Det skiftar fort – högt till lågt till högt igen; helikoptern står aldrig still. Inom loppet av en timme avhandlas en strategi för prissättning, en UPS som just har slutat fungera och hur vi bäst stöttar vårt säljbolag i världens kanske mest spännande tillväxtmarknad just nu, Kina. Samma tanke slår mig gång efter annan oavsett var helikoptern befinner sig: om det finns ett recept på framgång är huvudingrediensen skit under naglarna. Min roll? Jag är problemlösare och verksamhetstorped. På visitkortet står CIO.

Att tro att det finns en mall för det här jobbet måste vara en lyx få kan unna sig – och förmodligen också det största misstag någon kan göra. Sällan passar fyrkantiga lösningar så illa till runda problem som för en CIO. Olika bolags utmaningar, förutsättningar och ambitioner skiljer sig åt och skapar ett kalejdoskop av teknik och affärsmöjligheter med ständigt nya mönster att förhålla sig till.

Det är tjusningen med rollen. Som CIO måste man vara en tvärgångare som har tillträde till alla rum men bara går företagets ärenden – en allmän resurs för hela bolaget med skyldighet att sy ihop ett fungerande resultat av en massa avdelningars och individers unika behov.

För att trivas som CIO bör man alltså uppskatta dynamik; rollen innehåller alla möjligheter till framgång och lika många chanser att misslyckas. I våra bästa stunder är vi kvalificerade, interna managementkonsulter med rätt att skapa den struktur som hjälper bolaget vara effektivt, framgångsrikt och svårsårbart. I våra värsta stunder riskerar vi att bli stilpoliser som lägger oss i hur kollegor bäst blir effektiva och offrar medarbetarnas behov av egenart på standardiseringens altare i stället för att hjälpa dem.

Det betyder att en roll som CIO förpliktar. Gör vi fel kan vi effektivt sitta som stoppande proppar i bolagets alla kritiska flöden och processer – våra roller ger oss oanade möjligheter att i välordningens och effektiviseringens namn stjälpa våra bolag. Kostnader skenar, medarbetare är låsta i fördummande strukturer och förändringar är någonting vi bekämpar. Gör vi å andra sidan rätt kan vi vara garanterna att våra bolag förblir effektiva och samtidigt kan hantera förändringar och nya affärsvillkor bättre än konkurrenterna.

Mall i alla fall
För min personliga del betyder det att utmaningen inte bara är vad vi ska göra utan i lika stor grad vad vi ska låta bli att göra. När allt kommer omkring har jag själv unnat mig en mall. Inte för vad vi ska göra, men hur vi kommer fram till målet:

Jag tror att de flesta problem är unika och situationer speciella. Jag tror på att få en liten budget att se stor ut. Att gynna kreativitet genom att inte standardisera i onödan. Att affärsnyttan måste komma först. Att system och kommunikationslösningar kan få partners att förbli lojala i nära nog evighet. Att Internet är världens åttonde underverk som kan has till allt gott. Att ett bolags anställda vet mer om sina behov än konsulter. Jag tror att en vettig chef alltid strävar efter att avveckla sig själv.

Taggmoln: helikopter, strategi, batteri, verksamhetstorped