Världen bortom sladden blir större för varje dag. Hela tiden läggs nya bidrag till den redan stora högen hemsidor och händelser i internet.

I begynnelsen - ni vet då för något år sedan - var alla mottagare. Det räckte att delta i internethysterin som betraktare, passiv åskådare.

Idag, när det kommersiella internet hunnit bli två år, befinner sig kulan i ett annat fack i livets roulettehjul. Det räcker inte längre att bara flukta. Det som tidigare var spännande på håll är idag vardag för allt fler. Epost, till exempel, är inte längre exotiskt. Hela fundamentet för mänsklig kommunikation håller på att byggas om och bytas ut, vilket har borgat för nästa fas i utvecklingen: deltagandet i stället för passivt betraktande.

Egen hemsida är plötsligt också vardag. Man har en plattform för sina intressen och åsikter - åsikter som kanske inte ryms någon annanstans. Inte minst i Sverige är detta tydligt. Varje dag kommer nya bidrag till den redan högst brokiga skaran hemsidor - av högst skiftande kvalitet.

Kungliga Biblioteket i Stockholm har insett att utvecklingen håller på att rusa ifrån dem och alla andra som känner ett samhällsansvar för hur information sprids, under dessa de sista åren av det andra årtusendet efter Kristus. I ett försök att dokumentera nybyggandet och de första skraltiga hyddorna till hemsidor - bland annat för framtida forskares skull - har KB bestämt sig för att spara alla svenska hemsidor på nätet.

Detta beslut kommer samtidigt som tillflödet av nya svenska hemsidor på nätet är större än någonsin.

Ponera att...
Säg att man lyckas. Säg att KB förmår samla på sig alla svenska hemsidor, åtminstone under en viss tidsperiod; vad kommer framtidens forskare att kunna behandla i sina avhandlingar om hundra år?

Vill man skumma lite på ytan i denna svenska flod av nätbundna nybyggare är bästa stället att börja på den svenska universitetsvärlden. Där finns en dagligt uppdaterad lista över nya svenska hemsidor. Listan är inte fullständig, men ger ändå en fingervisning om hur fort det går. Bara i måndags kom ett sjuttiotal nya svenska adresser in. Med den takten tar det visserligen 350 år innan alla svenskar har var sin hemsida - det medger jag motvilligt - men sjuttio om dagen gör ändå drygt 25000 på ett år.

Bland dessa helt nya alster varvas pärlor med präktiga måndagsexemplar. En hastig titt visar att världen består av en mängd fantaster som plötsligt har upptäckt en ny plattform att propagera ifrån. Bara under denna enda måndag hittar man tips om hur man odlar fuchsior, den "största samlingen av bilder på moderna trafikflygplan på nätet" och en sida som bör värma Lars Vilks' hjärta: Nimis och Arx finns numera i internet.

Mitt ibland dessa fantaster finns den vanliga uppsjön med reklam för banker och budcentraler och andra lycksökare som vill åt våra pengar.

Ta en chans att ikläda dig rollen av framtidens mediaforskare. Se idag vad de kommer att se på om hundra år, men gör det online - live, i direktsändning. Om inte annat stöter man kanske på den där andra kufen som delar ens skumma intresse för näsdroppar :-).

Adresser
http://www.sunet.se/sweden/main-sv.html (En förteckning över svenska hemsidor på internet, sorterad ämnesvis.)

http://www.sunet.se/sweden/vadnytt.html (Nya adresser i Sverige - en lång lista med nytt varje dag.)

http://www.algonet.se/~stalberg/mstihome.htm (Hemsida för den travintresserade.)

http://www.blommogram.se/1/bestallning.html (För den som vill blommografera från internet.)

http://www.itsyd.telia.com/wilmertown/ (En skånsk central på nätet - tidtabeller och sportnyheter varvas med mat- och drycktips.)

http://www.aim.se/art/Nimis_Arx/ (Lars Vilks plattform i landet internet - läs om hans nya stat Ladonia.)

http://www.universum.se/meatinfo/ (Köttinformation med recept och nyheter om kött - något inför grillsäsongen, kanske?)

http://www.du.se/~d95jth/schafer.html (Allt man kan vilja veta om schäfrar - eller i alla fall ett ambitiöst försök...)

http://www.meterfilm.se/realworld/ (Besök lägenheten i The Real World, anmäl dig själv, läs resumen från förra besöket i verkligheten på TV - en sida för personer som vill ha surrogatliv via TV.)

För gemene man blir Internet och world wide web lätt en företeelse att associera med utgifter. Telefonräkningen ökar, man börjar kanske snabbt önska sig en ny dator och samtidigt försöker program i ständigt nya versioner göra sig oumbärliga.

Dessutom hemsöks nätet just nu av den kanske första kommersiellt framgångsrika vågen av bannerreklam (de avlånga reklambilder som ofta syns överst på sidor). Efter att i flera år ha varit ett ekonomiskt svart hål för investerarna, börjar dessa nu se ljuset i slutet av tunneln - som en förhoppning om att skördetiden har kommit. Alla planterade pengar, tekniska innovationer och förverkligade framtidsvisioner ska slutligen betala sig.

Vi giriga
Detta gäller emellertid inte oss användare. Tillsammans med de storbetalande företagen är vi fortfarande de mjölkkossor som möjliggör det digitala kalaset - både tack vare vårt intresse och våra (ännu i och för sig ganska försumbara) pengabidrag. I ljuset av den högst mänskliga allmängirighet vi alla i någon mån besitter, blir det naturligt att ställa följande fråga: vad ger det mig?

Vad får jag tillbaka - bortsett från tillgång till information bortom drömmarnas mångfald, fantasier i klasar och en kommunikationskanal som spöar det mesta i fråga om lättillgänglighet, snabbhet och nåbarhet?

Kondenserat till ett kortare format lyder frågan: när kommer jag att tjäna pengar på nätet?

Svaret kanske inte hoppar ur skärmen på en gång, men i någon mån finns det faktiskt ett svar - åtminstone för en del av oss och åtminstone om vi med tjäna pengar menar spara pengar.

