Att ta sig runt världen på åttio dagar är ingen stor bedrift idag - Phileas Fogg hade inte ens hunnit packa. På någon sekund besöker vi andra sidan jorden och efter lika lång tid är vi tillbaka igen. Tack vare internet är weekendresor plötsligt långa som evigheter - nu kan alla globetrotta från soffan på en eftermiddag.

Framtiden rycker närmare, åtminstone i nidbildlig mening.

Skräckvisionen av framtidens liv presenterades för bra många år sedan - alla skulle sitta i sina elektroniska hem, beställa mat via datorn, bara tala med andra genom bildtelefoner och utföra allt arbete över telenätet.

Flockens död
Att vistas utomhus skulle inte vara på modet, sades det. Den sociala människan skulle dö; varelsen som genom alla tider hade jagat i flock - oavsett om jakten gällde mat för dagen eller sällskap för natten - skulle ersättas av enstöringar i fyrkantiga celler, alla med var sin dator. Datatönten som högsta mode.

På grund av, eller möjligen tack vare, internet är vi för första gången i mänsklighetens historia i närheten av det livet.

Idealbilden visar världen som en sammanhängande elektronisk organism, vars delar är i ständig kontakt via mobiltelefoner, personsökare och internet. Delarna föredrar elektronisk kontakt framför den gamla modellen - det primitiva sättet att gå ut, träffa folk och byta bakterier med andra, kanske till och med motionera en eller annan gång, bara för att hålla kroppen vid liv.

Usla jag
Gudarna ska veta att jag föregår med gott exempel inför framtiden; jag är absolut ingen hurtig människa med stark önskan att röra mig. Tvärtom har jag förfinat sittandet till en konstart, gjort bekvämlighet till både mål och mening, trots att jag innerst inne ogillar bilden av en provrörsvärld där spindellika, muskellösa varelser reduceras från människor till dataoperatörer.

Jag försöker emellertid intala mig att jag lever enligt det engelska talesättet "If you can´t beat them, join them" (ungefär Om du inte kan besegre dem, förena dig med dem). Det skulle alltså vara bättre att ge sig hän åt alla avarter, än att försöka hindra framtiden från att inträffa.

I den andan ska vi ge oss ut och resa världen runt på framtidsvis - med internet. Vi ska ta oss ett varv runt denna vår gudomliga planet, och se hur världen ter sig via ett elektroniskt filter - när man rider från världsdel till världsdel på ryggen till en mus.

Varken svett eller salmonella
Denna form av resande kräver emellertid ett visst mått av förståelse från medföljande turisters sida. Ni får till exempel ursäkta att internets resmål ännu inte vare sig luktar eller smakar. Den som ser saken positivt inser att en virtuell resenär (en sofftrotter) faktiskt inte heller får malaria eller förlorar bagaget - eller behöver stå i kö för att bli lurad vid skumma växlingskontor.

Dessa delar av den virtuella verkligheten har inte uppfunnits än, men får genier och framtidsvisionärer ett decennium på sig, kan de säkert trolla fram något ur sina kaninhattar.

Med det sagt har vi bara att kasta loss, slita förtöjningarna och bege oss på en virtuell resa runt klotet - alla adresser finns nedan.

Efteråt...
Efteråt ska ni gå ut en sväng, även om det bara är till Konsum, för att jämföra elektronikens vindar med verklighetens. Tids nog faller nämligen miljön till föga för datorer, och ger latmasken i oss möjlighet att frodas och ta över. Tids nog, men inte än.

Fortfarande finns det lite forntid och grottmänniska kvar - även i mig.

Resmålen
Vi börjar med vädret i Sydafrika...

http://cirrus.sawb.gov.za/

...innan vi mellanlandar vid Libanons historiska byggnader...

http://www.lebanon.com/tourism/index.html

...på väg till Förenade Arabemiraten, alltid lika värt ett besök på vårkanten.

http://ns2.emirates.net.ae/uae/

Ingen jorden runt-resa är komplett utan ett besök i Thailand - "leendens land"...

http://www.cs.ait.ac.th/tat/

...där man får uppleva allt - till och med landets tågtidtabeller.

http://www.nectec.or.th/WWW-VL-Thailand.html

Är man i trakten får man inte missa Tibet...

http://coombs.anu.edu.au/WWWVLPages/TibPages/Travel/travel-faq.html

...för att inte tala om Vietnams konstutställningar.

http://sunsite.oit.unc.edu/vietnam/art.html

Vi struntar i Australien, och tar Nya Zeeland i stället - med Mauri och kiwifrukter.

