig av med sina modersmål för att kunna begripas. Då syns också tydligt att förutsättningarna för ett nytt enhetsspråk fortfarande skiljer sig åt högst avsevärt.

Det syns också att vi svenskar ligger bra till i denna nya och mycket sorgliga idrottsgren: att snabbast anamma ett nytt språk.

Adresser
http://www.webcom.com/eha/kchock.html (Någon sorts parodi på denna språkutjämning - en tvåspråkig tidning på svenska och engelska.)

http://www.everyday.se/moderna/innehall.html (Moderna Tider, den svenska tidskrift som kanske hårdast profilerar sig som svensk och satsar på att bevara svenskan.)

http://www.svd.se/svd/SvD_home.html (Ännu en tidning som är känd för sin språkliga konservatism.)

http://www.j-pop.com/ (Ett japanskt musikmagasin på engelska.)

http://www.flashback.se/ (Ett svenskt magasin på både engelska och (ännu) svenska.)

http://www.svet-el.si/se/HomeUK.htm (Slovenskt magasin på engelska.)

http://www.france.diplomatie.fr/index.gb.html (Det går till och med att hitta franska hemsidor på engelska - men det är svårt.)

http://www.virgin.fr/virgin/html/us/Welcome3.html (Tvåspråkig hemsida till Virgins franska Megastore.

http://www.centrum.is/icerev/ (Till och med Islands magasin är på engelska.)

Så kom den då, Slate. Det är den senaste i raden av magasin som publiceras på world wide web, men med två mycket viktiga undantag: dels finns enorma mängder pengar bakom tidningen - pengar från Microsoft - och dels är den ansvarige utgivaren så känd att till och med svenskar vet vem det är. Liberalen Michael Kinsley plockades från CNN:s program Crossfire, där han käbblade politik mot förre presidentkadidaten, ärkereaktionären Pat Buchanan.

Efter månader av högprofilerad, kaxig marknadsföring, där Kinsley har sågat alla andra nätpublikationer vid fotknölarna, såg så nummer ett av detta magasin dagens ljus 24/6 1996. Än så länge är det gratis, men från november hoppas Kinsley och Microsoft att Slate ska kunna bli en självbärande betaltidning.

Receptet för denna framgång är text, text, text och en gnutta ljud och bilder. Varje vecka försöker man till exempel presentera en dikt, uppläst av poeten själv. Först ut var ingen mindre än nobelpristagaren Seamus Heany själv, som bjöd på en nyskriven sak.Slate, om än underhållande, är med andra ord ingen ödmjuk, lågprofilerad bekantskap.

Datorgrafik och essäer
Innehållsmässigt satsar man på ungefär samma nisch som den svenska månadstidningen Moderna Tider. Essäer och politiska reportage blandas med korta nyheter från andra tidningar. Man har en sektion med datorgrafisk konst och en TV-krönikör som försöker spåra trender i tiden - första numrets trend var att TV-serier inte alls längre är som de var på Dallas' tid.

Samtidigt nöjer sig Slate inte med att bara presentera nyheter och tankar för läsekretsen. Man vill bli ett debattforum för alla engagerade, och arbetar därför med ett separat diskussionstorg i anslutning till tidningen.

Som återkommande, regelbunden publikation är Slate en något förvirrande bekantskap. Trots att den säger sig vara en veckotidning kommer nya artiklar och reportage ut lite då och då under veckan. Samtidigt trycks en "best-of" version en gång i månaden, medan andra delar dyker upp återpublicerade i Time Magazine. Att tala om vissa nummer ev Slate går alltså inte. Som lojal och intresserad netizen (den engelska termen för internets invånare, jämför citizen) får man helt enkelt besöka tidningen en gång om dagen och snubbla över eventuella nyheter. Och det är naturligtvis denna dagliga kontakt, detta beroende, Slate försöker skapa inför betalversionen i höst.

Nyp saltet
Slate är naturligtvis inte först, störst och vackrast; de är bara oerhört bra på att sälja sig.

Andra magasin har levt och överlevt på nätet ett bra tag nu, och deras sorg idag är att tvingas leva i skuggan av nykomlingen med massor av pengar och namnkunniga medarbetare. Slate blir inte nödvändigtvis en bättre tidning än något av doldismagasinen - tidningarna som tvingas leva i skymundan och samtidigt måste brottas med de problem som kantar vägen för de engagerade men oetablerade och kontaktlösa.

Vad som gör Slate intressant är just att den satsar enormt från början. Den har resurser att på sikt kunna konkurrera ut tryckta kollegor i samma nisch. Den har alla kontakter som krävs för att överleva.

Därför - oavsett vad man tycker om den oheliga(?) alliansen mellan Michael Kinsley och Bill Gates - kräver Slate uppmärksamhet från dem som är intresserade av sin nutid: den är redan med och påverkar hur samhället ser ut.

Några adresser:
http://www.slate.com (Adressen till Slate, denna nya, uppmärksammade nätpublikation.)

http://www.hotwired.com/frontdoor/ (HotWired, en av de etablerade nättidningar som försöker möta Slate.)

http://pathfinder.com (Nå Time-Warners publikationer som Time Magazine, People, Entertainment etc.)

http://www.yahoo.com/Entertainment/Magazines/ En enorm mängd magazin, sorterade efter ämne - för den som vill botanisera själv.)

http://popularmechanics.com/ (Letar du efter en bilguide? Eller ett klipp från nya biofilmer? Popular Mechanics är din plats!)

http://www.tcp.com/~prime8/Orbit/ (Märklig bekantskap som täcker internet ganska vackert.)

http://www.gold.net/flames/pl.html (Ett försök att bedriva en nättidning, Flames, med blick på den europeiska politiska världen.)

http://www.riotiym.com/index2.html (Ett magasin som försöker väcka uppmärksamhet med sin attityd - känns det igen?)

