Ett växande bolag är fullt av paradoxer. Allt från små till stora saker kan verka vara motsägelsefulla tills man kommer kulturen och sanningen på spåren; ibland tar det tid och kräver att man kryper under skinnet på det som oftast tar sig skepnaden av en pulserande organism. Ett växande företag har nämligen på många sätt eget liv i sig, egen vilja och rörelse frikopplat från alla organisatoriska strukturer, processer och formella maktcentran.

Ett exempel är att våra strategier är extremt långsiktiga.Vi ska lyckas nu, om fem år och om tio. För att klara det har vi idéer om framtiden ett decennium bort. Samtidigt är alla beslut i vardagen medvetet kortsiktiga. Stäng projekt direkt. Minska omfattningen. Låt inte kravbilden svälla. Lansera hellre en gång för mycket.

En förklaring till och fördel med att tillväxtbolag beter sig så är de lever i en darwinistiskt evolutionär miljö: den starkaste överlever och den största konkurrensfördelen är en ständigt iterativ förändringsförmåga. Men att hela tiden förändras är en process som sker ojämlikt och olika fort, även inuti en organism som ett bolag. När vissa delar redan mognat i sin insikt och förändrats färdigt är andra delar kvar i en annan sanning. Tes mot antites. Moget mot nytt. Kassako mot bleeding edge.

Insikten att inte alla måste arbeta på samma sätt är viktig. Ibland måste man uppmuntra paradoxerna. Ett globalt företag lever inte bara i *en* sanning, i *en* tid eller med *en* lösning; variationen är ett självändamål. När omvärlden förändras på en plats har vi då i bästa fall redan experimenterat fram en lösning någon annanstans. Evolution genom iteration och innovation. Många små steg åt alla håll samtidigt ger en långsamt framväxande kartbild av återvändsgränder, trafikstockningar och vidsträckta motorvägar i vår affärsmöjlighet.

Hemligheten bakom framgången och utmaningen med att lyckas är inte att bara släppa fältet fritt för experiment utan att dra verklig nytta av organismens samlade kunskap och erfarenhet: Att hitta sätt för som gör att den kollektiva kunskapen finns tillgänglig för dem som verkligen behöver den när de behöver den. Att också se till att de som verkligen har behoven dessutom har mandat och förmåga att agera när det behövs.

Därför behöver ett växande bolag bygga broar och relationer mellan alla olika delar. Kortslutningar som gör att dyrköpt och framsvettad erfarenhet i bolagets armhåla också når de lika svettiga fötterna. Information som livsnödvändigt blodomlopp.

För min del är det tjusningen med rollen som CIO: skillnaden mellan att komma först eller snubbla över de egna fötterna ligger hos oss. Vi förmåga att stötta olika sanningar snarare än likrikta avgör hur bra vi är.

Taggmoln: paradoxer, bleeding edge, tillväxt, evolution, svett

Det är nu det händer. Tillväxten tilltar, tempot ökar och tålamodet minskar i takt med att trycket går upp. Nyanställda ska introduceras effektivt så att de snabbt blir nyttiga, samtidigt som mer garvade anställda ska hållas motiverade och effektiva.

Som stöd till tillväxten har systemen en nyckelroll. De kan beskriva arbetsmetoder för nyanställda och på samma gång dokumentera erfarenheter från bolagens rävar. De hjälper personer att byta roller med varandra i flykten så att ett företag kan agera flexibelt utan att tappa i kontinuitet. De skapar också en ibland nyttig tröghet i form av väloljade rutiner och inkörda hjulspår att fortsätta färdas i.

Förutsättningen är så klart att systemen är tillräckligt välgjorda och att de passar bra ihop med såväl nyckelprocesser som anställda på företaget; annars blir erfarenhetsutbyte, kontinuitet och hjulspår mest hinder i vägen.

För några år sedan var Sverige och världen inne i en tydlig lågkonjunktur. Den påverkade även Axis, och vi hade några tuffa år i början av tvåtusentalet. Trots dessa sämre tider hade vi på IT-sidan tur; vi fick ett orubbat förtroende att bygga en fungerande plattform som skulle stå färdig i tid lagom tills tillväxten tog fart.

Då, mitt under kristiderna, lade vi planerna för något vi kallade Fundament för tillväxt – ett systembygge som skulle minska gap i processerna, öka möjligheten för alla att samverka effektivt och se till att relevanta systemfunktioner (inklusive relevant information) nådde ut till rätt personer i företaget.

Tillsammans med berörda avdelningar byggde vi lösningar hand i hand med organisation och processer. Vi försökte effektivisera det mesta från leadshantering och partnerrelationer till hur supporten arbetar.