http://www.cts.com/browse/jwb/index.html

På hemväg passerar vi Costa Ricas djungler - på grod- och ormjakt...

http://catalog.com/calypso/

...och via Canadas specialgjorda skrivbordstour (vad kunde passa bättre?) får vi uppleva landets miljöanpassade natur.

http://www.cs.cmu.edu/afs/cs.cmu.edu/user/clamen/misc/Canadiana/Travelogue.html

Slutligen landar vi i Norge - därifrån är det gångavstånd hem.

http://www.service.uit.no/norge/geographical.shtml

Den som inte tycker om min rundtur kan bygga sig en egen från följande sida med adresser och klickbara kartor:

http://www.w3.org/hypertext/DataSources/WWW/Servers.html

Jag är världsreporter vid Helsingborgs Dagblad. I stor stil tar jag mig an världsproblem från en bekväm fåtölj. Med fötterna på skrivbordet och en kaffemugg i högsta hugg är jag er guide till katastrofdrabbade områden, er stöttepelare i världspolitikens korrumperade korridorer och er levande handbok i förenklad samtidsproblematik.

Hittills har det varit ett fåtal förunnat att kunna skaffa sig överblick inom ett stort antal områden. Att veta vad som händer är allt annat än elementärt, men tack vare informationsrevolutionens främsta kännetecken, Internet, har nu turen kommit till alla och envar att bli sin egen världsreporter.

Kunskapens allmängods
Detta stolta område inom journalistiken som tidigare bara förunnades ett fåtal - däribland mer eller mindre självutnämnda herrar Heimersson, Nilsson och Lindqvist - är nu alltså allmängods.

Herman Lindqvist skrev en gång att det första han - och enligt honom de flesta utrikeskorrespondenter - alltid gör när han anländer till ett nytt bevakningsområde är att lyssna på BBC:s radionyheter. Att snabbt sätta sig in i ett främmande lands problem låter sig uppenbarligen inte göras. I stället får man förlita sig på att andra nyhetsbyråer har gjort ett bättre jobb.

Hemligheten bakom världsbevakningen
Det är här hemligheten ligger. Genom att hitta vattenhålen i världens nyhetsbevakning kan man med andra ord snabbt få den ytliga överblick som kännetecknar en sann världsreporter.

Tack vare Internet slipper man också betala för nyhetstjänsterna. Ännu så länge har exempelvis både Reuter och AP, de två största amerikanska nyhetsbyråerna, gott om gratisnyheter från den amerikanska delen av världen.

Men dessa nyhetsjättar är långt ifrån ensamma på den stora och växande marknaden av snabba nyheter. Behovet tycks omättligt när man ser alla nya direktkällor till kunskap. I detta första etableringsskede verkar det som om man inte vågar låta bli att skapa en Internet-spegel av sin verksamhet. Till och med CNN och Financial Times gör Internet-versioner av sina nyheter.

Men resten av världen, då?
OK, jag medger att det där med världsreporter mest var skryt. Hittills är nyhetsmarknaden på Internet nämligen starkt amerikaniserad, även om man kan hitta skrot och korn från världens mest obskyra länder - som oftast får en oerhört styvmoderlig behandling i svensk nyhetsmedier.

Jag känner till exempel en rumänska vars enda nyhetliga kontakt med hemlandet går via Internet.

- Svensk press skriver bara om de riktigt stora och dåliga sakerna, menar hon - och visst stämmer det.

Vill man ha en mer nyanserad bild får man hitta den på egen hand - till exempel via Internet.

Sveriges tidningar
Den som dessutom inte bara vill veta mer om världen, utan också om Sverige har en gyllene möjlighet hos flera nya och hungriga nätpublikationer. Mycket handlar fortfarande om ekonomiska nyheter, men i takt med att landets pionjärer, där Helsingborgs Dagblad ingår, bryter ny mark följer även andra periodika efter.

Ett exempel är den relativt nystartade tidningen Dagens Politik som har ambitionen att ge en snabb överblick över det inrikespolitiska läget. Intresserade bjuds till exempel på en lista över finansministerkandidater. Om man sedan vågar tro på listans innehåll är en annan sak - enligt DP kan det nämligen stå mellan Thage G. Pettersson och Anders Sundström.

Bäva månde marknaden.