Kommer ni ihåg hur livet såg ut innan internet kom in i bilden? Minns ni hur Sverige fungerade innan någon av oss ens hade hört ordet internet? Skrämmande nog rör det sig inte om mer än kanske två-tre år.

På den korta tiden har internet inte bara blivit ett vardagligt och naturligt begrepp. Det har också blivit en viktig faktor som påverkar och förändrar det liv och samhälle vi lever i. Oavsett vad vi tycker om saken är internet idag en realitet som snabbt förändrar våra möjligheter och - i och med det - också våra skyldigheter.

Distansdemokrati
Ett huvudargument mot den svenska demokratimodellen har varit att vi väljare befinner oss långt ifrån våra folkvalda, åtminstone jämfört med länder som Storbritannien eller USA där valförfarandet gör att mer eller mindre alla känner till "sin" riksdagsman. Svenska riksdagsledamöter kan däremot representera sin hemtrakt i bra många år utan att egentligen vara synlig för väljarna i hembygden.

Distansen kan möjligen bero på vårt demokratiska system, men säkert spelar också vår hederligt svenska brist på engagemang sin roll i farsen om det folkliga medbestämmandet; hur många av vet egentligen hur vi ska eller kan kontakta våra riksdagsrepresentanter?

Denna till synes etniskt bundna flathet är inte längre någon godtagbar ursäkt för oss som vill fortsätta ha huvudet nerstucket i den politiska sanden. Redan nu kan vi faktiskt mycket enkelt kontakta alla riksdagsledamöter vi är intresserade av. Om vi inte redan har deras adresser, telefonnummer, epostadresser etc hittar vi enkelt uppgifterna via riksdagens hemsida. För säkerhets skull kan man leta via länstillhörighet; vi förväntas helt enkelt inte kunna våra representanters namn.

En bonusplikt?
I takt med att möjligheterna till en större kontaktyta byggs upp ökar också trycket på oss gråa medborgare. Den paketlösning vi har välsignats med ger oss nämligen inte bara kanalerna in till riksdag och regering; vi får plötsligt också en skyldighet att hålla kontakten, en demokratisk uppgift att hålla oss medvetna och insatta - och att samtidigt hålla våra folkvalda intresserade och verklighetsnära.

Med möjligheten att kontakta våra folkvalda försvinner också en del av våra vanligare ursäkter. Vi kan till exempel inte längre lägga hela ansvaret för en usel kontakt på riksdagsledamöterna; plötsligt förväntas vi ta en aktivare del i de beslut som vardagligen fattas. Vi får en del av deras verklighet i utbyte mot en del av vår egen.

Till slut tvingas vi alltså erkänna att det inte längre bara är andras fel när det går åt helsicke med musik. I framtiden kan det mycket väl vara vi själva som håller i en stor del av taktpinnen.

Adresser
http://www.riksdagen.se/ (Riksdagens hemsida med information om nyfattade beslut och adresser till alla våra folkvalda.)

http://www.sb.gov.se/ (Regeringens egen propagandabas Information Rosenbad för den som vill veta hur man styr ett land.)

http://www.notisum.se/ (Alla svenska lagar, nu nåbara via internet.)

http://www.sifo.se/ (Sifos hemsida för den som vill veta vad andra tycker om dagens politik.)

http://www.kov.se/ (Konsumentverket om våra rättigheter som politiska storkonsumenter - har man månne någon garanti på felaktiga riksdagsbeslut?)

http://www.helsingborg.se/newspaper/hd.html (Representanter för den tredje statsmakten som ska hjälpa oss fatta rätt beslut.)

Censuren försöker inta internet. Den förste februari i år (1996, red.anm), en dag kallad svarta torsdagen, avskaffades yttrandefriheten - grundbulten i varje demokrati. Sedan dess har frihetsälskare och datorföretag fört en strid i amerikanska domstolar för att återta denna förlorade rättighet.

"Du måste förstå att vår civilisation är så vidsträckt att vi inte kan låta våra minoriteter bli upprörda och oroliga. Fråga dig bara själv: Vad vill vi framförallt ha i vårt land? Folk vill vara lyckliga, det stämmer väl?/.../Färgade människor tycker inte om 'Little Black Sambo'. Bränn den. Vita människor trivs inte riktigt med 'Onkel Toms stuga'. Bränn den."

Orden är författaren Ray Bradburys. I sin briljanta och dystert ironiska roman Fahrenheit 451 försvarar han alla människors rätt att ha en åsikt. Samtidigt målar han upp de absurda förändringar ett samhälle genomgår när den största av alla synder är att ha en avvikande åsikt.

Censuren drabbar internet
Romanen skrevs för fyrtio år sedan, men kunde lika gärna handlat om de senaste försöken att censurera internet.

Bakgrunden hittar vi i USA. Skrämd av att barn skulle kunna hitta nakenbilder på internet (vilket inte är populärt hos opinionsbildande och inflytelserika religiösa grupper) drev USA:s president Bill Clinton igenom en lag i våras, Communications Decency Act (ungefär kommunikationsanständighetslagen). Lagen är ytterst ospecifik, och omfattar alla amerikaner som publicerar hemsidor som bedöms vara stötande och osedliga. Över en natt blev det straffbart att publicera Odysséen av James Joyce. Straffet: upp till 250 000 dollar i böter och som mest två års fängelse.