Som ni ser är invändningarna fortfarande ganska stora. Samtidigt är poängen att det ser ut att röra på sig. Nätet har blivit mer kundorienterat, om ni så vill.

Stegen mot rikedom?
Vi är långt ifrån ett land bortom sladden där vi alla blir stormrika bara genom att visa oss. Vad vi få nöja oss med medan vi väntar är i stället en blandning av utbuden från de företag som utnyttjar webben som fyndmarknadsplats och de privatpersoner som drivs av en icke-kommersiell lust att förmedla chanser och möjligheter.

Ett nystartat försök att skapa en annorlunda och rikstäckande marknadsplats står Auktion Online för. På sin marknadsplats samlar de nya saker som bjuds ut till högstbjudande; alla saker ska säljas - har man tur kan man med andra ord fynda. Ett likadant projekt har för övrigt Helsingborgs Dagblad precis genomfört, fast i mer lokal skala.

Den mindre kommersiella scenen är fortfarande lämnad åt engagerade privatpersoner, men kan likväl bidra med nyttiga tips, t.ex. i form av recensioner och noggranna genomgångar av landets second hand-butiker.

RIIIIK, men när?
När blir vi då rika på nätet?

Tyvärr inte än. Vad som emellertid ser ut att hända är att en hel del metoder för handel förbättras, förenklas och i viss mån också förbilligas. Ett exempel är att landets troligen billigaste skivaffärer, som sedan ett antal år funnits i Göteborg, nu tack vare nätet faktiskt är tillgängliga för oss vanliga dödliga icke-Kal.

Även om vi alltså inte hittar en kruka guld vid varje digital regnbåges slut, kan vi i alla fall se spåren av guldsand. Det gör oss inte rika, men jakten blir i alla fall mer intressant :-)

Adresser
http://www.auktiononline.se/ (Auktioner på nätet. Bjud på nya saker; ofta säljs flera varor av samma sort - högsta bud får saken.)

http://hem1.passagen.se/begagnat (Webbplats för dem som är intresserade av second handkläder och liknande. Man får till och med tips om en del fynd. Helsingborgslistan är underuppbyggnad.)

http://204.254.71.206/swissquery.cfm (Har du eller dina släktingar haft pengar i schweisiska banker - pengar på konton som spärrades under andra världskriget? Sök och se!)

http://www.aktieframjandet.se/ (Aktiefrämjandets webbplats innehåller bland annat en aktieskola. Lär dig bli rik via aktier!)

http://www.skivhugget.se/ (Köp skivor över nätet; sortimentet är stort och priserna göteborgska.)

Goda råd behöver inte kosta ett dugg - problemet med Internet är mest att man får så många råd att man inte vet vilka som är goda. Det gör att informationsfiltren blir viktiga, och att all hjälp man kan få är välkommen.

En sorts hjälp står sökmotorerna för. De stod länge för den kanske snabbast växande trenden i internetsammanhang, och inget företag med självaktning saknade en av dessa vägvisande spindlar i internätet.

Idag är situationen en annan. Företagen bakom sökmotorerna måste nu visa att de inte bara kan indexera webbens sidor, utan också behärskar den svåra konsten att tjäna pengar på det. Detta innebär, och har redan inneburit, att fler sökmotorer slås ut och i princip tvinga lägga ner sin verksamhet. Sötebrödsdagarna då riskkapitalet fanns i oändlighet är i och för sig inte över för denna marknadens gullegris, men läget är med ens kärvare.

Vilka vinner på det?
Detta får i sin tur en del positiva effekter för oss användare. Ska en sökmotor överleva måste dess sökresultat nämligen inte bara vara snabba, utan också korrekta och prioriterade på sätt som användarna har nytta av.

Detta är ibland lättare sagt än gjort, vilket alla som har utnyttjat någon sökmotor vet. Söker man efter något ganska allmänt begrepp får man tusentals träffar som ofta är sorterade efter högst märkliga principer. Som användare kan man inte avgöra varför en viss sida får äran av att komma först - det förefaller ofta vara mest av en slump.

Sökmotorlogik...
Tittar man lite närmare på hur många sökmotorer arbetar kan man emellertid hitta en del svaga punkter - svagheter som gör att de blir förhållandevis enkla att lura. Ett vanligt sätt för sökmotorer att rangordna de indexerade sajterna och hemsidorna är att räkna hur många gånger ett visst uttryck förekommer. Söker man efter begrepp som bananer får man sannolikt först se sidor där ordet "bananer" förekommer flest gånger.

Denna metod att rangordna Internets innehåll har hemsidesmakare lärt sig utnyttja till sin fördel. Genom att lägga in ordet "bananer" femhundra gånger får man sökmotorn att tro att en viss sida faktiskt är en ruskigt viktig källa till banankunskap, trots att det kanske i själva verket bara är ett nedrigt försök att pådyvla mänskligheten helt annan information.

Osynliga budskap!
Det som gör saken än mer bedräglig är att man som användare inte behöver se ordet bananer ens en enda av de femhundra gångerna. Rent tekniskt kan man göra texten osynligt till storlek eller färg - ofta båda. Vill man som användare undersöka om en viss sida är belamrad med extrainformation kan man i web-program som Navigator och Internet Explorer välja att se sidans bakomliggande html-kod, vilken tydligt visar om vissa ord förekommer i märklig mängd; prova själva med självmordssekten Heaven's gates sida (titta högt uppe och längst ner på sidan - adress nedan).

Lugn bara lugn
Nu ska man inte låta sig skrämmas eller irriteras alltför mycket av detta. Web-publicister vet att detta är ett bra sätt till billig marknadsföring, och utnyttjar tekniken av den anledningen. Samtidigt vet sökmotor-skaparna att det hotar deras trovärdighet, varför de försöker hitta sätt att täppa till hålen.