Adresserna
http://it-ivar.swip.net/flt/ (Svenska nyheter från FLT, förenade landsortstidningar en nyhetstjänst som konkurrerar med TT.)

http://www2.passagen.se/ScandinaviaToday/nyheter/dagenspolitik/ (Dagens Politik - dagspolitisk tidning.)

http://www.fwi.com/wnt/wnt.html (Gratis"tidning" som bara publiceras på Internet - färska nyheter veckans alla dagar.)

http://www.clickit.com/touch/news/news.html (Adress som har samlat och ytligt katalogiserat de största amerikanska Internet-byråerna.)

http://www.intellicast.com/ (Väderlekstjänst för hela världen. Man kan ladda hem satellitbilder och få en övergripande flerdygnsprognos.)

http://toad.stack.urc.tue.nl/~haroldkl/index.html (Visar en karta som, via ett klick, ger ett stort antal Internet-nyhetstjänster från hela världen. Välj vilken nyhetsbyrå du vill!)

http://crayon.net/ (Bygg din egen tidning - välj ledarsidan från New York Times, världsnyheterna från The Hindu Times och nya dagliga serier från någon serie-server. Den färdiga tidningen skickas elektroniskt - Crayon rekommenderas varmt!)

http://www.trib.com/NEWS/ (Länkar till Reuter, AP och ett stort antal internationella nyhetsbyråer.)

Världens vetande är bara ett musklick bort - i bästa fall. För det mesta måste man nämligen nöja sig med högst värdsligt vetande, när man är på jakt efter kvalificerad kunskap i det intellektuella datormörker som kallas Internet.

Vill man kan man betrakta Internet som en jättelik uppslagsbok över världens datoriserade kunskap. Mestadels är Internets information kunskap lämpad för Trivial Pursuit, men glest utstrött på de vidsträckta digitala ytorna av nonsens finns enstaka korn av guldkantad kunskap.

Kunskap mot pengar
Exempelvis börjar de stora uppslagsverken i världen så sakteliga använda Internet som en distributionskanal för säljbar kunskap. Anrika Encyclopædia Britannica, med säte i Chicago, erbjuder världens kunskapstörstande massor tillgång till sin databas mot betalning. Ett års tillgång via Internet kostar 175 dollar för privatpersoner, 120 dollar för studenter och 350 dollar för företag.

Troligen är emellertid bara ett fåtal personer beredda att betala mer än en tusenlapp för någonting som inte ens syns i bokhyllan. I stället letar sig antagligen de flesta till de betydligt billigare och också betydligt mindre pålitliga gratis-uppslagsverken på nätet.

Billigare och sämre
För tillfället erbjuds nämligen en hel del ambitiösa världsbilder till beskådande - helt kostnadsfritt. Något man inte behöver leta länge efter är tvåspråkiga ordböcker. Det kryllar av möjligheter att exempelvis översätta engelska till norska eller svenska till finska.

Olika specialordlistor är också lätta att hitta - än så länge rör det sig mest om tekniska ordlistor (och då naturligtvist datortekniska sådana), men med tiden lär man kunna ha ett helt referensbibliotek inom räckhåll via ett antal musklick.

Vänliga själars kunskap
Är man envis eller utrustad med en viss portion tur kan man hitta riktigt bra lexika från hedervärda och pålitliga källor. Ett exempel är den svensk-finska ordboken, som Skolverket ligger bakom. De erbjuder också ett svensk-engelskt och ett estniskt-engelskt lexikon. Man får bland annat veta hur ord uttalas och böjs, samtidigt som orden sätts i ett sammanhang.

När det gäller de mer allmänna uppslagsverken kan man emellertid inte riktigt lita på upphovsmännens kompetens eller avsikter. Man får med andra ord ta den information som bjuds med en nypa salt.

Trots detta kan man utan större svårighet hitta riktigt roliga och intressanta lexika, där sägner och gammal folktro blandas med mysticism och ockultism. I denna del av det digitala världsalltet finns också en ambitiös genomgång av vår fornnordiska mytologi.

Grisförädlingens sköna konst
Slutligen finns de mer allmänna uppslagsverken som berättar om allt från länder till bilmodeller. En stor del av de här uppslagsverken är gjorda med en god portion humor. På ett ställe får man sig en ordentlig lektion i grisförädling till livs.

Ett tips till den uppslagsintresserade är emellertid att börja med att besöka Netscapes hemsida och ladda ner deras nya program Netscape 2.0. Tack vare denna nya version får många uppslagsverk - och andra platser i Internet - helt annorlunda utseende. Innehållet är visserligen detsamma även om man använder äldre versioner, men förpackningen är nog så viktig.

Det vet alla som vill studera grisförädling över Internet.