Under våren har en rättsprocess om den nya lagen pågått - häromdagen kom domstolens utlåtande. I ett 175 sidor långt domslut fastställde tre domare, som specialstuderat internet, att den nya lagen strider mot den amerikanska grundlagen, och därför inte gäller.

Segern innebär att yttrandefriheten går säker ännu ett tag (förutsatt att det amerikanska justitiedepartementet inte överklagar domen; tiden går ut 2 juli), men skadan är till viss del redan skedd i och med att andra länders internetpublicister - också svenska - tar på sig rollen som censorer, och på eget bevåg stryker material som (i deras ögon) kan väcka anstöt.

Detta är en tragisk och skrämmande trend.

Att få vara annorlunda
I förlängningen handlar rättegången nämligen inte alls om sex - det handlar om vår rätt att stöta oss med andra, vår rätt att vara uppkäftiga och irriterande, vår rätt att avvika från mängden. Bara i ett samhälle där alla får ha en egen åsikt, en egen mening och uppfattning, kan den fria tanken leva vidare.

Vi måste inse att det inte är de skrämmande åsikterna som hotar demokratin, yttrandefriheten och de frihetliga värderingarna. Vi kan aldrig skapa ett samhälle där allas åsikter passar alla. Om obehagliga åsikter sållas bort försvinner alla åsikter, eller som Ray Bradbury uttryckte saken:

"Trampa inte på tårna på hundvänner, kattvänner, läkare, jurister, köpmän, företagsledare, mormoner, baptister, unitarier, andra generationens kineser, svenskar, italienare, tyskar, texasbor, brooklynbor, irländare, folk från Oregon eller Mexico."

Ni ser själva hur orimlighetens ord ser ut.

Dumhet och kortsiktigt tänkande
Nej, det är censurlustan som dödar genom att kväva den fria debatten för att - i frihetens namn - skydda mänskligheten från obehagliga åsikter. Denna lust bottnar i dumhet och kortsynthetiktigt tänkande, för vem vill egentligen skyddas från att få ha en egen uppfattning, bara för att någon kan ta illa upp? Vem vill att andra ska avgöra vad som är irriterande, stötande eller bara komiskt?

Friheten att ha en åsikt som man får uttrycka, är värd uppoffringar. Sålunda förlorar vi den skenbara trygghet ett fulllständigt förutsägbart liv ger - ett liv där alla avvikande åsikter filtreras bort.

Det är tack och lov fortfarande upp till var och en att ha en åsikt - och upp till var och en att ta illa upp.

Censorer och diktaturer
Så måste det vara, för det finns inga alternativ. En demokrati där ordet, åsikten och förolämpningen är fri besegrar i alla avseenden det samhälle där mekaniska lagar och paragrafridande, bokstavstroende censorer tar illa upp och å befolkningens vägnar. Vi har faktiskt ett ord för sådana samhällen. De kallas diktaturer.

Så ta er friheten att bara trampa på - i allt från ullstrumpor till träskor. Trampa på och bevare oss väl för 1990-talets ömfotingar.

Adresser:
http://mirrors.yahoo.com/eff/speech.html (För den som vill veta mer om rättskampen.)

http://www.aclu.org/court/cdadec.html (Hela domslutet - alla 175 sidorna! De är inte lika svårlästa som de ser ut att vara.)

http://www.flashback.se/ (Svensk undergroundtidning som yttrar sig garanterat fritt i alla frågor.)

Datorvärldens planlösa glidare drar runt i det som kallas the world wide web (www). Denna världsomspännande väv av datorer utgör internets glittrande och stjärnbeströdda delar; nätverkets Sunset Boulevard eller Broadway om ni vill.

Www är ofta både snällt och enkelt - med ett klick tar man sig till nya jaktmarker, nya vyer att beskåda. Lika ofta blir det tyvärr en livlös plats för de trogna återbesökarna, nervlöst på samma sätt som svensktoppen eller fm-rock. Bra för slöanvändaren, men ingenting för entusiasten. Många gånger blir internet en synonym för denna mittfåreversion, denna varken eller-del, av den digitala världsbilden.

De andra företéelser som också befinner sig under paraplynamnet Internet har all anledning att känna sig förolämpade. Bortsett från elektronisk post, som på allvar har etablerat sig i människors vardag, finns nämligen flera andra livliga (om än mindre glassiga) möjligheter att komma i kontakt med levade varelser via datorer.

Kriminell dynamik
Den kanske livfullaste av alla kontakter äger rum i de så kallade nyhetsgrupperna (news groups). En nyhetsgrupp är i själva verket en diskussionsklubb där personer med vissa gemensamma intressen får möjlighet att hata eller hylla varandra - oftast båda delarna.

Diskussionsgrupperna lever i skuggan av de mycket mer uppmärksammade än www-sidorna. Tack vare det kan helt andra element växa och frodas - dynamiken och friheten är större än på www.

Det gäller såväl positiva som negativa saker - man hittar grövre nakenbilder, men ofta också kunnigare diskussionspartner. Modigt blandas med det mer dumdristiga på ett oförskräckt sätt, och behöver man komma i kontakt med kunniga personer inom bisarra specialområden kan dessa nyhetsgrupper vara rätt plats att börja på. Det spelar ingen roll om man är intresserad av musik eller parapsykologi; alla intressen har sina anhängare.