Beslutet att bygga sig ur krisen var inte självklart, men börjar man inte förrän det blivit goda tider riskerar man att missa det mesta av uppgången. Tyvärr tycks konjunktursvängningar och ledtid i IT-projekt ibland motverka varandra.

Idag, med de sämre tiderna och den friska satsningen i färskt minne, är jag väldigt tacksam att vi fick tid på oss att bygga medan tid var. Även om vi inte är färdiga än står vi starkare än vi kunde gjort. Tänk er mardrömmen: att tillväxten tog fart utan att vi hade någonting mer än presentationer i powerpoint att erbjuda.

Taggmoln: slideware, tillväxt

Tillväxtbolag är annorlunda. Jag har haft en utmaning att förklara detta för nyanställda i många år, men på sistone har jag också fått förklara vår skumma särart för konsulter.

Lite rörigare, mycket friare och fullt av möjligheter som bara väntar på att förverkligas. Ungefär så ser vardagen ut för oss som lever enligt devisen Be inte om lov, be om ursäkt.

Frågan som har förbryllat mig mest på sistone är det förvånade utropet från en konsult:

— Men får du verkligen...? Ska du inte be om lov?

Jag förstod först inte frågan. Be om lov? Varför det?

Visst, jag har en del att säga till om men det är inte av någon sorts maktfullkomlighet jag blir förvånad; alla har en chef. Även VD rapporterar till någon. På papperet har frågan en viss naturtrogen logik — jag kanske borde kolla med den där någon i förväg?

Fast så var det just det där med snabbväxande tillväxtbolag. Där rör vi oss med det som ibland kallas en hårdmjuk styrning: ett tydligt kulturellt ramverk sätter gränser och definierar en sorts spelplan där reglerna är busenkla: agera så länge du inte går över gränsen. Kör på. Försök. Det är i ögonblicket händelser sker och beslut fattas. Det är närmast problemet lösningen ska utformas. Kortaste tiden från hinder till lösning får man genom att inte transportera problem till någon annan utan lösa dem på plats. Där och då. Du. Själv.

Be inte om lov, be om ursäkt.

För att ett tillväxtföretag ska fungera bra behövs ytterligare ett mantra, någonting som balanserar denna långtgående frihet som inte alltid är tydlig för nykomna medarbetare. Vi kallar det prestigelöshet, men egentligen betyder det förlåtande attityd, att alla fel tolereras så länge ingenting sopas under mattan. Gör man fel — eller hittar några fel — måste man snabbt lyfta fram dem. Hos oss pekar ingen finger. Ingen skäller. Ingen gnäller. Alla vet vad som gäller: vi hugger i, hjälps åt och fixar det.

Vi tar alla i, för det är kicken att vara med om den häftiga resan som driver oss, att sitta i maskinrummet på en rymdraket och justera munstyckena tills bränsleblandningen är optimal.

När jag letar efter tillväxtfilosofer att hålla i handen på vägen är det svårt att bortse från Karin Boye som visste att det är vägen som är mödan värd. I min personliga samling husgudar ryms emellertid mest personer med skit under naglarna. Lemmy i Motörhead formulerade sig i Boyes anda när han skrev ett av sina många epos.

"The chase is better than the catch". Yeah! Tillväxt by vårtor!

Taggmoln: tillväxt, be inte om lov, maktfullkomlig

För åtta år sedan började jag arbeta i ett fjortonmannabolag. Efter tre år hade företaget anställt mer än hundrafemtio personer till, och vi hade växtvärk. Ledarskapet gick ut på att hantera den snabba tillväxtens alla baksidor och utmaningar – mest frågor om personal, kunskapsöverföring och att få alla medarbetare helt nyttiga.

För fem år sedan bytte jag roll och gick till ett mognare företag som redan hade en tillväxtresa bakom sig. IT-bubblan brast och affärsklimatet blev snabbt sämre. Under lågkonjunkturen som följde var reglerna väsentligt annorlunda än under nittiotalets sista år. Vi trollade med knäna och arbetade med små medel för att hitta nya fördelar för bolaget. Läs mer...

Taggmoln: tillväxt, Fokus

Att veta vad man ska göra är viktigt. Att veta vad man ska låta bli att göra är om möjligt ännu viktigare.

I vägvalen ryms våra möjligheter att påverka och hjälpa våra företag – att vara nyttiga. Samtidigt ställer det krav på vår kunskap och vårt förstånd. Beslut och prioriteringar är vardagsmat för många av oss, som därmed vet att det är långt ifrån alla vägar som slutar i en kruka guld. Den åtråvärda nyttan är inte så enkel att nå. Läs mer...

Taggmoln: tillväxt, imperier, styltor, globalt klister, hävstång