Adresser
http://home.netscape.com/comprod/mirror/index.html (Netscapes hemsida, där man kan ladda hem den nya programvaran Netscape 2.)

http://www.eb.com:195/bol/ft/freeTrial.html (Sju dagars gratis prövotid av Encyclopædia Britannica.)

http://www.nada.kth.se/skolverket/lexin.html (Skolverkets svensk-engelska, svensk-finska och engelsk-estniska lexikon.)

http://www.cs.uh.edu/~clifton/encyclopedia.html (En encyklopedi över internetsidor och information som kan hittas i Internet - rekommenderas varmt. Man kan bland annat nå ett hav av information om svinförädling.)

http://www.odci.gov/cia/publications/95fact/index.html (World fact book - uppslagsverk med länderartiklar som ger en överblick över länders styresskick, ekonomiska situatuation, geografiska läge, tekniska status etc.)

http://www.euro.net/innovation/Finance_Base/Fin_encyc.html (Finansiellt lexikon.)

http://www.bart.nl/~micha/ (Lexikon med artiklar om folklore, mysticism, ockultism och mytologier - behandlar bland annat nordisk mytologi. Väl värt ett besök.)

http://www.pedc.se/kompass/leta/leta.html (Internetkompassen - en svensk informationscentral.)

http://math-www.uni-paderborn.de/HTML/Dictionaries.html (Lång lista med olika lexika.)

En fråga om Internet är vanligare än alla andra.
- Men, vad kan man ha det till?
- Vadå ha? Hur menar du? brukar jag svara medan svetten tränger fram. Ibland är det nämligen bäst att låtsas som om man inte förstår. Vissa frågor kan faktiskt inte besvaras.
- Ja, vad har man för nytta av det där nätet?
- Nytta av? ler jag medan armsvetten börjar droppa.

Och så fortsätter det, för såhär i inledningen av en helt ny epok kan man inte förvänta sig att ha saker till någonting. Ibland måste tekniken få leva ett helt eget liv i väntan på att någon fantasirik person kan fylla den beundransvärda och majestätiska tekniken med mening och innehåll - en själ om ni vill.

Och i väntan på att så ska ske får vi hålla till godo med det kvalitativt varierande och ofta själlösa material som idag befolkar Internet.

Vad vi får nöja oss med under tiden
Vissa saker är lättare att nöja sig med än andra. Om man ser på den svenska veckotodningsmarknaden förstår man vad som säljer: skvaller och kändisar.

Om man tror att det är någon skillnad på skvallerlustan och kändisjagandet i Internet bedrar man sig. För första gången kan nu hela världen samtidigt samsas om de heta diskussionerna och ha ett jättelikt, globalt kafferep - med tillhörande snaskande i andras privatliv och kändisars förehavanden.

En service som exempelvis erbjuds är långa listor på vilken kändis som är gift med vilken. Man bara kryssar sig fram mellan namnen och får på så vis veta allt som tänkas kan om äktenskap i den kändare delev av världen (dvs Hollywood med omnejd).

Men inte bara snask
En annan sak Internet är förnämligt på är som reklampelare för TV-program, filmer och aktuell musik. Ja, inte bara reklam för den delen. Matnyttig information också - förutsatt att man är ohjälpligt fast i en TV-series grepp.

Tänk dig följande skräckscenario: Du både missade och glömde spela in det senaste avsnittet av Star Trek, Arkiv X, Skål - ja, du förstår - och bara måste få veta vad det handlade om. Vem dog? Varför? På ett par minuter kan du vara i USA och ladda hem en lång avsnittsguide, alltså en text som avsnitt för avsnitt berättar vad som hände, vilka skådespelare som var med, när programmet sändes etc.

På samma sätt hittar man enorma mängder information om nya filmer och rockgruppers förehavanden runt klotet.

Inte bara dunkadunkagenerationen
I många fall tar man upp gamla TV-serier och filmer också - Mannen från UNCLE tas till exempel upp bland alla serier som behandlas.

Och vill man ha lite mänskligare kontakt kan man ögna igenom en guide över Londons teaterföreställningar, med allt från musikaler till Shakespeare-dramer. Man får till exempel snabbt veta att musikalen Miss Saigon spelas på fyra ställen i världen, vad föreställningen handlar om, vart man ska ringa om man vill beställa biljetter och vad dessa kostar.

Undrar någon kan jag för övrigt berätta att The Mousetrap av Agatha Christie fortfarande spelas, trots att den hade premiär redan den 25 november 1952.

Underhållning och skvaller
Den lättsmälta underhållningen sipprar in överallt och lever sitt eget frodiga liv. Finns det överhuvudtaget förutsättningar för liv på en plats, så nog frodas underhållning, kändisar och skvaller, det är ett som är säkert.