Nyhetsgrupperna rymmer dock mer än så. Det är exempelvis här en stor del av nätets beskedligt hobbykriminella har sina mötesplatser. Utöver text och bilder kan nyhetsgrupperna skicka program, vilket leder till att en del "diskussionsgrupper" i själva verket är detsamma som programbytarklubbar.

Fackmannamässiga amatörers ord
Det är inte alla internetoperatörer som erbjuder sina abonnenter tillgång till dessa globala diskussionsgrupper. För dem som ändå vill delta finns omvägar via de traditionella www-sidorna, till exempel sökmotorer där man söker på vissa nyckelbegrepp som avhandlas i diskussionerna.

Man måste vara medveten om att de som deltar i diskussionerna är amatörer, med en ibland påtagligt fånig lust att förlöjliga sina meningsmotståndare. Vill man enbart ta del av kvalificerade inlägg kan man i stället abonnera på innehållet i en så kallad listserv - en mer akademisk diskussionsgrupp där (ofta) fackkunniga diskuterar frågor från arkeologi och kvantfysik till religionsteori. Inslagen postas direkt till deltaranas epostadresser, och även här får de som känner sig manade delta. Charmen med dessa grupper är dock att de fungerar som informationskällor - god netikett kräver därför att man är återhållsam med bidrag (åtminstone är mån om deras kvalitet).

Det är ett ansvar man i och för sig för klokt i att axla även i de mer folkliga nyhetsgrupperna - många publicerade bidrag till trots.

Adresser till nyhetsställen på www:
http://www.dejanews.com/ (En sökmotor som berättar vilka inslag i världens nyhetsgrupper som behandlar det man letar efter - bra ställe att börja leta på.)

http://www.liszt.com/ (Sök på listservrar (diskussionsgrupper där bidragen skickas till deltagarnas epostadresser) som avhandlar det du är intresserad av. Man kan också nå andra diskussionsgrupper.)

http://woodstock.stanford.edu:2000/ (Abonnera på utdrag ur de mer folkliga nyhetsgrupperna - ange nyckelord och få bidragen skickade till din epostadress.)

http://www.cen.uiuc.edu/cgi-bin/find-news (En enkel sökhjälp för den som vill hitta en nyhetsgrupp (till skillnad från dess inslag) där vissa frågor manglas.)

http://tile.net/listserv/ (Ännu en sökmotor för listservrar - lättillgängligt uppdelad på flera olika alfabetiska listor.)

ftp://dftnic.gsfc.nasa.gov/general_info/mailing_lists.doc (Ger en lång textlista på olika listservrar (diskussionsgrupper där bidragen skickas till deltagarnas epostadresser) över hela världen.)

Många är de platser på internet man bara besöker en gång. De allra flesta av världens hemsidor är nämligen ointressanta, både till utformning och innehåll - det är en sanning man upptäcker redan fem minuter in på en ny karriär som nätsurfare.

Just därför är den största utmaningen för den nya tidens globetrottrar att hitta vattenhålen på vägen: de platser man gärna återvänder till för att ta sig en andra titt. Platser man gör till sina för att återkomma till som en mer regelbunden gäst, kanske till och med som stammis.

Detta är naturligtvis också många hemsidors mål i livet: att bli det nav kring vilket allt roterar.

Postnet - ett svenskt exempel
För tillfället gör posten en satsning att nå denna avundsvärda navposition i svenskt nätliv. Från sin hemmabas postnet erbjuder man en serie tjänster efter amerikansk modell - ett ambitiöst försök att vara så heltäckande att surfare inte bara ska passera hemsidorna.

Tvärtom försöker posten locka locka kunder att återkomma genom att arrangera regelbundna live-intervjuer med större och mindre kändisar. Besökare får också en uppsättning väderprognoser (från femdygnsprogonser till satellitbilder) för enskilda, svenska städer.

Andra saker som ska locka är läkarkonsultation per epost, direktshopping via internet och en internetskola (gratis) för nybörjare. De som vill söka sig vidare ut i världen erbjuds dessutom direktlänkar till flera av Internets allra bästa sökmotorer, från Lycos och OpenText till Webcrawler.

Det som slutligen gör postens hemsidor till Sveriges just nu kanske intressantaste är att man arbetar med att överföra Lycos stora sökdatabas till svenska förhållanden. Det kommer att ge svenska nätbesökare snabb tillgång till en av världens största adressböcker för internet.

Someone to watch...
Men låt oss nu säga att det inte räcker med postens hemsida. Låt oss säga att man vill hitta sina egna perfekta hemsidor - vad ska man då göra?

Det första är egentligen att regelbundet besöka någon som bevakar nätlivet åt en - till exempel den elektroniska upplagan av någon datortidning. På det viset får man veta det mesta som rör sig under elektrontäcket - allt från nya program till inläggen i den globala censurdiskussionen om internet.

Som tur är finns en del utomordentliga nätpublikationer, som sköter denna bevakning åt oss som inte har lika mycket tumme med branschens alla facktermer och snabba förändringar.

Hjälpmedel och tid!
Sökandet efter internets versioner av Eldorado tar sig sedan sitt arbetsammaste uttryck: adresserna måste samlas in.

Detta är dessvärre inte gjort i en handvändning; att bara lära sig navigera (till skillnad från att driva runt) i datorevigheten kräver att man känner (och utnyttjar) de hjälpmedel som står till buds.