Tillvarons gamla välkända katt-och-råtta-lek är med andra ord i full gång, och det skadar inte att vi användare känner till lekens spelregler; det är ju trots allt vi som ska luras :-)

Adresser
http://rankdex.gari.com/ (Ranklink är en sökmotor med ny söklogik som faktiskt ger mycket bra resultat - i alla fall på inte alltför perifera begrepp.)

http://www.btj.se/btj/saburl/saburl.html (Bibliotekstjänsts samling länkar - naturligtvis samlade enligt bibliotekens SAB-system. För den som vill undvika sökmotorer helt och hållet.)

http://www.gp.se/faktared/faktlist.htm (Göteborgs-postens sida, med ämnessorterade tips på bra sajter.)

http://www.pointcom.com/categories/ (Recenserade och utvalda sajter - ett av webbens kvalitetsfilter.)

http://www.mckinley.com/ (Recenserade och utvalda sajter - ett annat av webbens kvalitetsfilter.)

http://www.idg.se/internetguiden (Internetguidens recenserade länkar.)

http://www.sunspot.net/news/special/heavensgatesite/2index.shtml (Heaven's gate - välj att betrakta sidans bakomliggande kod, så får ni se hur sökmotorn betraktar den.)

Internet växer, det vet alla. Frågorna allt fler börjar ställa sig är: Hur mycket? och Åt vilket håll?

Information om Internet har alltid varit förvirrande, och bara i bästa fall korrekt. Det har visat sig vara svårt att hitta trovärdiga faktauppgifter om en värld som växer så snabbt som Internet och world wide web gör.

Icke destomindre är det viktigt för många - från dem som ser internet som en handelsplats till dem som enbart tycker att siffror och kurvor är allmänt festliga.

Tillväxttakten
Webbens tillväxt är enorm och därför på många sätt fascinerande. Från 1969 års fyra fast anslutna datorer ökade antalet till ca 100 1977 och ca 1000 1984. En miljon fast internetanslutna datorer passerades år 1992 och idag räknar man med att det finns ca 15 miljoner datorer med fast internetanslutning runt världen.

Den siffran kan från början tyckas låg, men samtidigt räknar marknadsinstituten med att flera personer använder en och samma dator vilket ger uppskattningsvis 50 miljoner personer som kan flanera runt i www-landet bortom sladden och ungefär 80 miljoner som har tillgång till epost.

Trovärdighetsproblem
Trovärdiga siffror är svåra att få tag i, mycket på grund av att nätet växer så snabbt att mätmetoderna har svårt att hänga med. Samtidigt finns ett stort behov av korrekta och aktuella siffror. Den som ska marknadsföra produkter via Internet måste veta ungefär vilken målgrupp han når, vilket land personerna bor i, vad som intresserar dem och så vidare.

Bristen på kunskap och allmänt accepterad statistik har i många fall varit en styrka för webben med tanke på dess förutsättningslösa utveckling på bred front. När nu allt trovärdigare siffror presenteras kan vi möjligen få se hur webben förändras och profileras mot de marknader och områden som bevisligen betalar sig.

Gissningarnas breda charm
Hittills har sådana profileringar baserats på rena gissningar om människors intressen, vilket säkert förklarar en del av Internets charm och mångkulturella utformning.

För dem som är beredda att satsa riskkapital har Internet hittills varit en kombination av löften om guld och gröna skogar och Pandoras ask. I varje investering har både förhoppningar och tvivel rymts - oavsett om affärsidén varit ett webgalleri, en bruksanvisning till dagstidningsläsande eller investeringsråd för placerare.

Idag tror vi oss veta lite mer om vad webben och Internet används till, vilket på lång sikt kan förändra både innehåll och utbud för oss nätets slutstationer, oss webbflanörer.

Njut därför av det Internet vi faktiskt fortfarande har - ett ganska kostnadsfritt nät som kanske bäst beskrivs så banalt som att det mesta handlar om olika saker. Kalla det mångfaldens charm om ni vill. Internet av idag har massor av det!

Det kan bli någonting att berätta för barnbarnen om...

Adresser
http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html (Svenska datatermgruppen försöker fastställa vilka svenska uttryck som ska gälla i stället för de engelska motsvarigheterna - här kan man lära sig att det på svenska heter informationsteknik och inte informationsteknologi samt att snabel-a är den rekommenderade svenska benämningen på @.)

http://wombat.doc.ic.ac.uk/ (Ordbok som förklarar datatermer och internetanknutna ord.)

http://www.cyberatlas.com (En bra startpunkt med sammanfattningar av vad Internet och world wide web används till, vem som använder nätet och i hur stor utsträckning.)

http://info.isoc.org/guest/zakon/Internet/History/HIT.html (En kronologisk överblick över Internet och dess utveckling.)

http://www.cc.gatech.edu/gvu/user_surveys/ (Marknadsundersökning om internetvanor - öppet för alla som vill delta.)

http://www.teleport.com/~tbchad/stats1.html (Mängder med länkar till internetstatistik och nätundersökningar.

Internet håller slutligen på att bli en både viktig naturlig och del av vår vardag. Efter att under lång tid ha trevat i ett tekniskt mörker längs vägen mot ett diffust framtida innehåll och syfte, har nätet slutligen börjat göra konkret nytta och samtidigt bidragit med tydligt definierade möjligheter.

Letar man efter vilken nytta detta land bortom sladden gör för den högst vanliga människan syns några mönster tydligt. Det minskar avstånden mellan beslutsfattare och befolkning, det håller på att revolutionera nyheters förmedling och spridning och det fungerar som en jättelik kontaktannons i de mest skilda sammanhang.

Arbetsförmedling
Redan nu hjälper internet många arbetssökande att hitta nya alternativ och möjligheter. I ett Sverige som på många sätt håller på att omdanas och omstruktureras från en land med få storförtag till många mindre företag är denna kontakt livsviktig. På kort tid har flera svenska arbetsförmedlingar visat stor lyhördhet för behoven av överblick över en allt mer komplicerad och svårgenomskådad arbetsmarknad.