Men jag klagar inte, tro för allt i världen inte det.

Herregud, skräpmat, skräpfilmer och skräp-TV är mitt liv.

Adresser
http://ballet.cit.gu.edu.au/Movies/couples.html (En lång lista på berömda personer som är gifta med andra berömda personer.)

http://american.recordings.com/wwwofmusic/ubl.html (En lång lista med rockbands hemsidor, där biografier, recensioner och annat ovärderligt samsas)

http://www.uktw.co.uk/ (En sammanställning över de engelska teatrarna, bland annat produktionerna i West End, där Londons musikaler uppförs. Man kan få informations om priser, föreställningars längd och innehåll. Dessutom finns telefonnummer till biljettkassorna.)

http://www.msstate.edu/Movies/ (En filmguide med recensioner, listor över skådespelare, korta biografier.)

http://pmwww.cs.vu.nl/service/sitcoms/ (Lista över amerikanska halvtimmeskomedier som Skål. Man kan ladda hem information om avsnitt, vad de handlar om, vilka skådespelare som var med, när avsnitten sändes etc.)

http://www.slip.net/~scmetro/tv.htm (Lista över amerikanska TV-program som Star Trek, Arkiv X, Mannen från UNCLE etc. Man kan ladda hem information om avsnitt, vad de handlar om, vilka skådespelare som var med, när avsnitten sändes etc.)

Man skulle kunna kalla Internet omoraliskt. Det står inte för någonting, har inga fasta etiska regler och saknar både hederskodex och heder. Frånvaron av ryggrad, en röd tråd, är inte bara själva fundamentet Internet är byggt på - det är dess mål och mening.

Poängen är just bristen på en sammanhållande länk. Internet är en gigantisk smältdegel av allt - från det uslaste usla över förkastligt till underhållande, charmigt och underbart. Allt är tillåtet.

Det finns inga färdiga regler i detta Vilda-västernlika nybyggarland.

Just denna respektlöshet inför det invanda gör landet Internet intressant. Som besökare kan man se hur ett nytt samhälle tar form, studera hur nya regler börjar tillämpas, upptäcka hur diskussioners vågor av åsikter och information snabbt påverkar och förändrar.

Det är ett land under uppbyggnad och alla är inbjudna att hjälpa till.

En spegel av det beprövade
Men än har man inte vare sig förmåga eller fantasi att göra annat än spegla en redan känd tillvaro.

Man bygger efter invanda mönster för en redan beprövad livsstil - affärer, reklam och klotterplank.

Men successivt kommer reglerna och målen att ändras. Snart kommer Internets unika förutsättningar att inte bara återskapa utan också nyskapa. Fungera som en kreativ födelseplats på sina egna villkor - inte någon annan världs.

Spår av framtid
Och idag ser vi de första spåren av framtid, hur 2000-talets datoriserade samhälle kan se ut. Det är en värld med helt andra spelregler - en värld som har tagit lika mycket intryck av Internet som Internet idag tar av dagens samhälle.

Redan utnyttjar många personer Internet som en alternativ informationskälla - utöver tidningar, radio och TV. Exempelvis publicerar både Svenska Dagbladet och Veckans affärer delar av sitt material på Internet innan det kommer i tryckt form.

Andra fördelar är att man ofta kan hitta materialet som det ser ut när det når nyhetsredaktioner världen över - ofiltrerat av media. Oförvanskad propaganda, skulle man kunna säga. Många företag och myndigheter lägger ut sina pressmeddelanden, till exempel regeringen via Rosenbads egen hemsida. Där kan man dessutom skriva till statsministern och statsråden.

Ny sorts demokrati?
Dagens stapplande steg kan vara början på en ny form av kontakt mellan väljare och valda. Kanske är det ett nytt sätt att påverka och vidga sina vyer bortom de invanda referensramarna och nyhetsmedierna.

Genom Internet bjuds man på möjligheten att höra åsikter och värderingar från många olika håll - politiker, utländska nyhetsmedier eller privata åsiktsmaskiner får propagera ostörda.

Det ställer höga krav på den enskilde användaren, och källkritiken har väl aldrig varit viktigare eller svårare. Man måste veta att det mesta som publiceras inte är sanningar utan åsikter. Åsikter som publiceras i ett visst syfte - men att ta reda på vem som har skrivit vissa texter, och varför, är ofta näst intill omöjligt.