De många gånger enda verktygen i jakten på användbara adresser, är den växande skaran kostnadsfria sökmotorer (exempelvis postens Lycos) som indexerar interets sidor. Att utnyttja dessa behöver inte vara svårt: man skriver vad man letar efter och får (i bästa fall) en användbar adress i retur.

Inte bara hur - vad?
Så återstår då att veta vad man ska leta efter - vilka platser man vill besöka regelbundet.

Som vanligt när det gäller internet är det i princip bara fantasin som sätter gränserna för ens framgång - förutsatt att man har samma fantasi som minst en till på klotet - och att denna andra har gjort en hemsida med det man vill ha.

Ett tips i sammanhanget är att välja en sökmotor och bekanta sig väl med den - lär man sig utnyttja alla finesser kan man slippa leta igenom tusentals skräpadresser.

Vad man letar efter
När man så har hittat sin lykta i datormörkret återstår det stora arbetet - att ta farväl av familj och vänner för att ge sig ut på elektronböljan den färgsprakande. Som en nya tidens Columbus tvingas man upptäcka det mesta själv. Belöningen är i bästa fall en fantastisk uppsättning adresser att använda i evig tid.

För de flesta av oss handlar det emellertid om att fortsätta snubbla över livets gåvor - om vi alls upptäcker dem.

Några adresser att börja stambesöka
http://www.torget.se/home/ (Postens hemsida med svenskt och blandat.)

http://www.postnet.se/sista_minuten/ (Sistaminutenresor - informationen kommer hit innan den trycks.)

http://www.yahoo.com/headlines/current/news/ (Världsnyheter från Reuter.)

http://american.recordings.com/wwwofmusic/ubl.html (En lista på all världens musikartister.)

http://www.ari.net/se/ (Hemsidan berättar vilken musik som liknar din favoritmusik.)

http://jg.cso.uiuc.edu/pg/ (Hämta hem böcker, pjäser och poem som inte längre skyddas av copyright.)

http://www.flashback.se/ (Svensk undergroundtidning med ocensurerade obsceniteter och uppfriskande uppkäftighet.)

http://uk.imdb.com/ (Internets egen filmdatabas med information om det mesta i filmväg)

http://directory.ausys.se/ecatalog/search.htm (Sök efter specifika epostadresser i Sverige och världen.)

http://www.postnet.se/internet/SuperSearch.htm (Nå flera söksystem samtidigt - även storkanoner som AltaVista, Lycos, Opentext och Webcrawler.)

http://www.cnet.com/ (Datapublikation med finfin bevakning av nätet.)

http://www.zdnet.com/home/filters/main.html (En samling av flera datortidningars nätpublikationer, där man kan få en personliga nyhetssida ihopsatt.)

http://www.gamesdomain.com/ (Spel, spel, spel, spel, spel!)

Som global organism ger internet sina celler - användarna - tillgång till hela världen via en bildskärm och ett par högtalare. De som vill kan färdas jorden runt på en musrygg och dödsföraktande kasta sig ut i främmande kulturer, in i dödliga nätspel eller följa fascinerande och meningsfulla tvåloperor.

Hittills har internet nämligen mest handlat om den globala nyttan. Det primära målet har varit att få personer över hela världen att kommunicera.

Den lokala nyttan?
Internet har med andra ord varit fantastiskt för den som vill spela korrespondensschack med japaner - men detta är inte längre hela sanningen. Nästa stora mål för internets erövringsmarsch över Sverige är troligen den lokala marknaden.

Det har alltså blivit viktigt att göra internet till en del av människors vardag. Att bara fungera som kuriosa räcker inte längre. Internet-etablissemanget har insett att det finns mer pengar att tjäna på en trogen lokal användarskara, i stället för att bara attrahera de lyxsurfare vars primära mål är att ha ständig tillgång till nya versioner av datorspel.

E-post och biobiljetter...
Ett exempel på internets snabba intrång i det mer lokala livet är telefonkatalogerna. Från och med i år får alla som vill sina epost-adresser tryckta i anslutning till telefonnumret - det är bara ringa Telia och registrera.

Samtidigt pågår försöksverksamhet på många olika plan - det är viktigt att snabbt fånga intresserade i en ung marknad.

I Lund har man kunnat beställa biobiljetter via epost sedan jul. Intresserade kan också prenumerera på ett "nyhetsbrev" som gör reklam för veckans premiärer. På andra håll har pizzerior börjat ta emot beställningar via internet.

...räcker inte riktigt
Än så länge rör det sig alltså om ganska marginell nytta - att beställa biobiljetter eller pizza via internets försöksverksamheter, och sedan gå runt och hoppas att beställningen kom fram gör man bara för att testa teknikens framsteg.

Men det är inte bara kommersiella försök som pågår. Alla nätbundna nittiotalsmänniskor kan nu så smått skönja vilken nytta internet verkligen kan göra i vardagen. Helsingborg är ett lysande exempel, där stadens tidning - långt ifrån de stora drakarna i Stockholm - bröt ny mark när man började publicera all text elektroniskt.

Numera kan nyfikna dessutom ta del av Helsingborgs brandkårs hemsidor. Man får bland annat veta när och varför kåren har ryckt ut, samtidigt som man kan hitta en loggbok över gångna månaders bränder.

Partipropaganda och pågatåg
I floran av elektronisk information som bär åt Helsingborgs håll hittar man stadens egna sidor, där man kan kontakta politiker via epost, läsa om framtida informationstekniska satsningar och samtidigt få veta mer om framstegen inom Agenda-21-arbetet.