Tack vare dessa digitala arbetsförmedlingar kan varje arbetssökande leta efter möjliga arbeten i hela landet med enkla handgrepp. De som vill kan lämna ansökningsbrev i stora databaser där företag i sin tur sedan kan söka efter lämpliga kandidater. En del platser på internet skickar till och med information per epost när nya arbeten inom vissa förvalda ämnesområden kommer in.

Även om detta fortfarande är en ung verksamhet, märks tydligt att behoven har funnits länge. Som privatperson slipper man slipper leta bland föråldrade tidningsannonser och ögna igenom tidningar från landets alla kanter och hörn. I stället väljer man själv vilka ämnesområden, företag och orter man är intresserad av. Det som länge för många har varit en heltidssyssla i sig, har med ens blivit enklare att både automatisera och överblicka; förhoppningsvis leder det också till att fler personer snabbt hittar en plats på en allt hårdare och tuffare arbetsmarknad.

OBS: arbetslösa som inte själva har tillgång till internet kan ofta utnyttja bibliotekens resurser i jakten på nytt arbete.

Bostadsförmedling
En annan kontaktförmedlande verksamhet som snabbt hittat sin självklara plats som förenklingsmedel i vår informationsspäckade tillvaro är bostadsförmedlingarna. På samma sätt och med ungefär samma sökmetoder som hos arbetsförmedlingarna kan man snabbt gaffla in ett kostnadsområde, en plats, en viss önskad storlek och en bostadstyp - det går lika bra att söka på gårdar som på bostadsrätter, året-runtbostäder eller sommarstugor.

Vad vi kan se är hur en stor del av det vanliga livets sysslor successivt flyttas från fysiska mäklarfirmor till virtuella internetförmedlingar. Det som tidigare bara täckte in lokala arbeten och bostäder är nu i stället rikstäckande kontaktytor som både sparar tid och faktiskt har öppet dygnet runt. Passar det ens vanor bäst att leta bostäder och arbeten nattetid kan man numera göra detta med enkla medel.

Störst nytta nu
Internetlevandet blir allt mer mångfasetterat i takt med att funktioner och möjligheter flyttas in i denna digitala tillvaro - både banker och livsmedelsbutiker experimenterar med service över internet.

De områden av livet där internet för tillfället gör störst nytta är emellertid just bostads- och arbetsförmedlingar. Här har tekniken snabbt hittat sitt syfte och sin funktion: att knyta samman människor med möjligheter och drömmar.

Adresser
http://jobb.amv.se/ (Arbetsförmedlingens platsannonser.)

http://www.af.lu.se/interaf/jobs/ (En mycket stor samling länkar till jobbsökningsmöjligheter, bland annat rekryteringsföretag.)

http://www.jobline.se/index.asp (Mediekoncernen Mariesbergs platsannonser som täcker bland annat Dagens Nyheter.)

http://www.jobb.bonnier.se/ (Bonniers allmänna arbetsdatabas.)

http://www.karriarguiden.blab.se/ (Karriärguidens databas.)

http://www.nyteknik.se/jobb/ (Ny tekniks databas för olika arbeten.)

http://www.bovision.se (En bra och enkel sökmöjlighet för personer som letar bostad.)

http://www.svenskfast.se/ (Svensk fastighetsförmedlings riktäckande service.)

http://www.lagerling.se/sweden.html (En stor samling länkar till landets fastighetsmäklare.)

Det förutsättningslösa sökandet efter nya möjligheter, nya marknader, nya idéer är hittills internets kärna och centrala mening. Ibland blir detta sökande krystat och dumt, men lika ofta bär det frukt i form av praktiska och högst användbara verktyg och möjligheter.

Den som vill kasta sig ut i vimlet och bejaka sin egotripp gör det alltså mot allt tuffare motstånd, men här kommer några rader på vägen.

Som en talangjakt i TV
I vissa tragiska avseenden efterliknar internet talangjakterna i dagens TV - från TV4:s Sikta mot stjärnorna till Kanal 5:s Scenen är din. Det har med ens blivit möjligt för alla och envar att inte bara stå på scen utan också bygga sin egen dekor och forma sin egen plattform riktad mot världen och vardagsrummen.

Alla som har sett talangjakterna vet att kvaliteten skiftar. Mycket. Man är inte nödvändigtvis bäst bara för att man älskar rampljuset och vill synas, vilket naturligtvis också är en sanning för dagens privata hemsidor. Att kvaliteten skiftar, och ofta rör sig på lägre höjd, är emellertid inte någonting som gör att betraktaren har mindre roligt och inte kan njuta ändå, vilket också alla talangjaktsfetischister vet.

Att synas
Det första av alla praktiska problem som omgärdar den egna plattform mot världen och vardagsrummen är var man placerar sitt material - vem har plats att erbjuda på en dator som står i anslutning till internet?

I dagsläget ingår utrymme på en hårddisk så fort man blir abonnent hos någon av de stora internetleverantörerna. De som av någon anledning inte har tillgång till eget utrymme kan i stället kostnadsfritt registrera sig hos Passagen (se adress nedan), och då direkt få tillgång till utrymme som mer än väl räcker till en ordentligt befäst ståndpunkt.

Att ses
Steg två är värre - den som bygger en egotripp vill av naturliga skäl inte lämnas i sticket av publiken; man vill synas och måste med andra ord få en sökmotor (index över internets innehåll; givna startpunkter för de flesta av internets användare) att intressera sig. Detta gör man enklast genom att besöka Broadcasters internettjänst. Där berättar man kort om sin hemsida en gång för alla - sedan tar tjänsten över och anmäler hemsidan till alla stora sökmotorer på en gång; man slipper med andra ord mängder med arbete.

Sökmotorer är i sig en hel vetenskap och man ska inte tro att de presenterar materialet på ett rättvisande sätt; man kan enkelt lura flertalet av dagens sökmotorer att rangordna den egna hemsidan högre än andras, vilket också tillämpas i stor omfattning. Flertalet av dessa metoder betyder dock dels att internets trovärdighet naggas i kanten, dels att nedladdningstiderna blir längre - internet känns segare eftersom varje sida innehåller oväsentligt material som bara är till för att lura sökmotorerna.