Samtidigt är friheten stor. Många, från ämbetsmän till privatpersoner, får komma till tals och kan föra en diskussion utan att allt filtreras genom envägsmedier som tidningar, radio och TV.

Kanske ser vi nu en del av framtiden framtiden. Kanske bildas en ny sorts demokrati - inte nödvändigtvis bättre eller sämra; bara annorlunda - där alla för första gången på allvar erbjuds möjlighet att delta i diskussionen.

Adresser
http://www.sb.gov.se/ (Regeringens adress vid rosenbad - man kan bland annat läsa pressmeddelanden som de når landets nyhetsredaktioner, alltså inte som de publiceras. Du kan också skriva brev till regeringen.)

http://www.moderat.se/ (Moderaternas hemsida, där man bland annat kan läsa Carl Bildts elektroniska veckobrev.)

http://www.centerpartiet.se/ (Centerns hemsida, där man kan läsa åsikter och kontakta partitopp och riksdagsmän.)

http://www.gdn.org/ (Global democracy network - internetadresser till demokratirörelser och parlament på olika platser i världen.)

http://www.scb.se/index.htm (Statistiska centralbyråns hemsida - mycket är reklam för deras böcker och utredningar, men en del statistik är tillgänglig för gratisanvändaren.)

http://www.skolverket.se/skolnet/IT-kommissionen/ (IT-kommissionens hemsida, där man kan läsa utdrag ur deras rapporter om den nya informationsteknikens roll i samhället.)

http://www.haninge.a.fk.se/fk/ (Försäkringskassan i Haninge, som berättar om olika regler i samband med sjukdom, barnafödande, utlandsvistelser etc.)

Årstiderna har kommit till den datoriserade världen Internet. Med sitt hov av granar, tomtar och överflödande mat har kung Jul dragit in i landet bortom sladden. Det som en gång tillhörde den verkliga världen är numera elektroniskt allmängods - virtuell jul.

På många sätt efterliknar Internets julfirande den verkliga världens, och mångfalden i detta nya universum är imponerande.

Julkalendrar, godisrecept och massor av adresser till tomten simmar omkring i datorrymden. Den som vill kan faktiskt brevväxla med tomtar från alla världens hörn - där alla säger sig vara den rätta.

Men julfirandet i Internet saknar en viktig dimension.

Gästvänlighet.

Trots att vår vanliga jul ofta beskylls för att mest vara ett kommersiellt jippo, präglas den ändå av mycket värme och generositet.

Internets jul är ofta mycket kallare. Inbjudningar till jultomtens verkstad ler på ytan, men liknar mest stelnade varggrin när man närmar sig. I Internet, där gratis tidigare var ett rättesnöre och honnörsord, har saker nämligen plötsligt fått ett pris. Det kostar pengar.

Vart man vänder sig erbjuds man ett "personligt brev från tomten" - med äkta stämpel från Nordpolen. Det skickas så fort man har betalat för sig. Gratis har blivit ett gammalt och förlegat begrepp, också i Internet.

Men visst finns också värmen
Som tur är finns också undantagen. Generösa hemsidor berättar om olika länders jultraditioner idag och förr.

En sida berättar exempelvis att julen var en extra fredad tid i både Finland och Sverige. Den som begick brott under julen kunde räkna med extra hårda straff. Vidare får man veta att den lag som grundlade denna tradition blir uppläst klockan tolv varje julafton sedan femhundra år i den finska staden Turku.

Men det som får mig att personligen hitta julen i Internet är en gammal beprövad 1800-talskänsla: sentimentalitet. Charles Dickens julsaga "A Christmas Carol" finns att läsa i sin helhet, som en enkel text rakt upp och ner.

Trots att bokstäverna passar bättre på papper än på en datorskärm, känns just denna julsaga som rätt utgångpunkt för julfirande i det alltmer gnidna Internet. Sagan finns i ett otal filmversioner och handlar om den snåle Ebeneezer Scrooge (som förresten gav namn åt den amerikanska varianten av Kalle Ankas farbror Joakim) som får besök av tre julspöken och tvingas till bättring.

Flera olika bibliotek och institutioner har lagt ut hela boken. Den är visserligen på engelska, men förmedlar ändå mer julkänsla än flertalet av alla köpta "äkta" brev från jultomten.

Kungen och Clinton
Bland allt detta virtuella och ofta syntetiska julfirande finns också en julhälsning från vita huset. Bill Clinton och hans fru Hillary hälsar hela världen god jul.

Och med ens slår mig vad som saknas i datorernas julafton.

Kanske kommer julen till Internet på riktigt först när den svenska kungafamiljen följer Clinton in i Internet för att baka, vinka och le mot oss virtuella julfirare.