Om Helsingborg drabbas av samma utveckling som USA har genomgått kan vi dessutom snart glömma att putsa fönstren. Vill vi veta vilket väder det är kopplar vi bara upp oss mot stadens väderkamera, som regelbundet visar vädervyer från någon strategisk position.

En internätets embryologi
Den globala delen av internet håller alltså på att få med en alltmer intressant lillebror: regionernas egna nätverk som knappast kan intressera andra än de närmast sörjande. Det kanske bästa exemplet på nyttig och samtidigt oerhört lokal information är Länstrafikens hemsidor som informerar om pågatågens avgångstider - ovärderlig kunskap för dem som (likt mig själv) alltid tycks behöva ännu en tidtabell att slarva bort.

Adresserna
http://www.helsingborg.se/brand/index.html (Helsingborgs brandkårs hemsida med loggbok över utryckningar och en långsiktig kalender med "best of"-bränderna.)

http://bratwustle.hbg.lth.se/inst/karta.html (Karta över Helsingborg för den som inte hittar...)

http://www.helsingborg.se/hbginfo2.html (E-postlista till Helsingborgs stad, IT-strategi, nyhetsbrev och agenda-21-arbete.)

http://www.ausys.se/weather/weather.htm (Vädret i Stockholm, en videokamera som uppdaterar sig regelbundet i staden som vet vad invånarna verkligen behöver!)

http://www.cs.umu.se/~dvlawm/Systembolag (En elektronisk systembolagskatalog för den som inte tycker om papper.)

http://www.tycho.helsingborg.se/ (Tycho Braheskolans egna länkar för undervisning i bl.a. svenska, historia och naturvetenskap.)

http://www.af.lu.se/transport/lanstrafiken/ (Tidtabell för pågatåg i Skåne.)

http://www.sunet.se/sweden/servers-e.html (Adresser till svenska hemsidor på internet - en bra katalog över svenskt internetliv.)

http://directory.ausys.se/ecatalog/ecat-swe.htm (Elektronisk katalog över epostadresser.)

Precis som plåtmannen i Trollkarlen från Oz håller internet på att hitta sitt hjärta. Internet har varit allmän plats i ungefär två år. Dessa år har till stor del varit en Frankensteinperiod. Miljontals hobbydoktorer har försökt blåsa liv i ett ursprungligen själlöst monster - en gammal god, blasfemisk verksamhet som nu ser ut att lyckas.

Det var en gång...
En gång i tiden var internet bara en kommunikationsmetod. Forskare - så småningom vid universitet över hela världen - utnyttjade datorerna till att skicka meddelanden till varandra, att byta erfarenheter och kunskaper på elektronisk väg.

När så internet på allvar blev ett fäste för mer kommersiella krafter för ca två år sedan skapade användarna en datoriserad spegelbild av den verkliga världen. På samma sätt som sekelskiftets första filmer egentligen bara var filmad teater har det kommersiella internets första år mest inneburit ett experimenterande med formen.

Experimenterandet pågår fortfarande i stor utsträckning, men nu börjar man samtidigt kunna urskilja en del nya idéer där tekniken inte längre är ett självändamål, utan får tjäna som medel i ett större sammanhang.

Internet har börjat få en egen själ.

Kvalitet över en natt
Kort och gott betyder detta att kvaliteten på utbudet höjs. Det blir allt lättare att hitta hemsidor som faktiskt har någonting att förmedla, och inte bara är resultatet av teknisk onani.

Det kanske bästa exemplet på just denna nyvunna nyttighet är att barn och ungdomar sätts i centrum. De hemsidor som hittills har haft mest att erbjuda har i stort sett uteslutande vänt sig till vuxna. Det har handlat om politiska och ekonomiska nyheter, nya sätt att tjäna pengar eller marknadsföra sig och så vidare.

Nu har ett antal hemsidor för barn vuxit fram - ställen som särskilt riktar in sig på de yngstas behov utifrån en ung människas världsbild.

Det är denna ungdomens värld i internet som nu breder ut sig och håller på att bli viktig.

Organiserade barnsidor
Enstaka hemsidor har funnits ganska länge, men nu är denna barntrend så stark att Yahoo - en av de bäst organiserade och mest utnyttjade hänvisningscentralerna (en sorts adressbok för hemsidor) på internet - har byggt upp en speciell adressbok som enbart innehåller barn- och ungdomshemsidor.

Yahooligans, som den heter, riktar sig till barn mellan åtta och fjorton år och samlar adresser till de av internets hemsidor som ser världen ur ett grodperspektiv.

Barns nätvärld
Vad intresserar då barn sig för i internets mångfasetterade flora? Enligt Yahooligans är det en kombination av fräcka och nyttiga saker. Från Yahooligans hittar man till exempel till sidan Rollercoaster - en urläskig berg-och-dalbanetur (fast naturligtvis på tryggt avstånd via internet).

Nyttosidorna har betydligt mer substans att förmedla. Där förmedlas i stället hjälp vid skolarbete - med hemuppgifter i alla ämnen från matematik, biologi och kemi till geografi och språk.

Många barnsidor är kryddade med charm och är väl värda besök. Därför är det med ett meterbrett leende och väldigt få stenar på mina barnsliga axlar jag rekommenderar andra aldrig riktigt vuxna att göra detsamma som jag:

Bejaka minstingen i er och surfa som en nyfödd.