Att förmedla sin vision
Idag har alla en möjlighet att bli sin egen spelfilmsproducent, sin egen regissör, sin egen programledare i TV. Använder man internet som distributionskanal kan man snabbt och enkelt nå hem och hushåll med sina mer eller mindre behjärtansvärda idéer om världsalltet.

Ett krav finns emellertid fortfarande kvar, vilket hugade egoproducenter inte bör glömma: för att synas enstaka gånger krävs inte särskilt mycket, men för att få människor och intresserade att återvända krävs både ett vettigt innehåll, hög kvalitet och hängivenhet.

Mediabruset är högt. Det räcker inte längre att bara skrika högre.

Adresser
http://www.skolverket.se/skolnet/smultron/ (Skolverkets internetskola; en underbar startpunkt för nybörjaren och den som vill veta mer.)

http://www.passagen.se (Adressen till Telias tjänst Passagen för dem som kostnadsfritt vill publicera sig på nätet.)

http://www10.torget.se/tucows/ (Bra programarkiv med recensioner och programbeskrivningar.)

http://www.download.com (Ett av internets stora programarkiv; man når i stort sett allt härifrån - man får också tips om vilka program man kan använda som nybörjare.)

http://www.macworld.com/features/pov.4.4.html (Läs om hur man kan lura sökmotorerna - med exempel från självmordssekten Heaven's gate.)

http://www.search.com/ (En samling sökmotorer kan nås härifrån.)

http://www.100hot.com/ (Vill du veta vilken hemsida som är mest besökt i världen? Gå hit, men tro bara lagom mycket på resultatet!)

http://www.broadcaster.co.uk/ (Anmäl din hemsida till över tvåhundra sökmotorer på en gång.)

Sommaren närmar sig och internets kanske första riktigt stora vintersäsong ebbar långsamt ut. Det medför att vi förmodligen kommer att besöka landet bortom sladden i mindre utsträckning (internet är fortfarande huvudsaklingen en inomhuslig värld), kanske till förmån för frisk luft, fågelskådande och semesterfirande.

Vet man bara var man ska leta kan man emellertid ha stor nytta av internet även i sammanhang som rör typiska vår- och sommarsysslor utomhus.

Reseguide
Den kanske omedelbart största nyttan man kan ha av internet är som turistbroschyr. En mycket stor del av världens länder har nu blivit duktiga på att presentera sig i digital form; internet har med andra ord blivit ett naturligt fönster in i olika kulturer och de särarter som erbjuds. Nu ska man naturligtvis vara medveten om att det är reklam länderna ebjuder och inga odiskutabla sanningar, men ser man ländernas material som elektroniska reklambroshyrer har man en rik flora att botanisera i.

Några som sedan länge har insett möjligheterna med internets direktkanal in i svenska hem och hushåll är resebyråerna. Den som vill hitta billiga resor i sista minuten får sedan mer än ett år tillbaka snabbare information via internet än i tidningens reseannonser; är man beredd att betala några kronor får man dessutom hjälp att hitta den för tillfället billigaste resan till det resemål man är intresserad av.

Internet kan numera alltså förse oss med både resmål och (förhoppningsvis) ett överkomligt pris.

Språket inget problem
Nästa problem för den resesugne brukar vara språket - förutsatt att man inte åker till länder där alla menyer redan är begripliga på ett eller annat sätt. Det är inte alla som vet att kofta är en indisk maträtt som påminner om köttbullar.

Detta är inte heller ett problem i dagens digitalt utbudsrika värld. Tack vare internets självinstiftade insitut för resespråk kan alla enkelt lära sig grundläggande reseitalienska, resegrekiska eller reserumänska för semestern. Fraserna spelas upp via datorns högtalare så att vi internetelever snabbt kan lära oss hur det ska låta. Översättaren fungerar inte bara från svenska, utan också ett stort antal andra språk; idealiskt för den som vill testa eller fräscha upp sina kunskaper i ett språk man en gång i tiden trodde sig behärska.

Resan hindras nu bara av en sak: pengarna - ska man växla nu eller närmare utresedagen? Internet erbjuder självklart en möjlighet att omvandla svenska kronor i andra länders valutor och tillbaka - den som är intresserad kan se hur valutakursen har utvecklats, och på det viset själv försöka bedöma när det är mest fördelaktigt att växla.

Resten då?
Världen utomhus består inte bara av resor, och det gäller naturligtvis också internet. Den som är intresserad av trädgårdsodling har sitt eldorado, den som vill meka hittar sina bildelar och den som ägnar sig åt att kryssa fåglar når enkelt sina meningsfränder.

Trots att det nu börjar bli varmt och ljust utomhus kan det alltså visa sig vara värt besväret att än en gång besöka landet bortom sladden; internets utbud är nu rikt nog för att till och med tilltala ljusberoende, sommarlängtande svenskar.

Adresser
www.travlang.com (Lär dig överleva på ett nytt språk + mycket mer för dem på resande fot!)

www.olsen.ch/cgi-bin/exmenu (Växla pengar och se hur kurserna förändras.)

www.torget.se/sista_minuten/ (Sistaminutenresor från flera olika resebyråer presenteras här.)

www.interjet.se (Boka flygbiljett över internet.)

www.sys1.com (Flyginformation från hela världen.)

www.yahoo.com/Regional/Countries/ (Massor av länkar till information om världens enskilda länder.)

www.bildelsbasen.se (Hitta reservdelar till din bil - täcker bilskrotar över en stor del av Sverige.)

www.club300.se/ (Hemsida för fågelskådare och ornitologer som är eller vill vara med i klubb 300 - föreningen för dem som sett 300 arter. Bästa skådarplatserna listas.)

www.synapse.net/~ew1/ (Allt för amatörträdgårdsmästaren!)