Här hittar du julen
http://networksnw.com/christmas/x-mas.html (Bra juladress att börja leta på - har allt från recept till sagor)

http://www.america.net/christmas/christmas.html (Generöst ställe med allt från recept till sagor och spel, Harley Davidson-julklappar och hälsningar från USA:s president Clinton. Man får också veta mer om andra religioners firande.)

http://www.wonderland.org/Works/Charles-Dickens/christmas-carol/chapter-01.html (Dickens saga A Christmas Carol)

http://www.yahoo.com/Society_and_Culture/Holidays/Christmas/Santa_Claus/ (Lång lista på adresser till jultomten)

http://www.luth.se/luth/present/sweden/history/folklore/christmas.html (Kort historik om svenskt julfirande från Högskolan i Luleå)

http://www.crusade.org/cgi/advent.cgi (Kristen adventskalender på Internet)

Har du försökt hitta rätt i Internet på sistone? Utan att lyckas? Då är du med andra ord precis som alla andra besökare i denna djungel av information. Vilsen, men inte utom räddning!

Du har märkt en förändring - att surfa på internets svallvågor av information är inte lika kul längre. I ärlighetens namn har detta planlösa flanerande börjat tråka ut dig. Det räcker inte att mållöst bara "hamna". Som en människa på väg in i 2000-talet vill du styra ditt eget fordon, även i cyberrymden.

Det är nu du måste lära dig använda internet målmedvetet. Ta till dig dess positiva sidor och dra nytta av den hjälp som trots allt finns att få. Du kan nämligen snabbt ge upp tanken på att luffa fram på egen hand; i snårskogen kommer man ingenstans utan lift.

Oaserna
Runt omkring i denna informationsdjungel - eller kanske snarare strukturöken - finns hjälp i form av oaser där vilsna vägfarare är välkomna att söka stöd och vägledning. Dessa oaser eller informationscentraler består av kartor och kompasser över Internet. Ständigt fylls de på med ny information för din och alla andra vilsna vägfarares skull.

Som gäst har du möjlighet att söka i oasens arkiv. I bästa fall hittar du vad du söker, oavsett om du letar efter spel eller minutfärska nyheter. På någon minut får du listor med adresser till även de mest avlägsna av hörn.

Risken med dessa oaser som utan urskillning samlar "information", dvs även skräp och förkastligt, är att det dränker livets goda. Med andra ord råkar du i sämsta fall ut för inaktuella eller irrelevanta spökadresser - kompassriktningar till återvändsgränder.

Å andra sidan har du inget val. Oaserna, bra som dåliga, erbjuder den hjälp som finns att få.

Var snäll mot din oas
Varje oas har sitt eget sätt att sortera och presentera information. Sök dig fram tills du hittar en som passar dig och dina behov, och lär dig sedan dess finesser. Hjälper du oasens bibliotekarie på traven kan hon skänka dig nycklarna till många av internets städer.

Att börja med
http://www.yahoo.com/ (en av de bäst organiserade oaserna; låter dig leta efter kategorier)

http://www.opentext.com:8080/ (den sökmässigt kanske bästa oasen just nu)

http://dipmat.unife.it/Root/d-Bigsurf/02-Search_Engines (stor samling av olika oasers adresser)

http://www2.islandnet.com/~bedford/w3search.html (stor samling oaser som man kan söka i omedelbart)

http://www.acs.ryerson.ca/~journal/megasources.html (bra lista som kan överraska)

Följ med på en resa i tid och rum, där HD fungerar som ciceron i den nya värld som kallas Internet.

Internet.

Ett nätverk av sammankopplade datorer - på sekunder når man mellan kontinenter. Informationen är som Ahlgrens bilar: omöjlig att stoppa. Försöker man blockera en väg hittar den snabbt en ny led att trafikera.

Den som aldrig har satt sin fot innanför Internets pass- och visumlösa gränser blir naturligtvis förbryllad. Vad är detta nya som nämns överallt?

Ja, vad är det?

På samma gång är Internet en spegelbild av västvärldens samlade historia hittills, alla epoker på en gång, positiva som negativa. Laglösa stråtrövare lägger beslag på kontokortsnummer. Extremister vädrar sitt förakt. Pedofiler byter bilder.

Men de posivtiva sidorna är fler: Diskussionsklubbar för intresserade. Nyhetsorgan för nyfikna. Bollplank för forskare.

Som en gamla tiders järnhandel har Internet slagit upp dörrarna med ett totalsortiment – you name it, we've got it.