Adresserna
http://www.npac.syr.edu/textbook/kidsweb/ (En digital bokhylla för barn med litteratur om konst, naturvetenskap och samhällskunskap etc.)

http://www.yahooligans.com/ (Hjärtat i barnregistret - med adresser till massor av hemsidor för yngre.)

http://www.digitalstuff.com/web-a-sketch/ (Bidra till att ungdomskonsten på internet tar ännu ett steg mot odödlighet - rita själv eller se andras mästerverk.)

http://mosaic.echonyc.com/~dne/Rollercoaster!/ (Åk på internets virtuella berg-och-dalbana - sedan kan du få veta vilken världens häftigaste och världens löjligaste bana är!)

http://www.pd.net/yoyo/ (En sida med tips om hur man bäst sköter sin jojo och vilka trick man kan ägna spännande dagar och nätter åt.)

http://www.yahooligans.com/Computers__Games_and_Online/Games/ (Spel och lösningar - kanske kan tips om hur man spelar Nintendo lösa akuta kriser?)

http://www.yahooligans.com/School_Bell/ (För skolarbetet - hjälp med hemuppgifter utlovas här. Kvaliteten kanske bör kontrolleras innan någonting lämnas till fröken...)

Små programmakare har inte kunnat göra sig tydligt hörda på många år. Tack vare internets programbanker håller detta på att ändras; idag närmar vi oss en ny våg av pionjäranda, den första stora sedan början av 1980-talet.

I persondatorernas barndom saknades stora och etablerade programföretag. På den tiden dominerades inte världsmarknaden av enskilda företags enorma resurser. I stället skrevs programmen av engagerade och nyfikna amatörer - personer som många gånger drevs av ren nyfikenhet och (inte minst) av att kommersiella produkter ofta saknades.

Det var i mångt och mycket hemmaprogrammerarens marknad - eftersom det sällan fanns andra program, kunde även hobbyprogrammerare få sina program spridda.

Det kanske mest kända exemplet på dåtidens askungesaga är Microsofts grundare Bill Gates, som från enkla och nyfikna förhållanden blev en av datorvärldens mäktigaste personer.

Decentralisering
Genom åren har Microsoft kunnat förbli stort och betydelsefullt av flera anledningar. En av dem är att små programmakare har haft svårt att skina ikapp med den effektiva marknadsföringsmaskinen Microsoft. Kvalitativt bättre produkter har fått stryka på foten för att man inte haft möjlighet att sprida dem - det har helt enkelt inte funnits några distributions- och försäljningskanaler.

När den internetifierade datorvärlden nu förändras dagligen ser de stora programföretagens dominans ut att med ens kunna brytas. Nya aktörer på den viktiga marknaden förändrar förutsättningen även för giganten Microsoft.

Nya miljonärer
Ett exempel är Netscape, vars skapare först arbetade med internetprogrammet Mosaic (sprunget ur amerikansk universitetsmiljö). På bara något år blev Netscape ett världsnamn, företaget börsintroducerades och de unga programmerarna blev miljonärer bokstavligen över en natt.

Microsoft insåg inte internets kommersiella potential förrän det var för sent - Netscape etablerade sig snabbt bland världens internetentusiaster.

Till och med branschfolket överraskades alltså - den lilla programmerarens dröm om framgång fick nytt liv tack vare internet.

Varför?
Hur kom det sig, frågar man sig. Hur kunde ett källarföretag med några enstaka programmerare skaka om en bransch som såg så formstöpt ut?

Delvis beror det naturligtvis på att Netscape fyllde ett behov i en alldeles ny nisch, men det är inte hela sanningen. Viktigt är också att man kunde utnyttja internet som distributionskanal. Avstånden till användarna var inte längre bort än ett telefonsamtal - där man tidigare tvingades skicka disketter, kunde nu alla och envar ladda hem programmen bäst de ville.

På kort tid kunde alltså några småskaleprogrammerare ändra branschens utseende - tack vare att deras produkt var enkel att få tag i.

Den moderna drömmen
Hemmaprogrammeringen är inte ett nytt fenomen, men möjligheterna har nog aldrig varit större än nu.

Främst beror detta på internets arkiv som samlar och sprider mängder av program; spel samsas med släktforskningsprogram och kalkylprogram med nya versioner av operativsystem.

Allt.

Att ladda hem dessa program kostar ingenting annat än telefonsamtalet. Sedan varierar reglerna för betalning - somliga program är gratis (freeware) medan andra tillåter dig att prova programmet gratis en tid innan du betalar (shareware).

Letar du efter en särskild sorts program är det alltså mödan väl värd att bege sig till ett programarkiv. När allt kommer omkring är det knappast omöjligt att någon av klotets hemmapulare har haft samma behov som du - och löst dem.

Tvärtom.

Adresserna
http://www.halcyon.com/knopf/distrib.htm (En bra utgångspunkt för den som letar på bredden - här finns adresser till program för Amiga, DOS, Mac, OS/2, Unix, VMS och Windows-användare.)

http://www.jumbo.com/ (En enorm samlingspunkt för olika programtillverkare - täcker in program för DOS, Mac, OS/2 Unix och Windows. Bra sökmöjligheter.)

http://www.yahoo.com/Computers_and_Internet/Software/Shareware/ (Yahoos enorma lista på adresser till olika programarkiv världen över, i viss mån sorterat per datorplattform.)

http://www.freepress.com/myee/ultimate_mac.html (Macanvändarens Mecka - nyheter om Apple och adresser till nya systemversioner, spel, nyttoprogram etc.)

http://pubweb.nexor.co.uk/public/mac/archive/welcome.html (Ännu en Mac-plats med mycket bra sökrutin och beskrivningar av programmen i databasen.)