Internet håller på att bli ett massmedium att räkna med. Framtidens interaktiva TV ryms i dagens telefonsladdar, där personligt ihopsatt och utsänd information nu börjar kunna nå oss. Förändringen från dagens tillstånd, då vi användare själva söker upp den information (fortfarande främst i form av text och stillbilder) vi är intresserade av, innebär att det redan nu skrivs nekrologer över våra vanligaste web-program, till exempel Netscape Navigator och Internet Explorer.

Det som kommer att ersätta dessa våra första tittgluggar in i landet bortom sladden är i stället en helt annan typ av program som aktivt förmedlar internets innehåll på ett sätt som mer än tidigare liknar dagens radio- och tv-sändningar. Den engelska termen för denna nyorientering av Internet är push media - till skillnad från dagens pull media, där användaren är sin egen nyhetsjägare i den djungel av hemsidor som redan är ohanterligt snårig och svårnavigerad. Hittills har vi själva varit tvungna leta upp hemsidor med material som intresserar oss, men nu har alltså det ändrats.

Push media innebär i stället att vi får vår information levererad till oss direkt, oavsett om det gäller sport, dagliga nyheter eller hemsidor vi råkar vilja bevaka. Till skillnad från tv-sändningar väljer vi emellertid själva helt vad vi vill ha sänt till oss. Det som inte intresserar oss når oss inte heller.

Först ut...
Det amerikanska nyhetsföretaget CNN var först med att introducera denna nya teknik. Deras nyhetsförmedlande program, Pointcast, tillåter att man själv väljer mellan ett stort antal nyhetskällor och (inom dessa) ett stort antal underavdelningar. Är man bara intresserad av basketresultat kan man få dem. Vill man i stället läsa horoskop eller finansiella nyheter går det också bra. Nyheterna uppdateras flera gånger om dagen; den som alltså är beroende av snabba nyheter har med andra ord mycket att hämta här.

Fördelen med denna ny teknik har snabbt visat sig. Med ens har tekniken fått stiga tillbaks för innehållet; internet har på kort tid blivit en innehållsbärare vars nytta överträffar det tekniska egenvärdet.

Vågorna är kvar
Detta innebär inte att Internet och surfandet försvinner, bara att det planlösa flanerandet genom internet förskjuts från det mest centrala rampljuset till en mer blygsam plats i bakgrunden.

Man ska inte heller lura sig och tro att Netscape och Microsoft ger upp den ställning de bittert kämpat sig till. Tvärtom kommer båda med största sannolikhet att stötta denna nya utveckling. Exempelvis har Microsoft redan sagt att nästa version av Internet Explorer kommer att vara öppet för de pushprogram (program som står för informationsförmedlingen) vill sända sitt innehåll genom Internet Explorer. Fördelen är att vi användare då slipper den uppsjö program som alla förmedlar sina nyheter. Netscape har ännu inte följt efter, men det komemr de att göra; de har helt enkelt inget val.

Samtidigt har CNN och Pointcast öppnat sitt program för lokala hemsidesmakare; som det nu ser ut kommer alla som vill att kunna sprida sina versioner av sanningen - oavsett om det handlar om resultatet av en fotbollsmatch i division fyra eller Ekebys lokalnyheter - i samma förpackning som nu CNN:s nyheter presenteras.

Slutsatsen
För alla som strävar efter en plats i rampljuset och har sett internet som sin scen, har det med ens blivit viktigt att fundera i nya banor: hur man sprider sina hemsidor via de kanaler som nu öppnar sig - kanaler som i många avseenden leder innehållet ännu snabbare in i var mans vardagsrum.

På gott och ont.

Adresser
http://www.pointcast.com/ (CNN:s kostnadsfria nyhetssändare.)

http://www.backweb.com/ (Backweb presenterar enbart rubriker, till skillnad från Pointcast.)

http://www.marimba.com (Ännu en version av push-media.)

http://www.ifusion.com (Ifusion arbetar hittills enbart med PC...)

http://www.MACCHANNEL.COM (...medan Macchannel vänder sig till Macanvändare.)

http://www.yahoo.com/Business_and_Economy/Companies/Media/ Internet_Broadcasting/ (Samling med adresser till några andra push-företag.)

http://www.ontv-sverige.com/ (Svensk TV-sändning över internet, där bland annat Expressen nu sänder dagligen klockan 12. Kvaliteten är låg men möjligheterna är intressanta.)

http://www.privnet.com/ (Anysearch är ett fantastiskt hjälpmedel som bygger ut Netscape med de vanligaste sökmotorerna, direkt åtkomliga från kommandoraden.)

World wide webs snabba utveckling påminner på många sätt om en skenande boskapshjord. Hastigheten är hög, de företag som inte rör sig snabbt trampas ihjäl, ingen vet vart vägen leder - själva rörelsen är viktigare än riktningen.

Samtidigt som det är svårt att se vart denna utveckling slutligen bär, finns några personer som åtminstone ger sken av att ha en viss överblick över kaoset, en förmåga att förmedla en bild av några delmål på den slingrande stigen in i framtiden.

Cybermannen
Den kanske kändaste bland de mer nutida påverkarna är cybermannen själv, författaren William Gibson, som i sin banbrytande roman Neuromancer myntade begreppet cyberspace.

Gibsons värld är inte positiv, det ska sägas först av allt. Han avbildar en i många avseenden förfallen framtid, där gränsen mellan människa och maskin delvis suddats ut - hans människor kan exempelvis operera in extra minneskapslar i hjärnan och på det viset få extra utrymme i hjärnan, de lever i en mörk och svart värld där maskinerna och hjärnimplantaten på många nivåer har ersatt andra sorters droger.

Men det är inte bara som samhällskritiker Gibson är intressant. Hans bild av hur människan hittar sin plats i det globala nätverket är nämligen i viss mån på väg att förverkligas.

De nätmiljöer Gibsons människor befinner sig i erbjuder en alternativ verklighet som inte alls är lika platt och tvådimensionell som det internet vi idag vistas i via en datorskärm. I stället upplever hans människor nätet som en plats med rymd, ljud och bilder i tre dimensioner, en plats där nätverket är lika verkligt som den normala, icke-syntetiska tillvaron.