Fortfarande är det bara ett nybyggarland. Regler och lagar är diffusa. Vägskyltar och kompassriktningar är obefintliga. Chanser och möjligheter är obegränsade.

Det är ett nytt, fritt land som växer fram till det användarna själva vill.

Varannan lördag presenterar HD förklaringar och fakta, viktigt och kuriöst, glatt och seriöst från det nya landet: Internet.

Rökning handlar inte om hälsa – det är en livsstil. Fråga bluesartisten med sin John Silver utan filter. Fråga The Marlboro Man.

Tobak är inte nyttigt – i alla fall inte för den som anser att ett långt, friskt liv står högt på önskelistan. Hälsokostbutikerna har med andra ord fel – en produkt är inte nyttig bara för att den växer i någons trädgård. Den tragiska sanningen är i stället att man inte blir hundratio år gammal om man röker en limpa i veckan, även om man prenumererar på yoghurt.

Detta är sant.

Men det är inte hela sanningen.

Den moderna treenigheten
En varelse som lever med cancerpinnen i mungipan är privatdetektiven i alla noir-berättelser. Han har cigarettpaketet i ena handen, whiskyflaskan i andra och en pistol i hölstret – deckarnas egen treenighet. Lika lite som någon försöker ta bort Helige ande ur kyrkan (rök som rök) kan man göra sig av med cigaretten i filmsammanhang. Det spelar ingen roll om livet blir tio år kortare – hjältar dör unga, det vet alla ändå – mannen i trenchcoat förväntas röka.

Sedan är det tal om passiv rökning. Har ni någonsin sett en filmstjärna dö av passiv rökning? Det kan bero på att filmstjärnor förväntas dö tufft – att dö av passiv rökning är långt ifrån tufft. Få är de skådisar som byggt en karriär på den sortens död. En raket i magen, däremot, dubblar gaget.

Nej, även den passiva filmrökningen måste var kvar. Man kan se det som ett sätt att sprida passiv glamor, att göra birollsinnehavarna till passiva hjältar.

Svårare är det inte.

Jag tror att vi alla är överens om vikten av eviga hjältar. Ett sätt att behålla dessa hjältar är att helt enkelt kulturminnesmärka cigaretter – som den oumbärliga symbol och kulturinstitution de är.

Jag kan tänka mig en öppen diskussion om formerna för denna kulturminnesmärkning. För min del får gärna cigarillerna i Clint Eastwoods mungipa bytas ut mot livsbringande hälsoelixir – så länge elixiret ryker ur ett rör i mungipan. En annan lösning man kan tänka sig är att enbart speciellt utbildade stuntrökare tillåts befatta sig med dessa dödens små hejdukar.

Ändamålen helgar medlen. Det viktigaste för mig är att alla filmhjältar får fortsätta att suga på rykande fräckepinnar.

Konspirationsteorin
För att fördjupa debatten om cigarettröken och dess medelmåttigt konserverande effekter på hälsan måste vi minnas vilka som tjänar mest på att människor ägnar sina liv åt att sluta röka i stället för att – i full frihet – bolma på som romantikens ånglok på ben. Vi får med andra ord inte glömma att enorma ekonomiska intressen vill att vi håller på att sluta röka under så lång tid som möjligt.

Den svenska läkemedelsindustrin har miljarder att tjäna på sina cigarettsubstitut. Ta Nicorette från Pharmacia. Den som hittade på det måste vara en filmhatare av rang – vem vill se Clint Eastwood och Humphrey Bogart tugga tuggummi? Vem vill se Bruce Willis sitta ensam och övergiven med fötterna söndertrasade av krossat glas, överst i en skyskrapa som kapats av terrorister, och tugga tuggummi?

Han måste röka. Hela branschens trovärdighet hänger på det. Bara tänk på en gangsterfilm utan cigaretter – hur tänder man på en bombstubin med tuggummi? Vill vi verkligen att alla filmer ska handla om töntar som bearbetar gummimassa med munnen?

I Finland förbjöds rökning 1995 i princip överallt. Man kan fråga sig vad det beror på. Har Finland inga hjältar kvar – eller är det kanske så att broderlandet i öster inte behöver några hjältar? Visserligen är finnar hårda, men är de så hårda?

Utan att vilja såra machofolket i de många sjöarnas land tror jag att svaret är mycket enklare än så.

Finland har ingen läkemedelsindustri. I de hårda människornas land är ingen beredd att betala miljoner för reklam som får befolkningen att tugga käkarna ur led.

Taggmoln: Cancerpinne, kulturminne