Programmen i internets arkiv ligger komprimerade. För att dekomprimera dem behöver man t.ex. Stuffit Expander (vilket man för det mesta får när man tecknar ett internet-abonnemang).

Världens kreativa själar har begåvats med en ny plattform. Personer som hemsöks av skaparbehovets månghövdade spöke har fått ett alldeles nytt medium att utforska.

En stor del av den mänskliga kreativiteten har varit kopplad till olika material - papper för skrivande, ytor för målande, metall och sten för skulpterande.

Vikten av tyngdlöshet
Skapandets black om foten har i viss mening varit just skapelserna. Dessa är högst konkreta föremål - med bredd, djup och höjd, och kanske framförallt vikt. Konsten har länge varit platsbunden; att flytta den runt jorden är besvärligt.

Det kanske till och med är så att föremålens dragningskraft till viss del beror på just denna oflyttbarhet. Hade Mona Lisa varit lika omtalad om alla hade tillgång till originalet och visste hur liten och på sitt sätt oansenlig tavlan är?

Undantaget
Musik är väl den konstart som får kallas ett undantag - åtminstone under 1900-talet. I och med radions och TV:ns intåg försvann den lokalens barriär som fortfarande kapslar in mycket annan konst.

Musikens problem har i stället varit ljudkvaliteten. En konsert är en konsert är en konsert - detta är fortfarande sant. Möjligen blir konserten blekt reproducerad av hemmets stereoanläggningar, men jämfört med hur en tavla eller skulptur vanställs i TV måste ändå mycket musik sägas ha överlevt med viss stolthet i behåll.

Allt mer musik skrivs också speciellt för hemmabruk - aldrig avsett att uppföras annat än av CD-spelare, förstärkare och högtalare.

Vardagskonst
Ett tecken på musikens särställning är att den i många former inte längre ses som en konstart. Musik har blivit en del av vardagen - skvalradio och bakgrundssorl, men likafullt skriven och uppförd musik. Att sedan tycke och smak varierar är naturligt. Konst för en är skräp för nästa.

Vad är då poängen med allt detta, frågar ni?

Jo, poängen är att musik är en naturlig del av våra liv medan tavlor och skulpturer inte har en lika framskjuten plats i denna vår västerländska civilisation anno 1996. Detta, påstår jag, beror till stor del på tillgängligheten.

Människan är i grund och botten en slöfock. Musik i radio är enkelt, konst på gallerier och muséer är både jobbigare och dyrare.

Spridningen svårighet
Det handlar om distributionskanaler. Metoder att sprida sina alster; det är där internet kommer in.

Tack vare internet är det numera enkelt att sprida sin kreativitets avkomma - oavsett om det handlar om serier, romaner eller datorgrafik.

Konstnären har alltså en unik möjlighet att göra sig oberoende av galleristen, och ändå nå ut via datorvärldens universella galleri. På samma sätt kan författaren nu göra sig fri från förläggaren (och i och för sig också dennes kvalitetsgaranti).

Skapelserna är inte längre beroende av materialet för att spridas; bokstäverna har befriats från sitt papperets fängelse.

Den nya tidens kreativitet
Risken för de klassiska konsterna är minimal. Jag tror inte att ny teknik och nya möjligheter dödar gamla upptäckter och behov. Vi har helt enkelt bara fått en ny plattform för skapande - en plattform som är global och ännu inte kostnadsbelagd.

Med hjälp av internet kan nya förmågor prova sina vingar, gamla lära sig sitta (Stephen King publicerar till exempel boken Umneys last fall på internet) och redan döda få nytt liv (både Dickens och Shakespeare finns att läsa).

Mångfald som kvalitetsfilter?
I den fortfarande fria internetvärlden har alla rätt att skapa och sprida sina alster över världen. Konst blandas med spekulativt skräp och ogenomtänkt pladder, tills allt riskerar att drunkna i mångfaldens brus. Möjligen kan detta brus fungera som ett kvalitetsfilter, så att bara den goda konsten sticker ut, märks. Möjligen.

Å andra sidan kanske detta inte är önskvärt nu när alla har möjlighet att deltaga, att sprida sin kreativa ångest för elektronvinden.

Vem är egentligen jag att upprätta riktlinjer för god kvalitet?

Adresserna
http://www.yahoo.com/Entertainment/Comics/ (En guldgruva för alla som vill läsa serier - och veta mer om dem.)

http://www.cyber24.com/ (Dokumentation av internets 24 timmar - resultatet av ett världsomspännande projekt; färdigställt 17 mars 1996!)

http://www.algonet.se/artbin/aashome.html (En svensk internettidskrift som har fått mycket fin internationell kritik.)

http://www.io.org/~cincan/cfs.htm (Prisbelönt cyberfilmskola - en underbar plats för filmare och filmare in spe.)

http://www.eu.net/king/ (Boken Umney's last fall av Stephen King.)

http://sluggo.iaxs.net/bshapiro/ (En konstnär som utnyttjar robotar i en sorts industrikonst.)

http://www.thais.it/scultura/scultura.html (Omfattande italiensk konstöversikt med skulpturer från flera århundraden; på italienska.)

http://loki.ur.utk.edu/sculpture/sculpt.html (Följ med på en nordamerikansk skulpturturné.)

http://www.yahoo.com/Arts/Computer_Generated/Exhibits/En lång lista med datorgjord grafik - internetutställningar.)