Dagens största begränsning - datorerna - är i Gibsons värld mer en del av människorna själva som på det viset bär en större del av nätet med sig.

Dagens haltande steg
Detta låter kanske som ren fantasi, men är det faktiskt inte. Redan idag finns verktyg som hjälper oss att uppleva tredimensionella datormiljöer (exempelvis så kallade VR-hjälmar) medan andra verktyg enkelt avbildar våra kroppar och rörelser i denna tredimensionella värld. Rent tekniskt kan vi med andra ord redan idag skapa en tredimensionell värld av bilder och ljud där alla internetanvändare rör sig på samma sätt som i verkligheten. Därifrån är steget inte långt till att låta internets invånare öppna länkar som dörrar (i stället för att klicka på dem) eller helt sonika bara vandra in i dem för att transporteras till nästa hållplats i nätet, som på en gång blivit lika mycket transportkanal som informationskälla.

Avdelningen för avancerad teknik på datorföretaget Apple har skapat ett tillägg till Netscape Navigator som heter HotSauce (finns till Windows också). Med hjälp av HotSauce förvandlas Internet till en tredimensionell rymd av länkar. Vill man någonstans utnyttjar man musen till att flyga dit.

Rent grafiskt är HotSauce inte mycket att hurra för ännu, men programtillägget visar definitivt vilka möjligheter som finns, i synnerhet om man tänker sig en framtid där alla netizens, nätinvånare, bokstavligen vandrar omkring i en datorvärld, grafiskt avbildade som sig själva.

Och sen då...
Tänk er vilka möjligheter ett framtida Internet med dessa möjligheter kan få för det västerländska karriärssamhällets vardag. Tänk er videokonferenser och distansundervisning där alla deltagare upplevs som verkliga. Tänk er digitala resebroschyrer som är nästan lika verkliga som resemålen själva. Tänk er en vandring på månen, virtuella rockkonserter sända över internet, teaterbesök (där varje sittplats är salongens bästa), filmer man spelar med i och upplever hemifrån, beställda nyhetssändningar som tillåter att man själv är på plats i flödet.

William Gibsons värld är inte längre tillräckligt långt borta för att bara vara kuriosa; tanken är både fascinerande och skrämmande.

Adresser
http://www.research.apple.com/ (Hotsauce, datorföretags Apples version av tredimensionell navigering genom Internet.)

http://www.georgetown.edu/irvinemj/technoculture/pomosf.html (Information och intervjuer med William Gibson; många länkar till Gibsonrelaterade platser.)

http://www.media.mit.edu/ (MediaLab vid en av världes främsta tekniska Högskolor, MIT i Boston, startat av visionären Nicholas Negroponte.)

http://www.hotwired.com/frontdoor/ (HotWired, ett av Internets bästa och mest genomarbetade elektroniska magazin, bland annat med Nicholas Negroponte som krönikör.)

http://www.obs-us.com/obs/english/books/nn/bdcont.htm (Läs några kapitel ur Negropontes bok Being Digital.)

http://www.well.com/user/gmartin/reviews/being_digital/column.html (En lista på Negropontes visionerande krönikor om internet och det digitala levandet.)

http://www.news.com/Newsmakers/index.html?ntb.newsmkr (Läs om andra nyhetsskapare i datorvärlden.)

Vill man vara provocerande kan man beskriva Internet som den yttersta formen av maktlöshet. Ingen har det direkta ansvaret, ingen enskild person har några större möjligheter att påverka och styra Internet - ett annat sätt att säga att pengarna som vanligt har mängder med inflytande.

Nu är detta naturligtvis en bild som är alldeles för cynisk för att vara helt sann. En del personer har inflytande, nämligen de idérika ledargestalter som kan omsätta sina drömmar och visioner i verklighet.

De inflytelserika Internet-ideologerna är dock fortfarande få. Flera av dem var dessutom verksamma långt innan Internet blev ett begrepp.

Den som vill kan säkert hitta kopplingar till mycket av dagens utveckling i science fictionromaner och profetior från tider svunna sedan riktigt länge. Bestämmer man sig emellertid för att leta bland de mer sentida författarna finns några som, åtminstone skenbart, har större rätt att signera den världsbild som dagligen målas upp och förändras.

Svartsynen
I sin Fahrenheit 451 beskrev Ray Bradbury ett samhälle som är allt annat än fritt. Allt som kan förolämpa någon person någonstans är förbjudet. Alltså får inga böcker förekomma; idéerna i dem retar alltid någon. Bokens titel syftar på den temperatur då papper tar eld - allt potentiellt stötande skrivet material ska brännas. I romanen är den statsstödda formen av underhållning i stället oändliga och meningslösa tvåloperor där isolerade och ensamma tittare själva agerar framför sin tv-vägg i vardagsrummet. Hjärntvätten är fullbordad; tillvarons högsta mening är tidsfördriv - att fördriva tid som man förr försökte fördriva ont.

Även om det idag är svårt att fullt ut acceptera Bradburys odelat svarta syn på den hypnotiska effekt ett interaktivt medium kan ha på sin betraktare är parallellerna enkla att dra, i synnerhet i dagarna när TV3 lanserar sina webtv-sändningar och de interaktiva tvåloperorna på Internet blir fler och fler.

Religionen
En annan amerikansk science fiction-filosof, Philip K Dick (som påstås vara en förebild för cyberpunkens förgrundsgestalt William Gibson), ger i sin Do androids dream of electric sheep (mer känd som Blade Runner) en mer nyanserad, om än också mer svårtolkad, bild. Hans värld befolkas av människor som letar efter en mening med tillvaron i form av att äga ett eget och livs levande djur (den delen av naturen är utrotningshotad och därför en statussymbol).

Mot detta står samhällets slavras - androider med medvetande och intelligens men mycket kort livslängd. Androidernas högsta önskan är att slippa en säker död efter ett fåtal år, att få leva utan att veta när det är dags att upphöra att fungera, dvs. dö - en önskan deras skapare (människan) förvägrar dem.

På samma sätt letar Dicks människor efter bekräftelse från sin egen skapare med hjälp av en apparat som knyter alla människor samman i en enda gemensam känsla av delaktighet. Målet och meningen med livet reduceras till en maskinförmedlad masspsykos när bokens kristusgestalt ständigt försöker ta sig upp till toppen av ett berg.

Bokens varelser är överens om en sak: bakom krönet finns svaret. Svaren. Allihop, oavsett fråga.

Jag säger inte att Internet är vår tids berg, men nog är det vår tids kulle.

Cliffhanger?
Mitt i denna svarta strävan uppför kullen, på jakt efter överblicken, slutar denna ofullbordade betraktelse i bästa tv-stil. Fortsättning följer i nästa krönika som tar upp modernare inspiratörer, drömmare och visionärer som William Gibson och Nicholas Negroponte.

Låt mig alltså sluta med tre magiska tv-ord: To be continued...

Adresser
http://www.aoi.tv3.se (TV3 sänder numera vissa program över Internet.)

http://www.framtidsstudier.se (Det svenska institutet för framtidsstudier skickar gratis ut sin publikation Framtider fyra gånger om året till intresserade.)

http://www.devo.com/bladerunner/ (The official Blade Runner Online Magazine...)

http://www.wsu.edu:8080/~brians/science_fiction/bladerunner.html (Studiehandbok (!) för den som vill läsa Blade Runner.)

http://ptd15.afionline.org/cinema (Filmvisning över internet, Chaplin, för den som inte skräms av mediet...)

http://hem1.passagen.se/hoeganas/ (Visionerande i det lilla formatet; vilja att sprida sig ger ständigt upphov till nya möjligheter för oss kullklättrare.)

Internet har börjat ta form som ett fullfjädrat och heltäckande tjänsteföretag. Information och avkoppling blandas med rena nyttotjänster, och förvandlar Internet inför våra ögon. Från ett tv-spel parat med en brevlåda håller detta världsomspännande nätverk på att transformeras till världens största och modernaste kontor - komplett med sekreterare, akvarium och morgontidning. Saknas någonting är det kontorets i och för sig kanske viktigaste pjäs: kaffekokaren.

Sekreteraren
Alla som har drömt om en egen sekreterare kan nu luta sig tillbaka och njuta av informationsålderns landvinningar. Än är de tjänster som erbjuds inte särskilt märkliga, men likafullt är de nyttiga. Ett exempel gäller företaget E-minder som erbjuder alla intresserade att gratis utnyttja företagets datorer som planeringskalendrar/sekreterare. Man talar om vad man vill bli påmind om, när detta ska ske och vilket besked man vill ge sig själv. På utsatt dag kommer så ett automatiskt meddelande per epost: mamma fyller år om tre dagar, det är bröllopsdag och biljettsläpp till ZZ TOP-konserten.

Är man som jag, dvs. läser sin epost men glömmer titta i vanliga almanackan, är detta en fantastisk tjänst (förutsatt att man inte behöver påminnelsen ett visst klockslag).

TT i hemmet
Spelkonstruktörerna och börsföretagen får ursäkta, det är nyhetsföretagen som har visat framfötterna i kampen om användarna (detta är för övrigt en intressant fråga: vad kallar man oss som utnyttjar internet, förutom netizens? Tittare? Läsare? Åhörare? Interaktörer? Skicka förslag till jonas.hansson@hd.se; vi kanske kan mynta ett nytt begrepp). Stora företag som CNN och REUTER har visat sig vara mycket lyhörda för det västerländska samhällets fixering vid snabba nyheter; allt fler företag publicerar sina senaste rön på internet - man erbjuds alltså uppdaterade nyheter dygnet runt, men detta är ingenting nytt.

Det relativt nya bland dessa nyhetsförmedlare är att de gör internets normala uppsökande verksamhet onödig. För närvarande erbjuder man användarna/tittarna/läsarna möjligheten att bygga om sin dator till en REUTER-linkande skärm. Datorn tar automatiskt kontakt med ett antal av Internets nyhetsförmedlare, kontrollerar om de har några nyheter att erbjuda sedan senast och laddar i så fall hem detta nya, som presenteras på skärmen.

För att detta ska fungera måste man ladda hem särskila program som nyhetsföretagen själva utvecklar - dessa är gratis för användaren. För närvarande erbjuder flera företag liknande tjänster, men de som fått störst uppmärksamhet är CNN:s tjänst Pointcast, där man bland annat presenterar nyheter från Wired (den första stora ezinen, ett magasin publicerat på internet), New York Times och Time Warners internettjänst Pathfinder (med Time, Peope och Money). Som en koppling till ett annat känt medium har man valt att kalla dessa olika nyhetskällor kanaler. Inom varje kanal specificerar man sedan själv vilken sorts nyheter man är intresserad av; allt från horoskop till teknik och sport.

För tillfället erbjuds bara amerikanska kanaler, men med tiden kommer säkerligen europeiska och svenska nyhetsförmedlare att erbjuda liknande tjänster. Jag menar, vi har ju fått hit både radio och tv...

Adresser
http://www.netmind.com/e-minder/e-minder.html (Påminnelsetjänst som skickar ett meddelande till dig när du vill om vad du vill.)

http://www.pointcast.com (CNN:s kostnadsfria nyhetstjänst per automatik. Macanvändare med 680X0-processorer kan inte ännu utnyttja tjänsten, men en version är utlovad under våren.)

http://www.micromat.com/mmcs/pagewatch/formpw.html (PageWatch bevakar dina favoritsidor och skickar email när de ändras.)

http://www.newslink.org/best.html (En bra sammanställning över amerikanska/internationella nyhetsförmedlare på Internet.)

http://netaddress.usa.net/ (Byt din epostadress mot en ny som du alltid kan behålla även om du byter internetleverantör här hemma. Du kan också tömma din post var du än befinner dig i världen.)

http://fishcam.netscape.com/fishcam/fish_refresh.html (En oumbärlig och ständigt uppdaterad bild av ett akvarium hos Netscape.)